Marknadsnyheter
Utan fler och bättre mätmetoder kan Parismålet missas
Parisavtalet säger att vi bör minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den globala temperaturhöjningen till 2 grader Celsius. Men har vi mätmetoderna för att uppnå målet? Den frågan ställer sig forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i tidskriften Environmental Research Letters. Svaret är nedslående.
Jordens klimat blir allt varmare och förändringen tycks gå allt snabbare. Det ändrar levnadsförutsättningarna på många ställen och påverkar redan stora delar av jordens befolkning som måste fly sina hem på grund av extrem torka, höjda havsnivåer eller återkommande störtfloder. Situationen förväntas dessutom förvärras de kommande åren.
– Vid en hälsokris kan samhället göra gemensam sak av att snabbt utveckla nya diagnosverktyg för att sätta in rätt behandling. Det såg vi inte minst under covid-19-pandemin. Nu krävs på samma sätt snabb utveckling av bättre diagnosmetoder för den monumentala kris som klimatförändringarna innebär. Vi måste kunna mäta på fler sätt för att veta att vi vidtar bästa möjliga åtgärder, säger David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet.
Tillsammans med kollegorna vid avdelningen Tema miljöförändring har han lett en studie där de granskat 13 500 vetenskapliga artiklar för att kartlägga vilka metoder som används för att mäta utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Resultaten, som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters, blottlägger akuta och allvarliga utmaningar.
Studien visar att mätmetoderna som används idag fungerar bra för forskning men de är inte anpassade för att utforma och utvärdera åtgärder för utsläppsminskningar i samhället. Något som enligt forskarna krävs för att nå Parisavtalets mål. Det saknas mätmetoder anpassade för övervakning av hur olika utsläpp förändras över tid och för att veta om åtgärder fungerar som tänkt. Det saknas också metoder anpassade för den viktiga mellanstora landskapsskalan, utöver småskaliga punktmätningar och mätningar som ger storskaliga medelvärden för hektar till kvadratkilometrar. Detta skapar kunskapsluckor om lokala variationer och om hur utsläpp regleras och bäst kan minskas.
På global nivå är data om hur mängden växthusgaser har förändrats över tid i atmosfären och om utsläpp från fossila källor tydliga. Med andra ord är de grundläggande orsakerna till klimatförändringarna klarlagda och odiskutabla. Men klimatkrisen innebär att vi måste känna till och kunna hantera alla typer av utsläpp – inte bara de välkända fossila utsläppen. Det finns många typer av utsläpp och kan vi inte enkelt kartlägga var och när de sker, så är det svårt att fatta beslut om lokala insatser som i förlängningen påverkar det globala klimatet.
– Vi behöver billiga och mer användarvänliga metoder för att kunna följa alla typer av växthusgasutsläpp på lokal nivå för att få en helhetsbild. Ska vi kunna minska utsläppen behöver vi också kunna verifiera att de åtgärder som används fungerar. Metodutveckling tar tid, samtidigt som behovet av nya typer av mätmetoder som bättre stödjer samhällets arbete med att minska utsläppen är akut , säger David Bastviken
Studien är finansierad av Formas, Vetenskapsrådet, Energimyndigheten och det Europeiska forskningsrådet ERC.
Artikeln: Critical method needs in measuring greenhouse gas fluxes David Bastviken, Julie Wilk, Nguyen Thanh Duc, Magnus Gålfalk, Martin Karlson, Tina-Simone Neset, Tomasz Opach, Alex Enrich-Prast and Ingrid Sundgren, Environmental Research Letters 17. Publicerad online 20 september 2022. DOI: 10.1088/1748-9326/ac8fa9
Kontakt
David Bastviken, professor, david.bastviken@liu.se, 013 28 22 91
Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Presskontakt, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
Marknadsnyheter
Studie visar att styrketräning kan lindra depression
En nyligen publicerad forskningsstudie i Psychiatry Research pekar på styrketräning
som en potentiell kompletterande behandlingsstrategi för att bekämpa depression.
Genom en metaanalys av 38 tidigare studier fann forskarna att styrketräning kan
minska depressiva symtom på ett måttligt sätt. Resultaten visar att längden på
träningen, hur ofta den utförs och specifika detaljer som antal set och repetitioner
påverkar effekten av träningen på depressionen.
Depression är en vanlig sjukdom som påverkar miljontals människor över hela
världen och trots tillgängliga behandlingar återhämtar sig många inte helt. Denna
studie ger därför viktig insikt i hur styrketräning kan vara en del av en effektiv
behandlingsstrategi för depression.
Marknadsnyheter
Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie
Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.
Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem.
En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.
Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna.
– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon.
Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.
Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått.
Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.
– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson.
Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.
– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson.
Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt.
Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).
Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras.
Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1.
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1
För mer information, kontakta:
Kari Johansson, docent
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26
Olof Stephansson, professor, överläkare
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: olof.stephansson@ki.se
Telefon: 070-748 78 25
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
Marknadsnyheter
Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie
Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.
Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem.
En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.
Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna.
– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon.
Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.
Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått.
Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.
– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson.
Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.
– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson.
Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt.
Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).
Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras.
Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1.
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1
För mer information, kontakta:
Kari Johansson, docent
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26
Olof Stephansson, professor, överläkare
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: olof.stephansson@ki.se
Telefon: 070-748 78 25
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
-
Analys från DailyFX8 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter1 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Marknadsnyheter4 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Analys från DailyFX11 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Analys från DailyFX11 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX7 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter5 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke
-
Marknadsnyheter6 år ago
Tudorza reduces exacerbations and demonstrates cardiovascular safety in COPD patients