Marknadsnyheter
Varför satsar vi inte nog på Sveriges draglok?


Utan Göteborg stannar Sverige. Exporten, men också innovationskraften och tillväxten är överlägsen i Sveriges industriella centrum. Det visar SCB:s statistik. Stadens strategiska betydelse för svensk ekonomi och gröna omställning behöver uppvärderas, anser Business Region Göteborg.
– Hela Sveriges konkurrenskraft står på spel, säger Eva-Lena Albihn.
De starka banden mellan de viktiga gröna investeringarna i norr och Stockholm, Sveriges finansiella centrum, är fullt naturliga. Men om Sverige verkligen ska kunna räkna hem satsningar i Norrland så behöver landet investera lika klokt för att stärka sitt industriella centrum: Göteborgsregionen.
– Ingen annan region har en så bred och internationellt stark mix av företag. Många tar fram morgondagens produkter, tjänster och processer just i Göteborg, och flera viktiga är draglok i den gröna omställningen. Vi har över 90 procent av Sveriges branscher representerade, säger Eva-Lena Albihn, vice vd på Business Region Göteborg.
– Men vi behöver bättre järnväg, snabba tillstånd för havsbaserad vindkraft och bättre förutsättningar att locka spetskompetens och fortsätta driva svensk innovation.
Driver svensk innovation
Faktum är att privata företag ofta lägger sin forskning och innovation i Göteborg, där andelen ingenjörer och sysselsatta med naturvetenskaplig eller teknisk utbildning är väsentligt högre än i övriga storstäder. Ingenjör är det vanligaste yrket i Göteborgs Stad.
AstraZeneca och landets två största privata arbetsgivare – AB Volvo och Volvo Cars – satsar allra mest. Men raden av bolag som lägger en stor del av sin utveckling i Göteborg är lång. Här finns företag som Saab, Essity, Ericsson och Einride, vid sidan av klassiska göteborgsbolag som SKF, Mölnlycke och Stena Line. Många utlandsägda koncerner, särskilt inom avancerad teknik och kemi, har valt Göteborg av bland annat samma skäl. Men också svenska tillväxtbolag som Getinge, Heart Aerospace, WirelessCar och Novo Energy.
– Forskningsintensiteten är väsentligt högre än i övriga storstäder, och Sverige som helhet. Göteborgsbolagen investerar dubbelt så mycket per anställd, eller invånare, i framtidens jobb, säger Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg.
Och det gäller inte bara storföretagen. Små och medelstora bolag växer ännu starkare och står för över hälften av tillväxten i Göteborgsregionen. Många är starka inom utveckling.
– Den kunskapsintensiva tjänstesektorn drar särskilt nytta av bredden i Göteborg, och har växt fenomenalt de senaste 15 åren, uppåt 5 procent per år. Vi talar om bolag med högt förädlingsvärde, som driver tillväxt på ett sätt som tjänstesektorn i övriga Sverige inte gör, säger Peter Warda.
Tågen i väst måste prioriteras upp
Men dessa välutbildade, kompetenta människor ställer såklart krav. Även om staden Göteborg av många upplevs som grön, trivsam och lagom stor är tåg- och flygförbindelserna inte i nivå med vad andra viktiga internationella industristäder erbjuder.
– Det skadar Göteborgs attraktivitet, vilket i förlängningen äventyrar hela Sveriges konkurrenskraft. Vi talar om människor som väljer mellan Göteborg och andra storstäder, oftast i andra länder, säger Eva-Lena Albihn.
Företagen drabbas också om inte infrastrukturen uppgraderas. Underhållet av landets järnvägar är eftersatt, vilket ofta drabbar affärsresenärer Göteborg-Stockholm. Stambanan förbi Alingsås är en av tåg-Sveriges värsta flaskhalsar, enligt bland annat Trafikverket.
Oslo-Göteborg är en annan försummad järnvägsförbindelse.
– Norge är redan idag en av våra viktigaste handelspartner, och det största ägarlandet i Göteborgsregionen, räknat i antal företag. Göteborgs Hamn är Norges viktigaste länk ut i världen, och många norrmän besöker Göteborg och Västkusten. Den dåliga tågförbindelsen är en hämsko för relationerna mellan Norge och Sverige över lag, säger Peter Warda.
Glädjande dock att en principöverenskommelse nyss nåddes om helt ny stambana mellan Göteborg och Borås, ett av Sveriges fem viktigaste pendlarstråk.
– Den västsvenska kraften inom textil, logistik och design kommer öka drastiskt när förbindelserna förstärks mellan Borås och Göteborg, säger Peter Warda.
Men beslutet återstår att fatta. Det kommer ta minst 15 år innan lösningen är på plats och Landvetter flygplats går att nå med tåg.
Sena tillstånd för vindkraft hotar den gröna omställningen
I den gröna omställningen är transportsektorn central. Dels elektrifieras de flesta transportslag i snabb takt, och här ligger Göteborg i bräschen – även inom flyg, sjöfart, och logistik i stort. En helt ny batteriindustri växer fram i Västsverige, viktig för fordonsindustrin i hela Europa.
Men industrins processer behöver också elektrifieras, och här hamnar Göteborg återigen i fokus. Förutom Volvo-bolagen och Novo Energy behöver annan avancerad tillverkning, hamnen och kemiindustrin och raffinaderierna i Göteborg, Stenungsund och Lysekil stora mängder el för att ställa om. Till el direkt, eller produktion av vätgas som nödvändig fossilfri insatsvara. Preem och ST1 står exempelvis för cirka 70 procent av fordonsbränslet i Sverige.
Industrin och transportsektorn genererar tre fjärdedelar av växthusgasutsläppen i Sverige. Därför är det inte konstigt att viktiga delar av Industrisverige har samlats kring visionen att nå nollutsläpp genom hela värdekedjan i just Göteborg. Ett exempel är projektet Mission Zero där flera storbolag tillsammans försöker hitta nya produktionsprocesser som eliminerar koldioxidutsläpp, med bilen som utgångspunkt.
Huvudproblemet är att Göteborgsregionen behöver addera lika mycket eleffekt som hela Malmö Stad idag konsumerar – inom tio år.
– Sverige har god chans att bli global marknadsledare i många industrier utifrån de ambitioner vi har i omställningen. Men då måste Norrland få behålla sin kraft, och vi snabbt addera lokal elproduktion i Västsverige. För här är vi sårbara. Den gröna vågen är minst lika kraftfull i väst som i norr, säger Björn Gustafsson, nätspecialist och Business Region Göteborgs projektledare för batterifabriken.
– Stora parker havsbaserad vindkraft är den enda lösning som står till buds inom det tidsperspektiv vi har. Tillräckliga projektplaner finns. Men tillståndsprocesserna tar för lång tid. Staten behöver tydligt peka ut havsområden där vindkraft är prioriterat, och leda processen fram till snabba beslut. Att koppla in effekten är inga större problem. Den infrastrukturen har vi i princip. Och kunderna har vi.
På sikt kan kärnkraft bli en viktig resurs, men Sverige hinner inte invänta att ny kärnkraft byggs. Nya industrilösningar behöver driftsättas inom kort, om innovationen alls ska kunna ske i Sverige, menar han.
Sverige behöver ett växande Göteborg
En god livsmiljö är kanske extra viktigt för att locka spetskompetens inom tech och life science. Göteborgsregionen har tio life science-bolag som omsätter över en miljard kronor, men steget upp till AstraZeneca är stort. Fler företag behöver växa rejält.
Positivt är att techsektorn i Göteborg är särskilt stark inom business-to-business, och inom AI. Exempelvis har Volvokoncernen och Daimler trucks valt att utveckla en gemensam plattform, hård- och mjukvara, i Göteborg. Förhoppningen är att genom det nya samägda bolaget i praktiken sätta en världsstandard för digital teknik för tunga fordon.
Men den talang som ska göra jobbet behöver lockas hit. Från hela världen. Göteborgs attraktionskraft måste ses som en angelägenhet för hela Sverige, menar Peter Warda.
– Betänk: Sverige är ett av världens mest innovativa länder, oavsett vilken rankning du tittar på. Men tar du bort Göteborg blir bilden en helt annan. Den polletten måste trilla ner. Vår arbetsmarknadsregion behöver växa. Och då krävs bättre förutsättningar än Göteborg har idag, säger Peter Warda.
Läs rapporten: Så lyfter Västsverige svensk omställning och konkurrenskraft
Fakta: Den privata sektorn står för 75 procent av förädlingsvärdet i Göteborgsregionen. Löneutveckling ligger på samma nivå som i Stockholm. Men varuexporten växer betydligt starkare i Göteborg jämfört med övriga Sverige. Bland storstadsregionerna har Göteborgsregionen också haft den starkaste tillväxten i sysselsättning och bruttoregionalprodukt sedan 2010. Allt enligt statistik från SCB.
Läs vidare i Fakta och statistik
Taggar:
Marknadsnyheter
Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.
– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.
Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.
De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se
Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se
Marknadsnyheter
Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt


Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.
Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.
Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.
”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.
Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.
”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.
Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.
”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.
Slow Forest Coffee – 5 fakta:
- Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
- Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
- Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
- Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
- Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.
Mera infomation om Slow Forest Coffee här
Tilläggsinformation:
Janne Lindholm, restaurangchef
janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806
Dani Lindberg, hållbarhetschef
dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000
Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör
johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00
Christa Grönlund, informationschef
christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51
Marknadsnyheter
“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”


Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.
– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.
Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.
– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.
Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:
– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.
Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228
Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.
-
Analys från DailyFX10 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter5 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Analys från DailyFX12 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Marknadsnyheter2 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX12 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX8 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter7 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke