En välfungerande samverkan mellan finans- och penningpolitiken är central för en effektiv stabiliseringspolitik. Ändå saknas idag tydliga riktlinjer för hur samspelet ska gå till. Finanspolitiken skulle kunna spela en större roll i konjunkturstabiliseringen men då krävs ett starkare finanspolitiskt ramverk. Det visar en ny rapport till ESO som publiceras idag.

Efter en lång period av låga räntor har de senaste omvärldshändelserna fått inflationen att stiga dramatiskt. Frågan om hur stabiliseringspolitiken bäst bör utformas har därför fått förnyad aktualitet.

– Mycket har hänt sedan de nuvarande ramverken för finans- och penningpolitiken infördes på 1990-talet. Det finns skäl att se över om de behöver förändras, säger Anna Seim, en av författarna till rapporten Samspel för stabilitet.

I den nya rapporten till ESO undersöker Lars Calmfors, John Hassler och Anna Seim hur samspelet mellan finans- och penningpolitik sett ut i Sverige och hur det bör se ut framöver. Författarna pekar på flera skäl till att ge finanspolitiken en större roll i stabiliseringspolitiken, dels genom att stärka de automatiska stabilisatorerna, dels genom att låta aktiv finanspolitik komplettera penningpolitiken när det gäller att stabilisera konjunkturen. Finanspolitiken skulle även kunna understödja penningpolitiken i att nå inflationsmålet när avvikelserna från målet är stora.

– Från tid till annan behöver penningpolitiken stöd från finanspolitiken. En mer aktiv finanspolitik kan dock komma att användas för andra politiska syften och då riskera att bli destabiliserande. Ett sätt att minska denna risk vore att uppdra åt Finanspolitiska rådet att granska budgetpropositionen i förväg, menar John Hassler.

Författarna konstaterar också att ett högre inflationsmål skulle skapa bättre förutsättningar för penningpolitiken.

– Just nu, med hög inflation, är det inte aktuellt att höja inflationsmålet. Inflationen måste först komma ner. Men på sikt gör ett högre mål det lättare att motverka recessioner eftersom de nominella räntorna då hamnar högre och får större fallhöjd, menar Lars Calmfors. Det skulle minska behovet av stora värdepappersköp med de problem de kan innebära.

Rapporten presenteras och diskuteras vid ett seminarium i dag kl. 10.00–11.45. Seminariet går att ta del av i efterhand på expertgruppens hemsida www.eso.expertgrupp.se.

För frågor om rapporten kontakta Lars Calmfors, tel. 076–894 39 95, John Hassler, tel. 070–811 72 63 eller Anna Seim, tel. 070–757 83 99. För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.