Utan Göteborg stannar Sverige. Exporten, men också innovationskraften och tillväxten är överlägsen i Sveriges industriella centrum. Det visar SCB:s statistik. Stadens strategiska betydelse för svensk ekonomi och gröna omställning behöver uppvärderas, anser Business Region Göteborg.

– Hela Sveriges konkurrenskraft står på spel, säger Eva-Lena Albihn.

De starka banden mellan de viktiga gröna investeringarna i norr och Stockholm, Sveriges finansiella centrum, är fullt naturliga. Men om Sverige verkligen ska kunna räkna hem satsningar i Norrland så behöver landet investera lika klokt för att stärka sitt industriella centrum: Göteborgsregionen.

– Ingen annan region har en så bred och internationellt stark mix av företag. Många tar fram morgondagens produkter, tjänster och processer just i Göteborg, och flera viktiga är draglok i den gröna omställningen. Vi har över 90 procent av Sveriges branscher representerade, säger Eva-Lena Albihn, vice vd på Business Region Göteborg.

– Men vi behöver bättre järnväg, snabba tillstånd för havsbaserad vindkraft och bättre förutsättningar att locka spetskompetens och fortsätta driva svensk innovation.

Driver svensk innovation

Faktum är att privata företag ofta lägger sin forskning och innovation i Göteborg, där andelen ingenjörer och sysselsatta med naturvetenskaplig eller teknisk utbildning är väsentligt högre än i övriga storstäder. Ingenjör är det vanligaste yrket i Göteborgs Stad.

AstraZeneca och landets två största privata arbetsgivare – AB Volvo och Volvo Cars – satsar allra mest. Men raden av bolag som lägger en stor del av sin utveckling i Göteborg är lång. Här finns företag som Saab, Essity, Ericsson och Einride, vid sidan av klassiska göteborgsbolag som SKF, Mölnlycke och Stena Line. Många utlandsägda koncerner, särskilt inom avancerad teknik och kemi, har valt Göteborg av bland annat samma skäl. Men också svenska tillväxtbolag som Getinge, Heart Aerospace, WirelessCar och Novo Energy.

– Forskningsintensiteten är väsentligt högre än i övriga storstäder, och Sverige som helhet. Göteborgsbolagen investerar dubbelt så mycket per anställd, eller invånare, i framtidens jobb, säger Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg.

Och det gäller inte bara storföretagen. Små och medelstora bolag växer ännu starkare och står för över hälften av tillväxten i Göteborgsregionen. Många är starka inom utveckling.

– Den kunskapsintensiva tjänstesektorn drar särskilt nytta av bredden i Göteborg, och har växt fenomenalt de senaste 15 åren, uppåt 5 procent per år. Vi talar om bolag med högt förädlingsvärde, som driver tillväxt på ett sätt som tjänstesektorn i övriga Sverige inte gör, säger Peter Warda.

Tågen i väst måste prioriteras upp

Men dessa välutbildade, kompetenta människor ställer såklart krav. Även om staden Göteborg av många upplevs som grön, trivsam och lagom stor är tåg- och flygförbindelserna inte i nivå med vad andra viktiga internationella industristäder erbjuder.

– Det skadar Göteborgs attraktivitet, vilket i förlängningen äventyrar hela Sveriges konkurrenskraft. Vi talar om människor som väljer mellan Göteborg och andra storstäder, oftast i andra länder, säger Eva-Lena Albihn.

Företagen drabbas också om inte infrastrukturen uppgraderas. Underhållet av landets järnvägar är eftersatt, vilket ofta drabbar affärsresenärer Göteborg-Stockholm. Stambanan förbi Alingsås är en av tåg-Sveriges värsta flaskhalsar, enligt bland annat Trafikverket.

Oslo-Göteborg är en annan försummad järnvägsförbindelse.

– Norge är redan idag en av våra viktigaste handelspartner, och det största ägarlandet i Göteborgsregionen, räknat i antal företag. Göteborgs Hamn är Norges viktigaste länk ut i världen, och många norrmän besöker Göteborg och Västkusten. Den dåliga tågförbindelsen är en hämsko för relationerna mellan Norge och Sverige över lag, säger Peter Warda.

Glädjande dock att en principöverenskommelse nyss nåddes om helt ny stambana mellan Göteborg och Borås, ett av Sveriges fem viktigaste pendlarstråk.

– Den västsvenska kraften inom textil, logistik och design kommer öka drastiskt när förbindelserna förstärks mellan Borås och Göteborg, säger Peter Warda.

Men beslutet återstår att fatta. Det kommer ta minst 15 år innan lösningen är på plats och Landvetter flygplats går att nå med tåg.

Sena tillstånd för vindkraft hotar den gröna omställningen

I den gröna omställningen är transportsektorn central. Dels elektrifieras de flesta transportslag i snabb takt, och här ligger Göteborg i bräschen – även inom flyg, sjöfart, och logistik i stort. En helt ny batteriindustri växer fram i Västsverige, viktig för fordonsindustrin i hela Europa.

Men industrins processer behöver också elektrifieras, och här hamnar Göteborg återigen i fokus. Förutom Volvo-bolagen och Novo Energy behöver annan avancerad tillverkning, hamnen och kemiindustrin och raffinaderierna i Göteborg, Stenungsund och Lysekil stora mängder el för att ställa om. Till el direkt, eller produktion av vätgas som nödvändig fossilfri insatsvara. Preem och ST1 står exempelvis för cirka 70 procent av fordonsbränslet i Sverige.

Industrin och transportsektorn genererar tre fjärdedelar av växthusgasutsläppen i Sverige. Därför är det inte konstigt att viktiga delar av Industrisverige har samlats kring visionen att nå nollutsläpp genom hela värdekedjan i just Göteborg. Ett exempel är projektet Mission Zero där flera storbolag tillsammans försöker hitta nya produktionsprocesser som eliminerar koldioxidutsläpp, med bilen som utgångspunkt.

Huvudproblemet är att Göteborgsregionen behöver addera lika mycket eleffekt som hela Malmö Stad idag konsumerar – inom tio år.

– Sverige har god chans att bli global marknadsledare i många industrier utifrån de ambitioner vi har i omställningen. Men då måste Norrland få behålla sin kraft, och vi snabbt addera lokal elproduktion i Västsverige. För här är vi sårbara. Den gröna vågen är minst lika kraftfull i väst som i norr, säger Björn Gustafsson, nätspecialist och Business Region Göteborgs projektledare för batterifabriken.

– Stora parker havsbaserad vindkraft är den enda lösning som står till buds inom det tidsperspektiv vi har. Tillräckliga projektplaner finns. Men tillståndsprocesserna tar för lång tid. Staten behöver tydligt peka ut havsområden där vindkraft är prioriterat, och leda processen fram till snabba beslut. Att koppla in effekten är inga större problem. Den infrastrukturen har vi i princip. Och kunderna har vi.

På sikt kan kärnkraft bli en viktig resurs, men Sverige hinner inte invänta att ny kärnkraft byggs. Nya industrilösningar behöver driftsättas inom kort, om innovationen alls ska kunna ske i Sverige, menar han.

Sverige behöver ett växande Göteborg

En god livsmiljö är kanske extra viktigt för att locka spetskompetens inom tech och life science. Göteborgsregionen har tio life science-bolag som omsätter över en miljard kronor, men steget upp till AstraZeneca är stort. Fler företag behöver växa rejält.

Positivt är att techsektorn i Göteborg är särskilt stark inom business-to-business, och inom AI. Exempelvis har Volvokoncernen och Daimler trucks valt att utveckla en gemensam plattform, hård- och mjukvara, i Göteborg. Förhoppningen är att genom det nya samägda bolaget i praktiken sätta en världsstandard för digital teknik för tunga fordon.

Men den talang som ska göra jobbet behöver lockas hit. Från hela världen. Göteborgs attraktionskraft måste ses som en angelägenhet för hela Sverige, menar Peter Warda.

– Betänk: Sverige är ett av världens mest innovativa länder, oavsett vilken rankning du tittar på. Men tar du bort Göteborg blir bilden en helt annan. Den polletten måste trilla ner. Vår arbetsmarknadsregion behöver växa. Och då krävs bättre förutsättningar än Göteborg har idag, säger Peter Warda.

Läs rapporten: Så lyfter Västsverige svensk omställning och konkurrenskraft

Fakta: Den privata sektorn står för 75 procent av förädlingsvärdet i Göteborgsregionen. Löneutveckling ligger på samma nivå som i Stockholm. Men varuexporten växer betydligt starkare i Göteborg jämfört med övriga Sverige. Bland storstadsregionerna har Göteborgsregionen också haft den starkaste tillväxten i sysselsättning och bruttoregionalprodukt sedan 2010. Allt enligt statistik från SCB.

Läs vidare i Fakta och statistik

Taggar: