Marknadsnyheter

2010-talet – ett händelserikt decennium på elmarknaden

Published

4 år ago

27 december, 2019

Tanalys

fr, dec 27, 2019 06:45 CET

Årets medelpris för el beräknas hamna på cirka 41 öre per kWh. Genomsnittspriset under 10-talet har legat på omkring 36 öre per kWh, men prisnivåerna har varierat kraftigt mellan och under åren, enligt elbolaget Bixias rapport. Vi kommer att få räkna med stigande elprisnivåer under kommande decennier, enligt Matina Rosenberg, chefsanalytiker på Bixia.

Om några dagar går vi in i ett nytt decennium och kan konstatera att priset på el har varierat kraftigt under de senaste tio åren. Årtiondet inleddes med mycket höga priser – ett snitt på drygt 50 öre per kWh, för att fem år senare mer än halveras till drygt 20 öre och nu, decenniets sista år hamnar snittet på 41 öre.

– Vi klev in i decenniet i en snabbt växande global högkonjunktur som gjorde att efterfrågan på el steg och därmed priset. Högkonjunkturen nådde sin topp i december 2010 vilket märktes på elpriset som då var uppe i ett månadssnitt på över 80 öre. Det är det högsta månadssnittet på hela decenniet. Andra faktorer som låg bakom det mycket höga elpriset i januari 2010 var extrem kyla och reducerad kärnkraftstillgänglighet, säger Matina Rosenberg, chefsanalytiker och meteorolog på elbolaget Bixia.

Den globala högkonjunkturen nådde dock ett bakslag under 2011 då eurokrisen tog vid med Grekland i spetsen, vilket påverkade efterfrågan på el med sjunkande elpriser som följd. 2012 vände konjunkturen upp igen men föll tillbaka år 2013 i samband med att oljekrisen tog vid. Sedan 2013 har konjunkturen i stort sett gått uppåt.

– Elanvändningen svänger i takt med konjunkturen. I somras nådde vi ytterligare en konjunkturtopp men sedan dess har vi sett en klar avmattning och tillverkningsindustrierna i Europa visar tydliga tecken på minskad produktion. Det gör att elanvändningen nu ligger på en lägre nivå. Det är konjunkturen som har den största påverkan på efterfrågan på el men utöver det påverkar temperaturen, förklarar Matina Rosenberg.

Extremt mycket mer vind
Om konjunktur och temperatur är de faktorer som till stor del styr efterfrågan på el så är det tillgängligheten på exempelvis kärn-, vind- och vattenkraftsproduktion som styr utbudet. Under 2010-talet har vi haft en kraftfull ökning av elproduktionen här i Norden, främst i form av vindkraft.

–Vi har fått in mycket mer förnybar el i det nordiska elmarknadssystemet under det här decenniet. Vindkraften har ökat från drygt 10 000 GWh år 2009 till närmare 46 000 GWh i år. Det är mycket tack vare det elcertifikatsystemet i Sverige och i Norge samt andra stödsystem i Danmark och Finland. Bara i Sverige har vindkraftsproduktionen ökat från 2000 GWh 2009 till drygt 19 000 GWh 2019, säger Matina Rosenberg.

Medan den installerade vindkraft har ökat kraftigt i Norden under decenniet har de övriga kraftslagen; vattenkraft, kärnkraft och värmekraft varit relativt oförändrade i paritet med vinden och tillgängligheten har periodvis varierat.

– Vattenkraften står för drygt 50 procent av vår elproduktion i Norden och de perioder med lägre fyllnadsgrad i vattenmagasinen påverkas elpriset. Det fick vi erfara förra året då nivåerna i magasinen var mycket låga på grund av extremväder med mycket torka vilket var den främsta orsaken till de höga elpriserna under 2018. Även de höga bränslepriserna lyfte elpriset då, säger Matina Rosenberg.

Mer nordisk el i Europas ledningar
Under årtiondet har den nordisk elmarknaden integrerats mer med den europeiska då ledningarna mellan områdena har byggts ut. De nya ledningarna innebär att vi nyttjar vår kraft mer effektivt och det har lett till att det finns mer förnybar kraft från oss i Norden i de europeiska kraftledningarna. Stundtals har det även skett i omvänd riktning.

– Det händer mycket på elmarknaden nu och de kommande åren. Tyskland, som anses vara Europas energimotor har avvecklat stora delar av sin kärnkraft under decenniet och den ska vara helt avvecklad år 2022. Parallellt startar de en kolavvecklingsplan där all kolkraft ska vara borta senast år 2038. Mycket förnybart har redan kommit till i landets energisystem och mer är på väg in. Mellaneuropa behöver den nordiska kraften men kommer samtidigt stundtals ge oss kraft i Norden. Resurseffektiviten har ökat och ökar, säger Matina Rosenberg.

Klimatets decennium
Det gångna decenniet har till stor del präglats av klimat- och energifrågan, framförallt de senaste åren.

– Intresset för energi har ökat markant det senaste året och valen av energikällor är avgörande för klimatförändringarna. 2017 stod energisektorn i EU för cirka 80 procent av utsläppen från växthusgaser. Vi på Bixia märker av en ökad medvetenhet hos våra kunder, säger Matina Rosenberg.

Stigande elpriser
Mängden förnybar energi ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen.

– Vi får räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga i nivå eller något högre än snittpriset 2019 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar vi med en ökning på drygt 30 TWh från dagens nivåer, säger Matina Rosenberg.

För mer information kontakta gärna:
Matina Rosenberg, meteorolog och chefsanalytiker Bixia, 073-443 93 28
Marie Lorentzon, pressansvarig Bixia, 013-20 92 63

Bixia AB är ett elbolag med sex delägare, Tekniska Verken i Linköping, Alvesta Energi, Mjölby-Svartådalen Energi, Nässjö Affärsverk, Oxelö Energi och Sandviken Energi. Vi har tre kontor; Linköping, Nässjö, och Växjö och omsätter cirka 2,4 mdkr. Bixia arbetar aktivt för utvecklingen av närproducerad förnybar el och är ett av de elhandelsbolag som köper in mest småskaligt producerad el i Norden. Tillsammans är vi en kraft som förändrar! Läs mer på www.bixia.se

Marknadsnyheter

Paulina Brandberg besöker Sundsvall

Published

2 timmar ago

26 maj, 2024

Tanalys

Den 27-28 maj besöker jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg Sundsvall. Ministern kommer bland annat att besöka stödcentrum för våldsutsatta vuxna samt träffa länsstyrelsen och Mittuniversitetet.

Paulina Brandberg kommer även att delta på en lunch som arrangeras av regionens IT-kluster på temat tech och jämställdhet.

Hon kommer också att träffa länsstyrelsen och Mittuniversitetet och bland annat få information om regionens nya jämställdhetsstrategi, jämställdhet i förskolan samt en presentation av enkätstudien Ungas psykiska hälsa utifrån utsatthet för våld och trakasserier. Statsrådet kommer även att ta del av Forum jämställdhets forskningsprojekt om kvinnor i mansdominerade sektorer.

I samband med besöket är Paulina Brandberg tillgänglig för media. Vid intresse, kontakta pressassistent Emelie Franzén.

Kontakt
Emelie Franzén
Pressassistent hos jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg
076-771 09 51
emelie.franzen@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

Årsredovisning för Cline Scientific AB (publ), 556867-8238, för period 1 januari – 31 december 2023

Published

9 timmar ago

26 maj, 2024

Tanalys

Cline Scientific AB (publ) (”Cline” eller ”Bolaget”) avger årsredovisning för 2023.

Rapporten publiceras på www.clinescientific.com/financial-reports

Bolaget är noterat på Nasdaq First North Growth Market. Redeye AB är Cline Scientifics Certified Adviser. Informationen lämnades för offentliggörande via kontaktpersonen som anges ovan, klockan 09:15 CEST den 26 maj 2024.

För mer information, vänligen kontakta:
Patrik Sundh, VD
E-post: patrik.sundh@clinescientific.com
Telefon: 0703-585 088

Cline Scientific AB (publ)
Pepparedsleden 1
AstraZeneca BioVentureHub E-post: info@clinescientific.com
431 53 MÖLNDAL Hemsida: www.clinescientific.com

Kort om Cline Scientific
Cline Scientific utvecklar avancerade cancerdiagnostik och stamcellsterapier. Clines unika, patenterade ytnanoteknologi erbjuder nya lösningar på kritiska utmaningar för cellbaserade produkter och processer inom Life Science. Cline driver två projekt in i klinisk fas, StemCART – en stamcellsterapi för broskreparation, och CellRACE – en cancerdiagnostisk produkt för att förutsäga metastasering.

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

1 dag ago

25 maj, 2024

Tanalys

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi. Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden.

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket.

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter, men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet.

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre.

Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter.

Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn.

För mer information och kommentarer:

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar: