Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.

Blödning mellan skallben och hjärna, subduralblödning, drabbar främst äldre och uppstår oftast efter lättare slag mot huvudet. Tillståndet kan ge en ansamling av inflammatorisk vätska uppblandad med blod, som leder till svullnad och tryck mot hjärnan.

Vätskeansamlingen växer ibland till sig under veckor och månader, med ökade symtom av allt från ihållande huvudvärk till förvirring, ensidig svaghet, balansproblem och sänkt medvetande som följd.

Behandlingen är operation där vätskan töms ut genom ett borrhål i skallbenet. Därefter sköljer man rent med spolvätska på hjärnytan för att kvarvarande blödningsrester inte ska växa till sig igen och orsaka återfall. I dag är detta den vanligaste hjärnoperationen i Sverige.

Historiskt har man använt olika temperatur på spolvätskan men precis som vid andra tvättar finns det skäl att anta att temperaturen kan spela roll för hur effektivt blödningsresterna kan tvättas bort. Temperaturen kan också påverka hur snabbt nya småblödningar avstannar.

Varmare vätska – färre ingrepp

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften JAMA Neurology, ingick totalt 541 patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Deltagarna var i genomsnitt 76 år gamla.

Patienterna fick slumpmässigt endera kroppstempererad eller rumstempererad spolvätska under operation. Resten av behandlingen genomfördes likartat. Bland dem som fick rumstempererad spolning behövde 14 procent (39 av 277 patienter) opereras igen inom ett halvår. I gruppen som fick kroppstempererad spolning var motsvarande andel 6 procent (16 av 264).

Studiens förstaförfattare är Andreas Bartley, doktorand i klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Att man med en så enkel åtgärd kan minska antalet återfall och därmed omoperationer har stor betydelse framför allt för att minska onödigt lidande hos denna äldre patientgrupp, men också för att minska trycket på sjukvården, säger han.

Patientgrupp som väntas växa

Forskarna bakom studien beskriver operationsmiljön som mycket komplex, och att det sällan görs systematiska studier av så enkla fysikaliska egenskaper som vätsketemperatur.

Studiens sistaförfattare är Magnus Tisell, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Totalantalet operationer för blödningar under skallbenet väntas öka kraftigt med ökande andel äldre människor i befolkningen. Att höja spolvätsketemperaturen är en åtgärd som också lätt kan tillämpas även i resursknappa låginkomstländer, avslutar han.

Titel: Effect of Irrigation Fluid Temperature on Recurrnce in the Evacuation of Chronic Subdural Hematoma, A Randomized Clinical Trial, https://doi.org/10.1001/jamaneurol.2022.4133

Kontakt:

Andreas Bartley, doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel. 0707 27 75 00, e-post andreas.bartley@vgregion.se

Magnus Tisell, docent, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel. 0700 82 28 38, e-post magnus.tisell@vgregion.se

Bilder: Andreas Bartley och Magnus Tisell (foto: Josefin Bergenholtz och Göteborgs univeritet), Andreas Bartley (foto: Josefin Bergenholtz)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
E-post press@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin