Connect with us

Marknadsnyheter

Vanligt med hot och trakasserier i högskolan

Published

on

Fyra av tio forskare och lärare har utsatts för trakasserier, hot eller våld i arbetet. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet där svenska lärosäten kartlagts. Störst utsatthet rapporterar forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap. 

– Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga på svenska lärosäten och det är en stor utmaning, säger David Brax, forskare och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, som skrivit rapporten.

Studien baseras på enkätsvar från omkring 3000 medlemmar i SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och är ett samarbete mellan SULF, SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. 

Utsatthet förekommer inom samtliga ämnesområden. Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom dessa ämnesområden svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier.

På vilket sätt forskare och lärare utsätts varierar, men vanligast är hotfulla e-postmeddelanden (18 %), följt av hotfulla uttalanden öga mot öga (11 %) och hot eller påhopp via sociala medier (9 %). Våld, stöld och skadegörelse förekommer, men i mindre utsträckning (6 %).

Kvinnor är mest utsatta och oftast av studenter
Studenter är vanligaste gruppen förövare. Hälften av de forskare och lärare som hade utsatts senaste året svarade att förövaren var en student. Näst vanligast är att bli utsatt av en kollega på samma institution.

– En stor andel anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer, säger David Brax.

Kvinnliga forskare och lärare är mer utsatta än män, särskilt av studenter. Män utsätts oftare än kvinnor av kollegor. Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan. Undantaget är ämnesområden som varit föremål för debatt i medier. Där rapporteras högre utsatthet och att förövaren ofta är någon utanför akademin och mer sällan studenter.

Rapporten visar också att de som utsätts upplever brist på information om stöd.

Lärosätena behöver arbeta förebyggande mot hot och trakasserier och säkerställa att alla anställda har tillgång till och vet var de ska vända sig för att få stöd, säger David Brax.

Konsekvenserna av hot och hat är långtgående. Av rädsla för att bli utsatta undviker många att engagera sig i vissa ämnen eller att uttala sig i vissa frågor. Det förkommer också att forskare och lärare överväger att lämna sitt arbete på grund av sin utsatthet.

– Vi ser i undersökningen att många begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut, säger David Brax.

Huvudsakliga resultat från rapporten

  • Erfarenhet av utsatthet för hot eller trakasserier är vanligt (39 %) och förekommer i alla ämnesområden. Drygt 30 procent inom samtliga ämnesområden rapporterar erfarenheter av någon form av utsatthet.
  • Studenter är vanligaste gruppen förövare. Flest fall sker i undervisnings- och handledningssammanhang. Kollegor är näst största kategorin förövare, och vanligare i situationer som rör pågående forskning eller publicering av forskningsresultat. 
  • Kvinnor är mer utsatta än män för de flesta typer av incidenter, och är mer oroliga för utsatthet, både för sig själva och för anhöriga.  
  • Erfarenhet av utsatthet är vanligare inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, där erfarenheter av hot eller trakasserier ligger nära 50 procent.  
  • Något högre utsatthet rapporteras i ämnesområden som tidigare haft rapportering om incidenter, och varit föremål för debatt som rör politiskt laddade frågor. Här anges i betydligt högre grad externa förövare, och i mindre grad studenter.
  • En tredjedel av vet inte vart de ska vända sig om de blir utsatta. Två tredjedelar känner inte till någon handlingsplan om hur utsatthet och risk för utsatthet ska hanteras, eller anger att det inte existerar någon vid deras institution eller lärosäte.
  • Konsekvenser av utsatthet eller risk/oro för utsatthet är olika former av självcensur. 
  • Åtta procent har ändrat sina rutiner/beteende på grund av utsatthet. Nästan dubbelt så många kvinnor som män rapporterar denna konsekvens.  
  • Utsattheten är högre bland de som är mer aktiva inom sociala och traditionella medier.
  • Externa förövare är vanligare när det gäller förekomst i sociala och traditionella medier och debattinlägg.  
  • Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse i egenskap av forskare eller lärare förekommer, men är relativt ovanligt i materialet. Sex procent har någon gång blivit utsatt för någon händelse av dessa slag. 

Fakta om kartläggningen

  • Studien har undersökt bland annat hur stor andel av de tillfrågade som utsatts, vad de utsätts för, vilka ämnen de representerar, vilka konsekvenser det har för de utsatta, samt vilket stöd de fått. 
  • Studien är den första i sitt slag som rör forskare och universitetslärare i Sverige. Den har genomförts av Nationella sekretariatet för genusforskning i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare, SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF 
  • Enkäten skickades till medlemmar i SULF med e-post i medlemsregistret, totalt 17 459 personer, och den besvarades i sin helhet av 3 154 personer.
  • Rapporten kompletterar den delrapport från studien som kom 2022, med fler uppgifter om fördelning av utsatthet och konsekvenser samt fördjupad kontext och analys.

Kontakt: David Brax, senior utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning, telefon: 070-548 3672, e-post: david.brax@genus.gu.se 

Läs och ladda ner rapporten: Utsatthet vid svenska universitet och högskolor: En undersökning om trakasserier, hot och våld mot forskare och lärare

Rapporten finns även på engelska: Victimisation in Swedish higher education institutions – A study of harassment, threats and violence against researchers and teachers

Inga-Bodil Ekselius
Kommunikatör
Tel: 076–622 92 30
E-post: inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram. 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.