En stor andel pojkar och flickor i mellanstadiet har blivit utsatta för sexuella trakasserier av jämnåriga, och när barnen var yngre uppvisade de fler emotionella problem än när de var något äldre. Samtidigt är det stor skillnad i förekomsten av sexuella trakasserier mellan olika skolklasser, vilket antyder att det går att skapa förebyggande miljöer som kan minska risken för sexuella trakasserier. Det visar en avhandling i psykologi från Göteborgs universitet.

Sexuella trakasserier, som är ett utbrett problem i hela världen, innebär till exempel oönskad fysisk beröring, oönskade bilder med sexuellt innehåll eller att bli kallad könsord. Tidigare forskning visar att utsatta unga mår sämre, är mer nedstämda och har mer ångest än de som inte är utsatta.

De flesta tidigare studier har undersökt elever i högstadiet och gymnasiet. Andrea Valik har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på yngre. Med hjälp av enkät har hon, tillsammans med kollegor, återkommande frågat samma mellanstadiebarn från 63 skolklasser vid 29 västsvenska skolor om sexuella trakasserier. Närmare 1000 barn svarade på frågorna när de gick i årskurs 4, 5 och 6.

Närmare hälften av barnen utsatta
Hela 45 procent av barnen rapporterade vid 10 års ålder att de blivit utsatta för någon form av sexuella trakasserier och 17 procent rapporterade att de utsatt en jämnårig. Vidare rapporterade 60 procent att de bevittnat sexuella trakasserier mellan jämnåriga vid minst ett tillfälle under pågående läsår. Frekvenserna ökade sedan ju äldre barnen blev.

Intressant nog visade sig rollerna överlappa mycket på så vis att det är väldigt få som bara är utsatta, bara utsätter, eller bara bevittnar.

− De flesta rapporterar flera roller samtidigt. Det gör att vi inte kan tänka att det är ”de bråkiga” som utsätter och ”de sårbara” som blir utsatta. Det är därför viktigt att vi lyfter blicken och ser det ur ett bredare perspektiv, säger Andrea Valik.

Vissa miljöer är mindre drabbade
Att det är en så stor andel av barnen i mellanstadiet som blir utsatta för sexuella trakasserier är oroväckande. Samtidigt bidrar avhandlingen med viktig kunskap kring att det går att göra något åt problemen.

− Vi såg en stor variation mellan skolklasser i hur vanligt det är att bli utsatt för sexuella trakasserier, där vissa skolklasser har betydligt lägre förekomst av sexuella trakasserier än andra. Det skulle kunna vara så att det är något i miljön och kulturen i klassrummet som påverkar graden av sexuella trakasserier. Detta är något som behöver undersökas vidare, säger Andrea Valik.

Tidigare forskning visar att goda relationer mellan lärare och elever och elever emellan, samt att prata om sexualitet och relationer kan skydda mot förekomst av sexuella trakasserier och minska risken att barnen utvecklar sämre mående vid utsatthet.

Yngre barn uppvisar fler emotionella problem
Både pojkar och flickor som blir utsatta för sexuella trakasserier rapporterar högre nivåer av nedstämdhet och oro än de som inte blir utsatta. När forskarna tittade på måendet över tid såg de att barnen mådde sämre vid 10-års ålder jämfört med senare.  

− Det betyder att insatser måste in tidigt. Så tidigt som i 10-års åldern eller ännu tidigare, säger Andrea Valik.

Kontakt: Andrea Valik, telefon: 031–786 16 73, e-post: andrea.valik@psy.gu.se
Presskontakt: Sofia Calderon, telefon: 076–618 16 54, e-post: sofia.calderon@psy.gu.se

Avhandlingen Peer Sexual Harassment in the Transition From Childhood to Adolescence är försvarad och finns tillgänglig här: http://hdl.handle.net/2077/80466

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.