Connect with us

Marknadsnyheter

5 frågor till Filip Ahl, programgruppen Hot och våld

Published

on

Filip Ahl arbetar som säkerhetsansvarig för psykiatrin Nyköping och Katrineholm (Region Sörmland) och med i programgruppen för Kunskapsnätverket Hot och våld som under våren arrangerar fyra seminarier med olika fokus på hot- och våldsproblematiken inom Vårdsverige.     

Hot och våld får mycket uppmärksamhet i nyhetsrapporteringen och är ett växande arbetsmiljöproblem på många håll i samhället – så även i våra regioner.  

Vilken fråga inom området hot och våld engagerar dig mest just nu? 

– För mig handlar det mest om det förebyggande arbetet, att öka tryggheten och medvetandegraden hos personalen. Jag tycker det är viktigt att det pratas om mental förberedelse och att ha ett högt säkerhetstänk.

– Inom Psykiatriska Kliniken (NLN – KSK) inför vi ett beprövat koncept som heter RESIMA  – Resurser i möte med aggression. Detta bygger på ett lågaffektivt bemötande och att man inte ska påföra patienten någon smärta vid agerande utan bygga vårdrelationer. Även för att skapa en enhetlighet i agerandet för personalen gentemot patient.

Trenden i samhället pekar uppåt – vad ser ni för trender inom er region?

– Att det helt klart ökar och det kommer från fler och fler patienter. Men det har även har börjat gå över till den somatiska sidan mer och mer så det blir tyvärr utbrett inom hela sjukvården.

Vilka verksamhetsområden inom din region är mest drabbade av hot och våldssituationer i dag?

– Det är slutenvården och då främst psykiatriska intensivvårdsavdelningen.

Vad kan man ställa för krav på en regionanställd gällande att kunna hantera en hotfull eller våldsam situation?

– Kraven som skall ställas på anställda är att det ska finnas en medvetenhet, kunskap om vilket lagstiftning som finns för att kunna försvara sig samt förmågan att agera för att kunna hjälpa. Jag tänker främst på nödvärn och nöd.

– Det skall även ställas krav på att dokumentera och skriva avvikelser så att ansvariga får en bra bild över arbetsmiljön. Detta för att chefer ska kunna vidta åtgärder samt framföra den rådande bilden till styrande politiker.

Om vi tittar framåt, vilken tror du är regionens största utmaning i frågan?

– Det finns ett behov och en stor vilja att utbilda sig hos personalen för att möta upp framtiden, dock så tror jag att regionernas största utmaning är att få loss personal till utbildningar då vi lider av en stor utbildningsskuld som en pandemieffekt.

———————————————————————————————————————————————————-

Kunskapsnätverket Hot och våld kommer under våren att arrangera fyra seminarier med lite olika fokus på hot och våld-problematiken inom Vårdsverige. Nätverket är öppet för alla som arbetar med arbetsmiljö och säkerhet i Vårdsverige.  

Medlemskapet är gratis och som medlem blir du inbjuden till våra seminarier! 

Anmäl dig här

KONTAKT:
Patrik Hammar, produktansvarig
patrik.hammar@peritum.se
010-333 38 21

SÄKER VÅRDMILJÖ arbetar för ett säkrare Vårdsverige. Vi samlar kunskap och erfarenheter från svenska regioner och utvecklar tjänster som skapar handlingskraft och trygghet. Tillsammans driver vi utvecklingen framåt och gör skillnad.
En del av Peritum AB.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Peter Kullgren besöker Småland

Published

on

By

Under helgen 25–26 maj besöker landsbygdsminister Peter Kullgren Småland för att bland annat göra studiebesök och delta i en bygdegårdsträff.

Under lördagen kommer landsbygdsministern att besöka Skullaryd Älgpark i Eksjö för att delta i en bygdegårdsträff med två av Lantbrukarnas Riksförbunds kommungrupper. Dagen avslutas med ett studiebesök på Sands Maskinstation.

Under söndagen gör landsbygdsministern ett gårdsbesök samt deltar på Jordägareförbundets årsmöte i Växjö.

Presskontakt
Frida Bramstedt
Politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren
076-267 34 14
frida.bramstedt@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.