Connect with us

Marknadsnyheter

Biokonstruerad hornhinna kan ge blinda synen åter

Published

on

Forskare och entreprenörer har framställt ett implantat av kollagenprotein från grishud som efterliknar den mänskliga hornhinnan. I en pilotstudie återställde implantatet synen hos 20 personer med en sjukdom i hornhinnan, varav de flesta var blinda före åtgärden. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och LinkoCare Life Sciences AB och publiceras i tidskriften Nature Biotechnology. De lovande resultaten ger hopp för hornhinnerelaterat synsvaga och blinda om att det biokonstrurerade implantatet kan vara ett alternativ till transplantation av donerade hornhinnor, som det råder stor brist på i länder där behovet är störst.

Forskarna har utvecklat en ny minimalt invasiv kirurgisk metod i vilken implantatet frs in i den befintliga hornhinnan genom ett litet snitt Snittet kan gras med en avancerad laser p bilden men vid behov ven med enklare kirurgiska instrument

– Resultaten visar att det är möjligt att utveckla biomaterial som uppfyller alla kriterier för att kunna användas i implantat i människor och som kan massproduceras och lagras upp till två år och därmed nå ännu fler människor med synproblem. Detta kan kringgå problemet med tillgång till donerad hornhinnevävnad och ändra sättet som vissa ögonsjukdomar behandlas på, säger Neil Lagali, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, en av forskarna bakom den aktuella studien. 

Uppskattningsvis 12,7 miljoner människor i världen är blinda på grund av att hornhinnan, som är det yttre genomskinliga lagret i ögat, har förlorat sin funktion. Deras enda möjlighet att återfå synen är att genomgå en transplantation av en hornhinna från en mänsklig donator. Men bara en av 70 patienter får en transplantation. Majoriteten av dem som behöver hornhinnetransplantation lever dessutom i låg- till medelinkomstländer, där tillgången till behandlingen är mycket begränsad. 

– Fokus för vårt arbete har varit att konstruera ett säkert och effektivt implantat, säger Mehrdad Rafat, forskaren och entreprenören som har designat och utvecklat implantatet. Han är adjungerad universitetslektor vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet och grundare av företaget LinkoCare Life Sciences AB, som står för tillverkning och certifiering av biomaterialet som används i studien.

– Vi har ansträngt oss för att säkra att det vi utvecklar ska vara tillgängligt och till överkomligt pris för alla. Det här är inte bara för människor med god ekonomi utan den här teknologin kan användas i alla världsdelar, säger Mehrdad Rafat.

Hornhinnan består till största delen av proteinet kollagen. För att tillverka ett alternativ till mänskliga hornhinnor använde forskarna därför kollagenmolekyler ur hud från grisar som renats och tagits fram under de strikta förutsättningar som krävs för bruk i människor. Grishuden som används är en restprodukt från matindustrin, vilket gör den lätt att få tag på och ekonomiskt fördelaktig. Genom en process bygger forskarna ihop de lösliga kollagenmolekylerna med varandra och stabiliserar materialet så att det tål hantering och att sättas in i ögat. Medan donerade hornhinnor måste användas inom två veckor, kan biomaterialet lagras i upp till två år. 

Forskarna har också utvecklat en ny minimalt invasiv kirurgisk metod för att behandla sjukdomen keratokonus, där hornhinnan förtunnas så mycket att det kan leda till blindhet. I dag opereras patientens hornhinna bort och ersätts av en donerad hornhinna som sys fast. Ingreppet görs bara på större akademiska sjukhus.  

– En mindre invasiv metod skulle kunna användas på fler platser och därför hjälpa fler människor. Med vår metod behöver kirurgen inte ta bort patientens egen vävnad. I stället görs ett litet snitt genom vilket implantatet förs in i den befintliga hornhinnan, säger Neil Lagali, som leder forskargruppen som har utvecklat den kirurgiska metoden.  

Med den nya kirurgiska metoden behövs inga stygn. Snittet i hornhinnan kan göras med hög precision med hjälp av en avancerad laser, men vid behov också för hand med enklare kirurgiska instrument. Metoden testades först på grisar, och metoden visade sig vara enklare och potentiellt säkrare än konventionell hornhinnetransplantation. 

Metoden överfördes till kirurger i Iran och Indien, två områden där många i befolkningen är hornhinnerelaterat synsvaga eller blinda, men där bristen på donerade hornhinnor är stor. I den kliniska pilotstudien deltog tjugo personer som blivit blinda eller var på väg att förlora synen på grund av keratokonus och som fick det biokonstruerade implantatet insatt. Operationerna var fria från komplikationer, vävnaden läkte snabbt och åtta veckors behandling med immunhämmande läkemedel var tillräckligt för att hindra bortstötning av implantatet. Vid konventionell hornhinnetransplantation ges medicinering under flera år. Patienterna följdes under två år och under den tiden noterades inga komplikationer. 

Syftet med den kliniska pilotstudien var att undersöka om implantatet är säkert att använda. Effekten av implantatet överraskade dock forskarna. Hornhinnans tjocklek och kurvatur återställdes till normal status. På gruppnivå förbättrades deltagarnas syn lika mycket som efter hornhinnetransplantation med donerad vävnad. Före operationen var 14 av de 20 deltagarna blinda. Efter två år var ingen av personerna längre blind. Tre av de indiska deltagarna som varit blinda före studien fick perfekt syn (20/20) efter operationen. 

Innan det kan bli aktuellt att använda implantatet inom vården behövs en större klinisk studie. Forskarna vill också studera om teknologin kan användas för att behandla fler sjukdomstillstånd i ögat, och hur implantatet kan anpassas efter individen för ännu bättre effekt. 

LinkoCare Sciences AB står för tillverkning, certifiering, förpackning och sterilisering av biomaterialet i studien med stöd av Care Group India och har bekostat tillverkning, prekliniska och kliniska tester. I övrigt har studien finansierats med stöd av bland annat European Union Horizon 2020 Programme, ALF-medel från Linköpings universitet och Region Östergötland. Bidragsgivarna har inte medverkat i design eller genomförande av forskningen. Mehrdad Rafat har patent genom LinkoCare AB och sitter i företagets styrelse. Ytterligare en av studiens medförfattare (Shideh Tabe) sitter i företagets styrelse.

Artikeln: Bioengineered corneal tissue for minimally invasive vision restoration in advanced keratoconus in two clinical cohorts, Mehrdad Rafat, Mahmoud Jabbarvand, Namrata Sharma, Maria Xeroudaki, Shideh Tabe, Raha Omrani, Muthukumar Thangavelu, Anthony Mukwaya, Per Fagerholm, Anton Lennikov, Farshad Askarizadeh och Neil Lagali, Nature Biotechnology, publicerad online 11 augusti 2022, doi: 10.1038/s41587-022-01408-w

För mer information, kontakta gärna:

Mehrdad Rafat, adjungerad universitetslektor, mehrdad.rafat@liu.se, 013-28 17 36

Neil Lagali, professor, neil.lagali@liu.se, 013-28 66 80

Pressmeddelandet skickat av: 
Anders Törneholm, forskningskommunikatör

Linköpings universitet
013-28 68 39
anders.torneholm@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

AFRY tecknar avtal med Svenska kraftnät

Published

on

By

För att möjliggöra energiomställningen stärker Svenska kraftnät överföringskapaciteten mellan elområde 2 och 3 med ett antal nya 400 kV-ledningar. AFRY har tilldelats uppdraget för de nya luftledningarna mellan Kilforsen och Fallviken, och kommer bland annat bistå i arbetet att ersätta befintliga, föråldrade ledningar.

Svenska kraftnät planerar att förnya och förstärka gränsen mellan elområde 2 och 3, även känd som snitt 2, genom omfattande investeringar under de kommande decennierna. Målet är att skapa ett mer flexibelt och robust transmissionsnät som är redo för förändringar i det svenska elsystemet, och samtidigt kan hantera ökad överföring från norr till söder.

Investeringspaketet går under namnet NordSyd, och sträckan mellan Kilforsen och Fallviken, även kallad inlandspaketet, är den delsträcka i NordSyd som nu har nu upphandlats och tilldelats AFRY.

AFRYs del inkluderar tillståndsarbete i form av lokaliseringsutredning, byggbarhetsanalys, samråd, miljökonsekvensbeskrivning, koncessionsansökan, samt all geoteknisk undersökning kopplat till de nya ledningarna. Uppdraget innefattar även projektering av nya ledningar och ledningar som ska rivas, samt framtagande av förfrågningsunderlag för entreprenad.

─ Vi är stolta över förtroendet från Svenska kraftnät och ser fram emot att fortsatt vara en viktig aktör i utbyggnaden och moderniseringen av det svenska transmissionsnätet. Genom att ersätta befintliga, föråldrade ledningar och samtidigt öka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige bidrar projektet till ett mer dynamiskt och flexibelt energisystem, säger Linda Pålsson, divisionschef Energy på AFRY.

─ Uppdraget är unikt, då Svenska kraftnät aldrig tidigare upphandlat hela kedjan från tidig tillståndsfas till entreprenadstöd i ett och samma projekt. Det är också unikt avseende längden på de ledningar som nu ska projekteras. Paketeringen har gjorts för att kunna effektivisera processen och vittnar om angelägenheten att med kraftfulla insatser accelerera omställningen, säger Folke Sandberg, affärsområdeschef Samhällsbyggnad på AFRY.

Projektet omfattar drygt 30 mil dubbel 400 kV luftledning samt rivning av 50 mil befintlig luftledning. Projekttiden uppskattas pågå från våren 2024 till 2033.

För mer information, kontakta:

Maria Rothzén, PR och PA ansvarig AFRY Sverige 
+46 72 566 1928, maria.rothzen@afry.com

AFRY erbjuder tjänster inom teknik, design, digitalisering och rådgivning för att accelerera omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vi är 19 000 hängivna experter inom industri, energi- och infrastruktur, som skapar värde för kommande generationer. AFRY har en global räckvidd med djupa rötter i Norden, en nettoomsättning på 27 miljarder och är noterade på Nasdaq Stockholm.

Making Future

Continue Reading

Marknadsnyheter

LiU och Saab firar 20 år av samverkan

Published

on

By

Linköpings universitet och Saab firar 20 år av strategisk samverkan. Det kommer att uppmärksammas med två dagar av många olika aktiviteter – inklusive en studentföreläsning av astronauten Marcus Wandt. Media är varmt välkomna till evenemangen.

Linkpings universitet och Saab firar 20rsjubileum

– Linköpings Universitet och Saab hör ihop – via utbildning, forskning och innovation. Samarbetet har under lång tid bidragit till bådas framgångar, säger Ingela Lindahl, ansvarig för LiU:s strategiska partnerskap med Saab.

20-årsfirandet inleds måndag 22:a april med en lunchföreläsning för studenter av astronauten Marcus Wandt, som också är Saabs chefstestpilot.  Det kommer att finnas tillfälle för media att lyssna och även ställa frågor till Marcus Wandt efteråt. För anmälan, se nedan.

•    Tid: 22 april, 12.10
•     Plats: Sal C:1, C-huset på Campus Valla i Linköping.

Onsdagen 24:e april fortsätter firandet med en heldag av öppna aktiviteter i Colosseum, C-huset. Det blir utställning, tävlingar, jubileumstårta och föreläsningar. 

Personer med koppling till både Saab och LiU deltar under dagen. Några som håller presentationer är:

Annika Meijer, chefsingenjör för samarbetet mellan Saab och Boeing kring ett nytt amerikanskt skolflygplan. Hon är också före detta LiU-student.

Petter Krus, professor vid LiU, som deltagit i uppbyggnaden av det svensk-brasilianska forskningscentret CISB, som grundades i samband med Gripenaffären, men som nu sysslar med forskning inom såväl flyg, som hållbar energi och stadsutveckling.

Fredrik Heintz, som är professor vid LiU och forskare inom AI med lång erfarenhet av samarbete med SAAB. Han är också föreståndare för forskarskolan inom WASP.

– LiU och SAAB har stor nytta av varandra och vår samverkan är viktig inte minst för att studenterna ska vara eftertraktade på arbetsmarknaden. En stor del av Saabs ingenjörer är alumner från LiU, vilket visar vikten av våra utbildningar för regionens långsiktiga kompetensförsörjning. Våra gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt är välfungerande samarbeten med stor potential för ökad och breddad samverkan även i framtiden, säger rektor Jan-Ingvar Jönsson.

Samarbetet sträcker sig ända tillbaka till starten av Tekniska högskolan i Linköping 1969, men det som nu firas är det mer formella samverkansavtal som skrevs 2004. LiU och Saab samverkar kring forskning och utveckling på både det civila och militära området. 

Ett exempel är WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) med utveckling inom områden som artificiell intelligens och autonoma system. Bland annat finns ett samarbete för att utveckla säkra och etiska AI-lösningar inom försvar och säkerhet. 
Ett annat exempel är utveckling av avancerade material med målet att förbättra prestanda, hållbarhet och säkerhet för till exempel flyg- och försvarsindustrin.

Mer information om partnerskapet och jubileumsfirandet.

Kontakt:

Mediarepresentanter som vill delta och boka tid för intervjuer kan kontakta:

Helena Balogh, koordinator, Samverkansenheten, LiU: 013-28 68 48; helena.balogh@liu.se 
Ingela Lindahl, ansvarig för LiU:s strategiska partnerskap: 013-2868 30; ingela.lindahl@liu.se

 

Pressmeddelandet skickat av: 
Jonas Roslund
Presskontakt, 
Linköpings universitet
013-28 16 99
jonas.roslund@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Så minskar du risken för gräsbränder

Published

on

By

När vårvärmen kommer är det många som vill göra fint i trädgården och tänker att man ska elda upp ris och kvistar.  – Nya EU-regler syftar till att förbränningen ska minska kraftigt och att materialåtervinningen ska öka. Kontrollera med din kommun om vilka regler kring eldning som gäller där du bor. Eldning ska alltid ske utan risk för hälsa och miljö och det är viktigt att se över och minimera riskerna för gräsbränder, säger Bertil Jansson byggskadeexpert på Länsförsäkringar.

Viktigast är att välja en bra plats som inte är för nära ett hus eller en skog, att inte ha brännbara saker i närheten av där man ska elda och att ha förberett släckutrustning om det värsta händer och elden sprider sig okontrollerat.

– Börja med att spruta vatten på marken minst två meter runt elden. Gräs och buskar ger extra bränsle och är väldigt lättantändligt särskilt nu på våren. Håll koll på att många flagor kan flyga upp i luften och landa en bit bort och starta en brand, säger Bertil Jansson.

– När man eldat klart är det viktigt att spruta rikligt med vatten på eldningsplatsen igen för att se till att ingen markglöd kan antända efter att man har lämnat platsen. Det gäller även om man har eldat i plåttunna. Stanna kvar och känn på marken efter 10 till 15 minuter efter att du har släckt elden helt för att se så ingen rök eller värme uppkommer igen, säger Bertil Jansson.

Tips för säker eldning

  • Kontakta kommunen för att ta reda på vilka regler som gäller i din kommun.
  • Ladda ner appen MSB Brandrisk ute för att få information där du befinner dig.
  • Undvik att elda om det blåser.
  • Dra fram trädgårdsslangen och ha ett par fyllda hinkar eller vattenkannor till hands.
  • Använd grova handskar. Spade och kratta är också bra verktyg för att hantera elden.
  • Vattna ordentligt runt eldningsplatsen både före du eldar och efter.
  • Ha telefon lätt tillgänglig så att du kan larma snabbt om något går fel.
  • När du ska släcka kan du kratta ut glöden och dränka den med vatten.
  • Kontrollera att det är släckt ordentligt. Detta kan behöva göras under flera timmar efter.

För ytterligare information kontakta:

Bertil Jansson, byggskadeexpert, Länsförsäkringar, telefon 073-867 62 30

Länsförsäkringars pressjour, telefon 08 – 588 41850, press@lansforsakringar.se

Länk till Länsförsäkringars pressrum 

Länk till Länsförsäkringar på

Länsförsäkringsgruppen består av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag och det gemensamt ägda Länsförsäkringar AB. Genom sitt lokala länsförsäkringsbolag får kunderna ett helhetserbjudande inom bank, försäkring och pension. Genom Agria Djurförsäkring erbjuder vi djur- och grödaförsäkring, genom Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg bostadsaffär och genom Wasa Kredit finansieringstjänster som leasing, avbetalning och lån.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.