Trots klimatkris, energikris och inflationskris fortsätter landets kommuner att säga nej till vindkraft. Under 2022 stoppade kommunerna 73 procent av de aktuella vindkraftverken på land, visar en ny rapport. Den stoppade vindkraften hade kunnat dämpa elpriset med cirka 30 öre/kWh. Kommunernas veton bromsar industrins elektrifiering, tillväxt och klimatomställning.

FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin senaste rapport att elektrifieringen och vindkraftsutbyggnaden är en avgörande del för att världen ska klara Parisavtalets 1,5-gradersmål.

– Sverige behöver mycket el – snabbt – och till ett konkurrenskraftigt pris som gör att industrijobben stannar här. Det är bara vindkraften kan svara mot allt detta, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk Vindenergi.

Under 2020-2022 la kommunerna in sina veto mot 1 021 verk (71 procent). Om 643 av dessa verk (63 procent) hade fått tillstånd och byggts skulle det ha givit 13 TWh ny elproduktion. Det motsvarar 9 procent av dagens elanvändning, som hade kunnat förse landet med el under 2020-talet.

– Det är allvarligt att kommunerna säger nej så ofta – vi har inte tid med det. Det är bråttom på riktigt nu om vi ska ha en chans att hejda klimatförändringarna, säger Tomas Hallberg.

Kommuner avgörande i elektrifieringen, tillväxten och klimatomställningen

Kommunerna har en central roll för att förverkliga utbyggnad av den elproduktion som behövs för att understödja klimatomställningen, stärka industrins konkurrenskraft och möta det osäkra omvärldsläget. När elanvändningen ökar, så ökar även statens intäkter från energiskatt och moms. För de flesta vanliga elkonsumenter ligger energiskatten och momsen på 49 öre/kWh.

– Sveriges utbyggnad av elproduktion är i hög grad en statlig angelägenhet. Därför är införandet av ett statligt incitament till kommuner som bidrar till utbyggnad en viktig åtgärd. En möjlig väg är att staten överför en del av den ökande intäkten från energiskatten och momsen till de kommuner som bidrar till att elproduktionen kan öka, säger Tomas Hallberg.

Om rapporten Kommunala vetot 2020-2022

På uppdrag av Svensk Vindenergi har Westander Klimat och Energi tagit fram en statistisk sammanställning av hur det kommunala vetot använts 2020-2022. Utöver ansökta verk finns också statistik som inkluderar vindkraftsprojekt före samråd och i samrådsfas.

• Sammantaget stoppades 54 av 80 (67 procent) av de aktuella projekten och 1 021 av 1 430 (71 procent) av vindkraftverken av det kommunala vetot under perioden 2020 till 2022.
• Kommunerna i södra Sverige (elområde 3 och 4) stoppade en större andel och fler projekt och verk än kommunerna i norra Sverige (elområde 1 och 2).

Fakta: Besluten för en vindkraftspark

• Samråd: Den som vill bygga en vindkraftspark är enligt miljöbalken skyldig att hålla samråd, där allmänhet och myndigheter får information om projektet och kan komma med synpunkter.
• Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Ansvarigt bolag ska ta fram en miljökonsekvensbeskrivning som reder ut effekter på människa och miljö.
• Kommunal tillstyrkan (eller veto): Detta är en förutsättning för länsstyrelsens miljöprövning, eftersom den inte får ge tillstånd om kommunen har sagt nej. Kommunens beslut om tillstyrkan kan ändras eller dras tillbaka i sista stund och kommunens beslut kan inte överklagas.
• Miljötillstånd: Vindkraftsparker behöver tillstånd enligt miljöbalken. Prövningen görs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen.

För mer information, kontakta:

Tomas Hallberg, tillståndsansvarig, Svensk Vindenergi
070-164 44 53

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35

Svensk Vindenergi är branschorganisationen för vindkraft, med 140 medlemsföretag. Vårt huvudsyfte är att främja utvecklingen av vindkraftsmarknaden i Sverige. Målet är att vindkraften ska utvecklas till sin fulla potential och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. 

www.svenskvindenergi.org

Taggar: