Marknadsnyheter

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling av kronisk smärta

Published

5 timmar ago

18 november, 2024

Tanalys

När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar proteiner som kallas kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet ringat in den exakta platsen på en specifik kalciumkanal som finjusterar smärtsignalers styrka. Denna kunskap kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.

Forskarna vid Linkpings universitet undersker jonkanaler som spelar viktiga roller i bland annat smrttillstnd och epilepsi

I vårt nervsystem leds signaler om smärta och annan information främst i form av elektriska impulser. Men vid vissa avgörande tillfällen omvandlas signalerna till biokemiska signaler i form av specifika molekyler. För att kunna utveckla framtida läkemedel mot smärta måste forskare förstå detaljerna i vad som sker på molekylär nivå när smärtsignaler omvandlas från en form till en annan.

När den elektriska signalen når slutet av en nervcell omvandlas den till en biokemisk signal i form av kalcium. Kalciumsignalen gör så att signalämnen frigörs. Denna biokemiska signal i sin tur tas emot av nästa nervcell, som omvandlar signalen tillbaka till elektricitet. Längs denna kedja av informationsöverföring i nervsystemet är en typ av proteiner särskilt intressanta: spänningsberoende kalciumkanaler. Dessa kanaler är som små molekylära maskiner som känner av elektriska signaler och då öppnas för att låta kalcium flöda in i nervcellen.

I den aktuella studien har forskarna vid Linköpings universitet fokuserat på en specifik kalciumjonkanal, CaV2.2, som är inblandad i överföringen av smärtsignaler. Vid kronisk smärta är dessa kalciumkanaler mer aktiva. De finns längst ut i änden på känselnervceller.

Läkemedel som dämpar CaV2.2-aktiviteten tystar smärtsignalerna från känselnervceller till hjärnan. Sådana läkemedel existerar i dag, med det finns en hake: ett läkemedel som blockerar CaV2.2 helt ger så svåra biverkningar att den måste ges direkt i ryggmärgsvätskan. Andra läkemedel som minskar antalet kalciumkanaler, som gabapentin, lindrar inte kronisk smärta särskilt effektivt. Ytterligare en typ av läkemedel som drar nytta av en naturlig mekanism för att sänka CaV2.2:s förmåga att svara på smärtsignaler är opioiderna, som morfin och heroin. De tar bort smärta effektivt, men är också kraftigt beroendeframkallande.

– Kalciumkanaler är mycket attraktiva mål för läkemedel mot kronisk smärta, men dagens lösningar är otillräckliga, säger Antonios Pantazis, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i tidskriften Science Advances.

Forskarna studerade mekanismen som opioider utnyttjar för att dämpa aktiviteten hos CaV2.2 Det har varit känt länge att opioider frisätter molekyler som kallas G-proteiner, som binder till kalciumkanaler och gör dem ”motvilliga” att öppnas. Men hur går det till?

– Det är som om G-proteinsignalering gör så att kanalen behöver mer ”övertalning” – i termer av starkare elektriska signaler – för att öppnas. I vår studie beskriver vi på molekylär nivå hur det går till, säger Antonios Pantazis.

I kalciumkanalen finns fyra så kallade spänningssensorer som känner av elektriska nervimpulser. När spänningen är tillräckligt hög, flyttar sensorerna sig och kanalen öppnas så att kalcium kan flöda genom. Forskarna använde molekyler som avger ljus för att detektera hur spänningssensorerna rör sig när de utsätts för olika elektriska signaler. De upptäckte att G-proteiner påverkar funktionen hos några typer av spänningssensorer, men inte andra, och gör dem mer ”motvilliga” att känna av elektriska signaler.

– Vårt fynd pekar ut en väldigt specifik del av den stora kalciumkanalen som nästa generations läkemedel kan riktas mot för att ge smärtlindring på liknande sätt som opioider. I stället för att blockera kalciumkanalen helt, vilket är ett väldigt grovyxat tillvägagångssätt, kan framtida läkemedel designas så att de finjusterar kalciumkanalens aktivitet vid smärtsignalering, säger Antonios Pantazis.

Förhoppningen är att framtida läkemedel som designas för att påverka just CaV2.2-kalciumkanalen kan ge bättre smärtlindrande effekt och ha mindre biverkningar.

Forskningen har finansierats med stöd av bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Linköpings universitet, Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, National Institute of General Medical Sciences och Lions Forskningsfond.

Artikeln: Voltage-dependent G-protein regulation of CaV2.2 (N-type) channels, Michelle Nilsson, Kaiqian Wang, Teresa Mínguez-Viñas, Marina Angelini, Stina Berglund, Riccardo Olcese och Antonios Pantazis, (2024), Science Advances, publicerad 11 september 2024, Vol 10 (37), doi: https://doi.org/10.1126/sciadv.adp6665

För mer information, kontakta:
Antonios Pantazis, universitetslektor, antonios.pantazis@liu.se, 013-28 26 26

Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 13 95 / 073-417 01 59 / 013-28 28 00 (presstelefon)
karin.soderlund.leifler@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Marknadsnyheter

HomeMaid förvärvar rörelsen i Kickis Städservice AB

Published

1 timme ago

18 november, 2024

Tanalys

Sundsvall 2024-11-18

HomeMaid förvärvar rörelsen i Kickis städservice AB

HomeMaid har den 18/11 tecknat avtal om att förvärva rörelsen i Kickis Städservice AB.

Under diskussionerna med ägaren av Kickis Städservice AB har en god relation skapats med förtroende för det arbete som bedrivits. När ägaren nu väljer att överlåta verksamheten som har en årsomsättning på ca 4,2 miljoner kronor, drygt 130 kunder och 11 anställda är det med glädje vi förvärvar denna.

Verksamheten kommer att bidra positivt till HomeMaid i Sundsvall. Den stärker vår förmåga att effektivt kunna leverera städtjänster i regionen. Både HomeMaid och Kickis städservice AB värderar kvalitet i service och anställningsvillkor högt. HomeMaids ambition är att fortsatt bedriva verksamheten i samma positiva anda. Tillträde kommer att ske den 1 januari 2025.

Förvärvet kommer att genomföras som en kontantaffär. Förvärvet finansieras genom interna medel.

”HomeMaid motsvarar de önskningar vi haft om att hitta en ägare med god branschkännedom, erfarenhet och motsvarande värderingar som kan driva och utveckla verksamheten vidare”, säger Kicki Byström, ägare Kickis Städservice AB.

”Vi ser fram emot detta tillskott till vår verksamhet och vi avser att fortsätta ge den goda servicen som Kickis Städservice AB levererat. Med kompetenta medarbetare och med förståelse för den enskilda kundens förväntningar på sitt uppdrag har vi de bästa förutsättningar att kunna ge god service till våra kunder. Susanne Moffat och hennes team i Sundsvall ser fram emot att utveckla verksamheten vidare tillsammans med kunder och medarbetare.”, säger Stefan Högkvist, VD HomeMaid.

Denna information är sådan information som HomeMaid AB är skyldigt att offentliggöra enligt EUs marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom nedanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 18 november 2024.

Kontaktuppgifter
HomeMaid AB
Stefan Högkvist, VD
Tel: 08-501 29 675
E-post: stefan.hogkvist@homemaid.se

Kickis städservice AB
Kicki Byström,VD

Tel: 070-550 36 97
E-post: kicki@kickisstadseevice.se

Kort om HomeMaid
Företaget grundades 1997 och bedriver verksamhet inriktad på kundanpassade lösningar inom hushållsnära tjänster, omsorg i hemmet och kontorsservice. HomeMaid finns idag på 52 orter i Sverige med mer än 900 medarbetare. För mer information hänvisas till www.homemaid.se.

Kort om Kickis Städservice AB
Företaget grundades 2019 och bedriver verksamhet inom lokalvård och hemstäd på företag och hos privatpersoner i Sundsvall. Tillsammans med kunden vill vi ge en personlig utformad tjänst med hög kvalité utifrån individuella behov och en känsla av trygghet och delaktighet i utförande.