Europeiska unionens Copernicus Climate Change Service släpper sina årliga resultat som visar att 2021 globalt sett var bland de sju varmaste någonsin. Europa upplevde en sommar av extremer med svåra värmeböljor i Medelhavet och översvämningar i centrala Europa. Samtidigt fortsatte de globala koncentrationerna av koldioxid och i ännu högre omfattning, metan att öka.

Lufttemperaturen på två meters höjd under 2021 jämfört med genomsnittet 1991–2020. Källa: ERA5. Från: Copernicus Climate Change Service/ECMWF

Idag har Copernicus Climate Change Service (C3S), implementerat av European Centre for Medium Range Weather Forecasts (ECMWF) på uppdrag av Europeiska kommissionen med finansiering från Europeiska Unionen, släppt nya data som visar att de senaste sju åren med klar marginal varit de sju varmaste någonsin, globalt. Under dessa sju år var dock 2021 vid sidan av 2015 och 2018 bland de kallare åren. Samtidigt upplevde Europa sin varmaste sommar någonsin, något över temperaturerna 2010 och 2018. I samarbete med Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS), C3S rapporteras också att preliminära analyser av satellitmätningar bekräftar att de atmosfäriska växthusgaskoncentrationerna fortsatte att öka under 2021, med koldioxidnivåer (CO2) som nådde ett årligt globalt kolumnmedelvärde på cirka 414 ppm och metan (CH4) ett årligt rekord på cirka 1876 ppb.

Kolemissionerna från världens skogsbränder uppgick till totalt 1850 megaton, framför allt på grund av bränder i Sibirien. Detta var något högre än förra året (1750 megaton kolemissioner), även om trenden sedan 2003 är avtagande.

Globala ytlufttemperaturer

• Globalt sett var 2021 det femte varmaste året någonsin, men bara marginellt varmare än 2015 och 2018
• Genomsnittstemperaturen låg 0,3°C över referensperioden 1991-2020 och 1,1-1,2°C över den förindustriella nivån 1850-1900
• De senaste sju åren har varit de varmaste åren någonsin med klar marginal

Globalt sett hade årets första fem månader relativt låga temperaturer jämfört med de senaste mycket varma åren. Sedan juni har dock temperaturerna globalt genomgående varit bland de fjärde varmaste någonsin. Temperaturerna under de senaste 30 åren (1991-2020) ligger nära 0,9 °C över den förindustriella nivån. Under den 30-åriga referensperioden återfanns regionerna med flest temperaturer över genomsnittet i ett band som sträcker sig från USA:s och Kanadas västkust till nordöstra Kanada och Grönland, samt stora delar av centrala och norra Afrika och Mellanöstern Öst. De områden som ligger mest under medeltemperaturerna återfanns i västra och östligaste Sibirien, Alaska, över centrala och östra Stilla havet – samtidigt med La Niña-förhållandena i början och slutet av året – samt i större delen av Australien och i delar av Antarktis.

Årsmedelvärden för den globala lufttemperaturen på två meters höjd med uppskattad förändring sedan den förindustriella perioden (vänster axel) och relativt 1991-2020 (höger axel) enligt olika datamängder: Röda staplar: ERA5 (ECMWF Copernicus) Climate Change Service, C3S); Prickar: GISTEMPv4 (NASA); HadCRUT5 (Met Office Hadley Centre); NOAAGlobalTempv5 (NOAA), JRA-55 (JMA); och Berkeley Earth. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF

Europeiska ytlufttemperaturer

• För året som helhet låg Europa bara 0,1°C över genomsnittet 1991–2020, vilket klassas utanför de tio varmaste åren
• De tio varmaste åren för Europa har alla inträffat sedan 2000, med de sju varmaste åren 2014-2020

De sista månaderna av vintern och hela våren var i allmänhet nära eller under genomsnittet för 1991-2020 över Europa. En kall fas i april efter en relativt varm mars, orsakade frost i de västra delarna av kontinenten. Omvänt var den europeiska sommaren 2021 den varmaste någonsin även om den var nära de tidigare rekordsomrarna 2010 och 2018. Juni och juli var båda de näst varmaste av sina respektive månader, medan augusti var nära genomsnittet totalt sett även om det fanns en stor skillnad mellan temperaturer över snittet i söder och under medeltemperaturer i norr.

Europeiska sommarens extrema händelser

Anomalier i nederbörd, relativ luftfuktighet i ytluften, den volymetriska fukthalten i markens översta 7 cm och ytlufttemperaturen för juli 2021 med avseende på juligenomsnitt för perioden 1991-2020. Den mörkare grå nyansen anger där markfuktighet inte visas på grund av istäcke eller klimatologiskt låg nederbörd. Datakälla: ERA5 Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF. Från July 2021 hydrological bulletin.

Flera extrema händelser inträffade under sommaren 2021 i Europa. I juli kom mycket kraftig nederbörd i västra Centraleuropa med marken nära mättnad, vilket ledde till allvarliga översvämningar, de hårdast drabbade länderna var Tyskland, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Medelhavsregionen upplevde en värmebölja under juli och en del av augusti med höga temperaturer som särskilt drabbade Grekland, Spanien och Italien. Det europeiska värmerekordet slogs på Sicilien, där det rapporterades 48,8°C, 0,8°C över det tidigare högsta. Det nya rekordet är ännu inte officiellt bekräftat av Världsmeteorologiska organisationen (WMO). Varma och torra förhållanden föregick intensiva och långvariga skogsbränder, särskilt i östra och centrala Medelhavet. Turkiet var ett av de mest drabbade länderna liksom Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Albanien, Nordmakedonien, Algeriet och Tunisien.

Nordamerika

CAMS Organic Matter Aerosol Optical Depth Analysis i september 2021 för Nordamerika. Källa: Copernicus Atmosphere Monitoring Service/ECMWF

Under 2021 upplevde flera nordamerikanska regioner stora temperaturavvikelser. I nordöstra Kanada hade ovanligt varma temperaturer under början av året samt hösten. En exceptionell värmebölja inträffade i västra Nordamerika i juni med temperaturrekord flera grader varmare än tidigare resulterande i den varmaste juni någonsin för kontinenten. De varma och torra förhållandena förvärrade en serie extrema skogsbränder under juli och augusti. De värst drabbade områdena fanns i flera kanadensiska provinser på USA:s västkust, även om alla regioner inte var lika påverkade. Den näst största branden som i Kaliforniens historia, ”Dixie Fire”, orsakade omfattande förödelse och resulterade i en betydande fösämring av luftkvaliteten för tusentals människor. Luftkvaliteten försämrades över hela kontinenten, eftersom partiklar och andra pyrogena föroreningar från bränderna transporterades österut. Sammantaget hade Nordamerika den högsta mängden kolemissioner – 83 megaton, och andra pyrogena utsläpp från skogsbränder för någon sommar sedan 2003.

CO₂ och koncentrationerna av metan fortsatte öka under 2021

Månatliga globala CO2-koncentrationer från satelliter (översta panelen) och härledda årliga medeltillväxthastigheter (nedre panelen) för 2003–2021. Överst: De listade numeriska värdena i rött indikerar de årliga XCO2-medelvärdena. Nederst: Årlig genomsnittlig XCO2-tillväxthastighet härledd från data som visas i den övre panelen. De angivna numeriska värdena motsvarar tillväxttakten i ppm/år inklusive en osäkerhetsuppskattning inom parentes. Datakälla: C3S/Obs4MIPs (v4.3) konsoliderade (2003–mitten av 2020) och CAMS preliminära nästan realtidsdata (mitten av 2020–2021). Källa: University of Bremen för Copernicus Climate Change Service och Copernicus Atmosphere Monitoring Service/ECMWF

Preliminär analys av satellitdata visar att trenden med stadigt stigande koldioxidkoncentrationer fortsatte under 2021, vilket ledde till ett årligt globalt kolumnmedelvärde (XCO2) på cirka 414,3 ppm. April hade högst koncentration 2021, då globalt månadsmedelvärde för XCO2 nådde 416,1 ppm. Den uppskattade globala årliga medeltillväxten för XCO2 för 2021 var 2,4 ± 0,4 ppm/år. Detta liknar tillväxttakten 2020, som var 2,2 ± 0,3 ppm/år. Det är också nära den genomsnittliga tillväxttakten sedan 2016 på cirka 2,4 ppm/år men den höga tillväxttakten på 3,0 ppm/år 2015 och 2,9 ppm/år 2016 är kopplad till en stark effekt av klimatfenomenet El Niño.

Månatliga globala metankoncentrationer från satelliter (översta grafen) och härledda årliga medeltillväxthastigheter (nedre grafen) för 2003–2021. Överst: De listade numeriska värdena i rött indikerar årliga XCH4-medelvärden i latitudområdet 60oS – 60oN. Nederst: Årlig genomsnittlig XCH4-tillväxthastighet härledd från data visas i den övre panelen. De angivna numeriska värdena motsvarar tillväxttakten i ppb/år inklusive en osäkerhetsuppskattning inom parentes. Datakälla: C3S/Obs4MIPs (v4.3) konsoliderade (2003– mitten av 2020) och CAMS preliminära nära realtidsdata (mitten av 2020–2021). Källa: University of Bremen för Copernicus Climate Change Service och SRON Netherlands Institute for Space Research i Leiden för Copernicus Atmosphere Monitoring Service/ECMWF.

Atmosfäriska metankoncentrationer har också fortsatt att stiga under 2021 enligt preliminär analys av satellitdata, och nådde därmed ett aldrig tidigare skådat globalt kolumnmedelvärde (XCH4) på cirka 1876 ppb. Den uppskattade årliga medeltillväxten för XCH4 för 2021 var 16,3 ± 3,3 ppb/år. Det är något högre än tillväxttakten 2020, som var 14,6 ± 3,1 ppb/år. Båda hastigheterna är mycket höga jämfört med de två föregående decennierna av satellitdata. För närvarande är det inte helt klart varför så är fallet. Identifieringen av ursprunget till ökningen är svår eftersom det finns så många möjliga metankällor. Både antropogena källor som t.ex. exploatering av olje- och gasfält kan vara orsaken men också naturliga eller semi-naturliga källor som exempelvis våtmarker.

Mauro Facchini, chef för jordobservation vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymd, Europeiska kommissionen, kommenterar: ”Europas åtagande att agera på Parisavtalet kan endast uppnås genom effektiv analys av klimatinformation. Copernicus Climate Change Service tillhandahåller en viktig resurs genom operativ, högkvalitativ information om tillståndet i vårt klimat som är avgörande för både klimatbegränsning och anpassningar. 2021-analysen, som visar att de globalt överlägset varmaste åren har registrerats under de senaste sju åren. Detta är en påminnelse om den fortsatta ökningen av globala temperaturer och det akuta behovet av att agera.”

Carlo Buontempo, chef för Copernicus Climate Change Service, tillägger: ”2021 var ännu ett år av extremer med den varmaste sommaren i Europa, värmeböljor i Medelhavet, för att inte tala om de aldrig tidigare skådade höga temperaturerna i Nordamerika. De senaste sju åren har varit de sju varmaste någonsin. Dessa händelser är en stark påminnelse om behovet av förändring, att ta effektiva steg mot ett hållbart samhälle och arbeta för att minska nettoutsläppen av kol.”

Vincent-Henri Peuch, chef för Copernicus Atmosphere Monitoring Service, avslutar: ”Koncentrationerna av koldioxid och metan fortsätter att öka år för år och utan tecken på att avta. Dessa växthusgaser är de främsta drivkrafterna bakom klimatförändringarna. Det är därför den nya observationsbaserade tjänsten ledd av CAMS för att stödja övervakning och verifiering av antropogena CO2- och CH4-utsläppsuppskattningar kommer att vara ett avgörande verktyg för att bedöma effektiviteten av utsläppsreducerande åtgärder. Endast med beslutsamma ansträngningar uppbackade av observationsbevis kan vi göra verklig skillnad i vår kamp mot klimatkatastrofen.”

C3S kommer att göra en omfattande granskning av olika klimathändelser 2021 i Europa under sitt årliga rapporten European State of the Climate, planerad att publiceras i pril 2022.

-Slut-

Ytterligare information, en detaljerad beskrivning av hur data sammanställts och ytterligare medieresurser finns på en lösenordsskyddad webbplats: https://climate.copernicus.eu/annual-summary-2021-notes-editors

Lösenord: 20C0pernicus21! 

Access till data

Tidsseriedata samt rumsliga data för temperaturavvikelsekartan kan nås på den lösenordskyddade sidan.

Alternativt kan de laddas ner i sitt råformat från Climate Data Store:

https://cds.climate.copernicus.eu/cdsapp#!/dataset/ecv-for-climate-change?tab=overview

Copernicus data är kopplat till License to Use Copernicus Products (v 1.2). Temperaturdata från andra leverantörer, som ingår i jämförelsesyfte, är föremål för andra licenser, kontrollera med respektive leverantör.

De kompletta C3S-datauppsättningarna (ERA5 (1979-2021), ERA5 preliminära (1950-1978) och ”C3S XCO2-data härledd från satellitsensorer” (2003-mitten av 2020) och ”C3S XCH4-data härledd från satellitsensorer” (2003-mitten av 2020) finns tillgängliga från Climate Data Store (CDS – cds.climate.copernicus.eu. Den fullständiga ”CAMS XCO2-data härledd från satellitsensorer” är tillgänglig från Universitetet i Bremen (https://www.iup.uni-bremen.de/~ghguser/) och ”CAMS XCH4-data härledd från satellitsensorer” är tillgänglig från SRON (via FTP:anonymous@ftp.sron.nl, katalog: /pub/pub/RemoTeC/PROXY_NRT_L1X/).

För 2021 följer C3S rekommendationen från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) att använda 30-årsperioden 1991-2020 för att beräkna klimatologiska medelvärden. Figurer och grafik för både den nya och föregående perioden 1981-2010 finns i pressinformationen.

The Monthly Climate Bulletin för december kan laddas ned här: https://climate.copernicus.eu/monthly-climate-bulletins

Undersök datan i The Monthly Climate Bulletin:

https://cds.climate.copernicus.eu/cdsapp#!/software/app-c3s-monthly-climate-bulletin-explorer?tab=app

Mer information om förändringar jämfört med den senaste referensperioden:

https://climate.copernicus.eu/new-decade-reference-period-change-climate-data

Mer information om skogsbränderna 2021:

https://atmosphere.copernicus.eu/copernicus-2021-saw-widespread-wildfire-devastation-and-new-regional-emission-records-broken

The CAMS Global Fire Monitoring Page: https://atmosphere.copernicus.eu/fire-monitoring

Om ECMWF och Copernicus

Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.

ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 34 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål.

ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, att lokaliseras i Bonn, Tyskland med början sommaren 2021.

Copernicus Atmosphere Monitoring Service: https://atmosphere.copernicus.eu/

Copernicus Climate Change Service: https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu

ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/

Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
Oxenstierna Kommunikation
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxkom.se

Taggar: