Marknadsnyheter
Vindkraftsutbyggnaden fortsätter men inga nya investeringsbeslut under årets andra kvartal
Utbyggnaden av vindkraft fortsätter. Dock fattades inte några nya investeringsbeslut under det andra kvartalet 2024. Detta visar Svensk Vindenergis senaste statistik och prognos för vindkraftsutbyggnaden.
Utbyggnadstempot sjunker något jämfört med de senaste rekordåren. Våra prognoser visar att ungefär 1 000 MW per år kommer byggas ut fram till år 2026. För första gången på ett och ett halvt år fattades heller inga nya investeringsbeslut under det senaste kvartalet.
– Det här är förstå gången sedan energikrisen 2022 som inga nya investeringsbeslut fattats under ett kvartal. Det har visserligen hänt tidigare att vi haft nollkvartal men då hade vi en historiskt hög utbyggnadstakt och byggkostnaderna var lägre. Vi får signaler att bolagen är försiktigare och att det framför allt är den politiska osäkerheten i Sverige som har ökat, säger Erik Almqvist, ansvarig för elnät och elmarknad på Svensk Vindenergi.
Ett investeringsbeslut i ett tillståndsgivet vindkraftsprojekt under år 2024 ger ny elproduktion inom två till fyra år och kan komma i drift under andra halvan av 2020-talet. Om investeringsbeslut som hade kunnat tas i år skjuts på framtiden minskar möjligheten att möta industrins ökade efterfråga till 2030.
En kommunal tillstyrkan eller ett ja i tidigt skede från Försvarsmakten under år 2024 möjliggör vindkraftsprojekt som kan ge ny elproduktion inom sex till tio år och kan komma i drift under första halvan av 2030-talet. Om kommunen lägger veto eller om Försvarsmakten säger nej minskar möjligheten att möta industrins efterfrågan till 2035.
Omställningen i industri- och transportsektorerna kräver att elproduktionen byggs ut i stor skala och i takt med efterfrågan. Regeringen har satt ett mål att elsystemet ska kunna leverera minst 300 TWh till år 2045. Behovet av dubbelt så mycket elproduktion bygger dock på att utbyggnaden av elproduktion kan möta en ökad konsumtion redan till början av 2030-talet. SKGS:s uppdaterade rapport visar att industrin år 2035 kommer behöva 88 TWh mer el än idag. Därför är det viktigt att regeringen snabbt agerar för att förbättra investeringsklimatet för den elproduktion som kan tillkomma de närmaste 10 åren.
Om statistiken och prognosen
Svensk Vindenergi ger ut kvartalsvis statistik och prognos över utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Statistiken baseras på data från turbinleverantörer och andra marknadsdeltagare. Den kortsiktiga prognosen bygger på investeringsbeslut och en bedömning av projekt som kan tänkas komma till, samt nya projekt som befinner sig i tillståndsprocessen.
Under andra kvartalet år 2024 beställdes inga nya vindkraftsturbiner. Svensk Vindenergis prognos visar att vindkraften når en installerad kapacitet på totalt 19 515 MW och en förväntad normalårsproduktion på 55 TWh i slutet av år 2026.
Fördjupning
Svensk Vindenergis statistik och prognos för vindkraftsutbyggnaden, andra kvartalet 2024 (pdf)
Statistik om landbaserad vindkraft 2014 till 2023 (Westander Klimat & Energi)
Statusrapport havsbaserad vindkraft 2024 (Westander Klimat & Energi)
Handläggningstider landbaserad vindkraft 2014 till 2023 (Westander Klimat & Energi)
Svensk Vindenergis statistik och prognoser över vindkraftens utbyggnad
För mer information, kontakta:
Erik Almqvist, elnät och elmarknad, Svensk Vindenergi
073-025 78 46
Aleksandra Todorov, kommunikationskoordinator, Svensk Vindenergi
073-025 54 36
Svensk Vindenergi är branschorganisationen för vindkraft, med 140 medlemsföretag. Vårt huvudsyfte är att främja utvecklingen av vindkraftsmarknaden i Sverige. Målet är att vindkraften ska utvecklas till sin fulla potential och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle.
Taggar:
Marknadsnyheter
Aktuella nyemissioner av aktier i onoterade företag
De flesta nyemissioner som görs där allmänheten kan delta är i noterade aktier, men just nu finns två onoterade bolag där möjligheten finns att teckna aktier.
Perthro AB
Teckningsperiod: 30 oktober – 25 november 2026
Emissionsvolym: 75 Mkr
Perthro är ett relativt nytt oljebolag, som har en erfaren ledning, med bland annat Jonas Lindvall som vd. Företaget gör nu en nyemission på upp till 75 miljoner kronor. Planen är dock att inte fortsätta vara onoterat utan en notering är planerad till april 2027.
SIT Swedish Implant Technology AB
Teckningsperiod: 26 oktober – 13 november 2026
Emissionsvolym: 7,5 Mkr
Swedish Implant Technology har utvecklat en komplett portfölj av en ny generation tandimplantat. Företaget gör nu en pre-IPO på 7,5 miljoner kronor. Det finns en öppen plan att notera aktierna under hösten 2027.
Marknadsnyheter
Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator
Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.
När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.
För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.
Säljpipelinen som ledande indikator
Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.
Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.
När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.
Att skapa en sann signal
Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.
För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.
När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.
Värderingsmultipeln och förutsägbarhet
Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.
Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.
Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.
Marknadsnyheter
Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap
Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.
När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.
Den statiska hyreskostnaden som en SPOF
Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.
I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.
Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”
Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.
Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.
Delningsekonomi för minimerad overhead
Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.
På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.
Flexibilitet är den nya tryggheten
Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.
Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.
-
Analys från DailyFX11 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter6 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Marknadsnyheter4 år agoUpptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Analys från DailyFX13 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Marknadsnyheter3 år agoDärför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX13 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX9 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter8 år agoTeknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke
