Medlemsföretaget Kommunassurans Försäkring AB har hos Kommunförsäkringsföreningen hemställt att föreningen ska yttra sig över följande frågor.

1. Hur ser föreningen på kostnadsutvecklingen avseende uppsåtliga skador (skadegörelse) på skolor och annan kommunegendom?

2. Hur ser föreningen på frågan om domstolspraxis avseende jämkning av skadestånd för unga lagöverträdare?

3. Hur ser föreningen på frågan om relationen mellan jämkning i domstol i ett skadeståndsä­ rende och möjligheten för den enskilde unge lagöverträdaren att i framtiden få skuldsane­ ring?

Enligt uppgift från medlemsföretaget har frågorna uppkommit i ett konkret ärende. Föreningen vill därför understryka att föreningen inte uttalar sig i det enskilda ärendet, utan enbart lämnar ett gene­ rellt uttalande gällande de frågeställningar som medlemsföretaget har väckt.

Kommunförsäkringsföreningen

Kommunförsäkringsföreningens medlemsföretag omfattar de offentligt ägda försäkringsbolagen i Sverige som har primärkommuner som ägare. Kommuninvånarna i medlemsföretagens ägarkommuner omfattar mer än hälften av landets befolkning, vilket innebär att mer än varannan skola, förskola, äldreboende och övrig kommunegendom är försäkrad hos något av föreningens medlemsföretag.

Kostnadsutveckling för skadeståndsärenden

Föreningen konstaterar att en av kommunsektorns största utmaningar de senaste årtiondena har varit skador till följd av skadegörelse. Kommunsektorn har sedan i vart fall början av 80-talet haft problem att hitta adekvat försäkringsskydd vilket till stor del berodde på en hög frekvens av skadegörelse, främst i form av anlagda skolbränder.

Under 80- och 90-talen bildade kommunsektorn flera sektorinterna försäkringsbolag för att säkerställa att försäkringsskydd skulle kunna erhållas. Genom att kommunsektorn skapade en intern försäkringsmöjlighet fick man dels mer adekvat kostnadsutjämning inom sektorn, men även tillgång till den internationella återförsäkringsmarknadens riskspridningsmöjligheter avseendede allra största skadorna.

Det är för föreningen tydligt att skadegörelsefrågorna fortfarande är ett mycket tydligt och på senare år åter ökande riskproblem för svenska kommuner. De senaste åren har problemet med skadegörelse mot kommunegendom i Sverige specifikt uppmärksammats av den internationella återförsäkrings- marknaden, vilket gör att försäkringsmöjligheten för den svenska kommunsektorn inte kan för­ väntas föreligga på samma sätt som i dag om inte ett trendbrott avseende skadegörelse sker.

Både den allmänna trenden i Sverige att skadegörelsekostnader åter ökar och att det börjar bli svårare att teckna återförsäkring för svenska kommuner som grupp, gör att skadegörelsefrågan är en av de viktigaste som kommunsektorn har att hantera de kommande åren, vad gäller kommunsektorns risksituation. Både kommunerna och deras egenägda försäkringsbolag kommer att behöva arbeta än mer aktivt och strukturerat med skadeförebyggande åtgärder.

Domstolspraxis om jämkning – även relaterat till skuldsanering

Föreningen yttrar sig om medlemsföretagets fråga 2 och 3 i ett sammanhang.

Föreningens medlemmar har rapporterat att det framstår som att domstolspraxis om jämkning inte helt har följt med tiden. Framför allt är det frågan om de nivåer till vilken jämkning ibland sker som framstår som för låga, både vad gäller frågan om vem som ska svara för en kostnad och vad gäller frågan om möjligheter till skadeförebyggande/preventiva åtgärder för kommunerna och deras för­ säkringsbolag. Föreningen skulle välkomna ett vägledande uttalande från hovrätt eller Högsta dom­ stolen avseende vilken beloppsnivå som det är rimligt att en ung lagöverträdares skadeståndsansvar jämkas till.

Vad gäller den specifika frågan om relationen mellan jämkning och möjlighet till skuldsanering konstaterar föreningen att ingen förändring i domstolarnas praxis avseende jämkning verkar ha skett, trots att Högsta domstolen genom NJA 2017 s 741 i grunden ändrat förutsättningarna för skuldsanering av skulder till följd av brott. I detta avseende vore sannolikt ett vägledande uttalande från Högsta domstolen att föredra, med hänsyn till den praxis som domstolarna tillämpar (där möjligheten till skuldsanering i enlighet med NJA 2017 s 741 inte brukar beaktas vid jämkningsprövning i vare sig tingsrätt eller hovrätt).

Gävle 2024-02-08

Lina Haglund
Ordförande