De senaste 130 000 åren har människan utrotat hundratals fågelarter. Det gör att de specifika uppgifter som olika fåglar har i naturen inte blir utförda, vilket leder till störningar i ekosystemen. En studie med forskare från Göteborgs universitet bedömer dessutom att cirka tre miljarder år av unik evolutionär historia har gått förlorad i utrotningarna.

Från den väldokumenterade dronten till sångfågeln kauai-o-o från Hawaii som förklarades utdöd 2023, har forskarna bevis för att människan utrotat minst 600 fågelarter I en ny studie som bygger på den hittills mest omfattande datan över alla kända fågelutdöenden under de senaste 130 000 åren, har forskarna inte bara tittat på antalet utdöenden utan även på de större konsekvenserna för vår planet.

Varje fågelart har en funktion

– Det stora antalet fågelarter som har utrotats är naturligtvis en stor del av utrotningskrisen, men varje art har också ett jobb eller en funktion och spelar därför en mycket viktig roll i sitt ekosystem. Vissa fåglar bekämpar skadedjur genom att äta insekter, andra äter frukt och sprider fröna så att fler växter och träd kan växa, och vissa, som kolibrier, är viktiga pollinatörer. När dessa arter dör ut försvinner också den roll som de spelar, säger studiens huvudförfattare Tom Matthews från University of Birmingham.

Studien visar att omfattningen av de mänskligt orsakade fågelutrotningarna hittills har resulterat i en förlust av cirka tre miljarder år av unik evolutionär historia och sju procent av den globala funktionella mångfalden hos fåglar. Det är en betydligt större mängd än förväntat, baserat på antalet utrotningar.

– Varje art bär på en viss mängd evolutionär historia, så när en art utrotas är det i princip som att hugga av en gren på livets träd, säger Tom Matthews.

Får långtgående konsekvenser

Med tanke på fåglarnas många viktiga ekologiska roller har utrotningen sannolikt fått långtgående konsekvenser. Efterverkningarna inkluderar minskad pollinering av blommor, minskad spridning av frön, sämre reglering av insektspopulationer, inklusive många skadedjur och sjukdomsvektorer, samt ökade sjukdomsutbrott på grund av minskad konsumtion av kadaver.

Viktig studie för att återställa ekosystem

– Våra resultat visar att mångfaldskrisen inte bara handlar om minskningen av antalet arter. De förlorade arterna hade betydande effekter på ekosystemen och för att förstå dessa är det viktigt att titta på andra aspekter av mångfald. Den här informationen är avgörande för att kunna formulera effektiva mål för globala bevarandestrategier, liksom för insatser för att återställa ekosystem och återskapa vildmark, säger Sören Faurby, universitetslektor vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.

Vetenskaplig artikel i Science: The global loss of avian functional and phylogenetic diversity from anthropogenic

Kontakt: Sören Faurby, forskare i zoologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 073-642 24 82, e-post: soren.faurby@bioenv.gu.se

Presskontakt: Telefon: 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: