Bedövningssprutor i munnen när tänder dras ut i samband med tandreglering – det ger starka stresspåslag hos barn. I en studie från Göteborgs universitet prövades en teknik som mätte stressnivåer hos 14-16-åringar under tandvårdsbehandling.

Resultaten från den aktuella pilotstudien presenteras i dagarna under den pågående europeiska barntandvårdskongressen EAPD i Göteborg. Syftet med studien rimmar väl med det fokus som den samlade expertisen på området har: att hantera barn med omsorg.

Ansvarig för studien är Larisa Krekmanova, som forskar inom barntandvård, pedodonti, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är övertandläkare inom Folktandvården i Västra Götalandsregionen.

– Barn- och ungdomspatienter har inte alltid förmåga eller mod att uttrycka negativa upplevelser under pågående tandvård. Samtidigt vet vi att undersökningar och invasiva behandlingar är stressframkallade för en betydande del av dem, vilket kan bero på rädsla eller smärta, konstaterar hon.

– Det är den tysta stressen vi vill åt, den som är svår att upptäcka och som kan förbli osedd. Syftet med den här forskningen är att öka lyhördheten hos behandlaren och höja patientens röst, säger Larisa Krekmanova.

Rörelser och svettningar mättes

I studien inkluderades 34 patienter, 14-16 år gamla, som skulle genomgå antingen sedvanlig undersökning (20 patienter) eller invasiv behandling (14 patienter) med bedövningssprutor och utdragning av friska kindtänder, ofta flera gånger, i samband med tandreglering.

Under behandlingarna var deltagarna utrustade med en mätare på ena handen som samlade data om handrörelser och om svettningar i handen, uppmätta via hudens elektriska egenskaper i det som kallas galvanisk hudrespons.

Resultaten visar att deltagarna som genomgick vanlig undersökning hade spridda stresstoppar medan de som genomgick invasiv behandling var avsevärt mer stressutsatta under längre tid, och de följde ett tydligt mönster.

Bedövningsspruta mest stressande

Viss stress uppmättes redan när patienten hade tandläkarens fingrar i munnen och undersöktes med spegel. Stressnivån sköt dock i höjden när bedövning gavs, dels i form av gel, men framför allt när lokalbedövning sprutades in. Då var handrörelser och svettningar som starkast. Vid själva tandutdragningen var handrörelserna något dämpade medan de starka svettningarna fortsatte.

Mätutrustningen som användes kommer från idrottens värld. För den tekniska tillämpningen i pilotstudien svarar Christian Jonasson, forskare på RISE, med inriktning sensorsystem. Drivande i studien är också Claudia Jaldin, legitimerad tandläkare på Folktandvården Kvillebäcken i Göteborg, som utförde behandlingarna.

– Barn och unga är mest rädda för invasiva moment, och nu har vi en bild av stressnivåerna för de olika momenten. Att kunna använda verktyget i realtid framöver skulle ge stöd åt behandlande personal att kunna följa stressnivåerna, och kanske stanna upp och vidta en åtgärd innan behandlingen går vidare. Det är viktigt att arbeta förebyggande mot rädsla och smärtupplevelse för barn och ungdomar i tandvården, säger hon.

Studie: Sensor-tool for detecting young patient’s stress during invasive versus non-invasive dental treatment. A pilot study. (Presentation vid Congress of the European Academy of Pediatric Dentistry, EAPD 2024).

Expertkontakt: Larisa Krekmanova, odontologie doktor och universitetslektor, tel. 0766 18 31 73 e-post larisa.krekmanova@odontologi.gu.se

Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Bilder:

Mätutrustningen (foto: Christian Jonasson/RISE)

Larisa Krekmanova (foto: Malin Arnesson/Göteborgs universitet)