År 2022 revs loppmarknaden Kommersen som hade funnits vid Masthuggstorget i Göteborg sedan 2000. En avhandling i kulturstudier analyserar vilken roll loppmarknaden haft i de stadsplaneringsprocesser som pågår i området, och visar hur de värden den stod för utnyttjades för att skapa samtycke för förändringsprocesserna.

I 20 år var Kommersen Loppmarknad en plats där människor från olika delar av Göteborg blandades, köpte och sålde begagnade varor, men också tog hand om varandra. Där fanns aktörer som ägnade sig åt delningsekonomi; Cykelköket som renoverade cyklar och Solidariskt kylskåp som tog hand om matsvinn för att skänka till mindre bemedlade. Byggnaden var också en plats för graffitikollektiv och fasaden var täckt av målningar av kända gatukonstnärer som Ollio och Carolina Falkholt.

När området runt Masthuggstorget började exploateras blev marken mer värdefull. Kommersen fanns inte med på de nya ritningarna i planprogrammet för området. Men samtidigt som loppmarknaden rationaliserades bort, för att ge plats åt höga hus och en park, så användes de ”värden” som den ansågs tillföra i ett försök att vinna samtycke i förändringsprocesserna, menar Anders Westerström, doktorand i kulturstudier vid Göteborgs universitet. Byggnaden var sliten men det pratades istället om ett ”Kommersen 2.0”.

– Genom att säga att värdena skulle bevaras och att man skulle skapa ett Kommersen 2.0 skapades samtycke och man undkom en stor del av kritiken. Det finns en stark trend hos exploatörer, det ser man även internationellt, att framhålla aktivism och folklig kultur för att skapa områdesspecifika identiteter. Men det jag visar är att dessa bara får finnas om det skapas ett bytesvärde – alltså att exploatörerna tjänar på det, säger Anders Westerström.

I sin avhandling har han studerat stadsplaneringsdokument men också intervjuat tjänstepersoner på kommunala bolag, aktivister och försäljare samt gjort deltagande observationer i olika sammanhang.

”Knivsöder i positiv bemärkelse”
För att det nya området inte skulle bli ”för polerat” ansågs Kommersen behövas som en ruffig identitetsskapande markör. Eller som en konsultbyrå uttryckte det: Masthuggskajen skulle ”rätt planerat” kunna bli som ”knivsöder i positiv bemärkelse”, och efterlikna den subkulturella estetiken på Andra Långgatan.

På marken strax norr om där Kommersen stod kommer ”Sonya Hedenbratts kulturhus” etableras, i till viss del subventionerade lokaler på bottenplan, men Anders Westerström menar att det bara är den kultur som passar in i Masthuggskajens varumärke som kommer att få plats där.

– Det blir en kontroll över rummet, med en instrumentell syn på kulturen där kulturen antas höja värdet på resten av fastigheten, säger Anders Westerström.

Av Kommersen 2.0 blir det ingenting vid Masthuggstorget, men delar av verksamheten ska flyttas till norra Lindholmen och förvandlas till ”Karlastadens kulturcentrum”. Åtminstone under ett tidsbegränsat kontrakt på fem år.

Avhandlingen Kampen om Kommersen – Kritik, motstånd och drömmar i den nyliberala staden försvaras vid en disputation den 13 december, klockan 13.00 i sal J222 på Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.

Avhandlingen finns fritt tillgänglig för nedladdning: https://hdl.handle.net/2077/83556

Kontakt:
Anders Westerström, tel: 031-786  4134, e-post: anders.westerstrom@gu.se

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.