Marknadsnyheter

Hur skiljer sig kryptovalutor från kronor?

Published

3 år ago

21 april, 2022

Detta inlägg är sponsrat

De flesta har nog hört talas om kryptovalutor men inte helt förstått vad det är och hur de funkar. I denna artikel kommer vi göra en djupdykning i hur vår valuta, den svenska kronan, skiljer sig från kryptovalutor.

Vad innebär kryptovalutor i korthet?

I enkla termer är kryptovaluta digital valuta eller digitala pengar.. Även om de inte kan ses eller röras fysiskt, har kryptovalutor värde (mer om detta i stycket nedan). Kryptovalutor kan lagras i en ”digital plånbok” på en smartphone eller dator. Kryptovalutor har ingen central utfärdande myndighet som banker eller regeringar. Transaktioner utförs anonymt och registreras och säkras med blockkedjeteknik. Du kan köpa kryptovaluta i syftet att köpa vanliga varor och tjänster, men många investerar i kryptovalutor som de gör i andra tillgångar, som aktier eller ädelmetaller.

Varför har valutor värde?

I större delen av historien har ett lands valuta varit kopplad till värdet av deras guldreserv. Men så är inte fallet längre. För att förstå hur valutor fungerar idag behöver vi gå tillbaka ungefär 50 år i tiden. Den amerikanske presidenten Richard Nixon kom då att sätta stopp för den så kallade “guldmyntfoten” – eller åtminstone det som fanns kvar av den. Fram till den 15 augusti 1971 garanterade Federal Reserve att ett kilo guld motsvarade 1250 amerikanska dollar. Anledningen till detta beslut är kortfattat att Vietnamkriget hade blivit betydligt dyrare än förväntat och att man då inte hade tillräckligt med pengar i omlopp för kunna fortsätta kriget. Efter det kom flera länder att ta efter detta.

Idag används så kallade fiatpengar i kontrast till guldstandardpengar som användes tidigare. Fiatpengar från det latinska ordet fiat (”Låt det ske!”) är ett föremål utan egenvärde som fungerar som ett betalmedel. Alla moderna monetära system fastställer inte valutans värde till en officiell kurs i förhållande till en vara. I stället säkras värdet genom regeringens befogenhet att föreskriva att valutan är lagligt betalningsmedel. Enbart genom en juridisk definition som betalningsmedel i en monetär konstitution (exempelvis Riksbanken) får den dock inte nödvändigtvis pengarnas egenskaper, utan endast genom att handelspartnerna (betalare och mottagare) allmänt accepterar den, även när det gäller valutans värde och kurs.

Varför har kryptovalutor värde?

För att förstå hur kryptovalutor får sitt värde är det viktigt att förstå hur blockchain fungerar. Låt oss ta hur Bitcoins blockchain fungerar som ett exempel. En Bitcoin utvinns genom mining, eller gruvdrift på svenska. Blockkedjan kan jämföras med en mycket stor databas. Uppgifterna finns dock inte på en enda server. Den är snarare fördelad på många enskilda datorer. Därför används ofta termen distribuerad huvudboksteknik. Denna distribuerade lagring av data och transaktioner gör blockkedjan säker mot hackare. Teoretiskt sett skulle varje enskild dator behöva hackas för att få tillgång till eller ändra informationen, men det är nästan omöjligt. Detta är också anledningen till att många kryptovalutor som Bitcoin är beroende av tekniken.

Blockkedjan erbjuder en hög säkerhetsnivå och uppnår detta framför allt genom följande faktorer:

Anonymiserade konton
Decentraliserad lagring av all kontoinformation
Godkännandeförfarande för transaktioner
Krypterat genomförande av transaktioner

Dessutom finns det ett maximalt antal Bitcoins som kan utvinnas vilket motverkar inflation. När alla Bitcoins är utvunna finns det ingen möjlighet att utvinna mer.

Så, hur skiljer de sig åt?

Kryptovalutor har mycket gemensamt med (fiat)pengar, men erbjuder också några intressanta fördelar.

Båda kan användas för betalningar och som värdehandlingar.
Båda är beroende av ett utbrett konsumentförtroende för att fungera som ett bytesmedel.
Svenska kronor ges ut och kontrolleras av Riksbanken. Kryptovalutor produceras och distribueras genom en process som kallas gruvdrift och transaktionerna kontrolleras inte av en centraliserad myndighet utan av noderna i det decentraliserade nätverket.
Bitcoin är säkert eftersom det är bedrägerisäkert och inte kan utfärdas två gånger.
En Bitcoin-transaktion kan inte återkallas, avbrytas eller upphävas.

Medan förtroendet för kronor garanteras av penningmängden som utfärdas av Riksbanken, bygger förtroendet för kryptovalutor på den underliggande tekniken: blockkedjetekniken. I båda fallen litar köparen och säljaren på att valutan kommer att behålla sitt värde efter en transaktion.

Är kryptovalutor och fiatpengar samma sak?

Ja och nej. Kryptovalutor är pengar eftersom de möjliggör utbyte mellan två parter och fungerar som ett värdeförråd. Men de erbjuder också funktioner som det traditionella penningsystemet för närvarande inte kan erbjuda: kryptovalutor kan utfärdas och tas emot av vem som helst, var som helst, när som helst i världen, utan att det behövs någon bank eller regering. Detta är den mest revolutionerande aspekten av kryptovalutor.

Fiatpengar (som svenska kronor) har ett värde eftersom en regering förklarar dem som lagliga betalningsmedel, men de har inget egentligt värde. De flesta av de pengar som en regering skapar är när den beviljar lån. Bankerna skapar pengar när människor lånar pengar. Om inga lån togs upp skulle det förmodligen inte finnas någon valuta i omlopp.

Medan fiatpengar verkar få mycket av sitt värde från skulder är detta inte fallet med kryptotillgångar. Krypto har ett egenvärde som sträcker sig längre än tilltron till dess gemenskap. Exempelvis Bitcoin är inte beroende av ett skuldsystem, utan dess värde beror på hur effektivt det är som betalningsmedel.

Kryptovalutor kan utfärdas och tas emot av vem som helst, var som helst och när som helst, utan att en bank eller regering behöver ingripa. Det är detta som gör dem så revolutionerande. Bitcoin har skapat en ny form av förtroende för vårt framtida globala monetära system. Systemet bakom kryptovalutor är helt transparent och bygger på matematik och konsensus bland vanliga användare.

Marknadsnyheter

Regeringen har utsett Lars Niklasson till ny ledamot i Expertgruppen för biståndsanalys

Published

1 timme ago

9 januari, 2025

Tanalys

Från 20 december 2024 är Lars Niklasson ledamot i Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, en statlig kommitté som oberoende utvärderar och analyserar svenskt internationellt bistånd, för att det ska kunna utvecklas och förbättras.

Expertgruppens åtta ledamöter fattar beslut om inriktningen på EBAs arbete och vilka studier som ska genomföras. Ett kansli med nio anställda verkställer besluten.

– Vi är väldigt glada att kunna välkomna Lars Niklasson som ledamot till EBA. Hans forsknings- och utvärderingskompetens breddar vår kunskapsbas vilket är värdefullt när vi kvalitetssäkrar de studier vi genomför, säger Torbjörn Becker, expertgruppens ordförande.

Lars Niklasson är biträdande professor i Statsvetenskap vid Linköpings universitet där han är ansvarig för masterprogrammet i internationella och europeiska relationer (MIER). Han är också gästforskare vid University of Pretoria, Sydafrika och har undervisat vid universitet i Benin och Kenya.

– I expertgruppen kan jag bidra med min kunskap om biståndspolitiken i EU och Sverige, samt om förhållandena i Afrika, men jag ser också fram emot att lyssna och lära från kollegor och praktiker, säger Lars Niklasson.

– Utvärderingar är en viktig del i ett lärande arbetssätt hos både givare och mottagare. Jag vill bidra till kunskaper som gör att framtida insatser väljs och genomförs på ett bättre sätt och med ambitionen att mottagarna ska bli mer oberoende och på sikt självständiga.

Lars har tidigare varit utvärderare vid Statskontoret och andra myndigheter samt har varit verksam som utvärderingskonsult. Hans forskning och undervisning handlar om EU, Afrika och globaliseringen. Han skriver även om FN:s hållbarhetsmål och allmänt om fragmentering i politiken och behovet av samverkan mellan organisationer.

– I min forskning har jag visat att många utvecklingsstrategier är motsägelsefulla och svåra att genomföra. Givarna underskattar ofta problemen i mottagarländerna och verkar blunda för eliternas roll som utvecklingshinder. Dessutom krockar bistånd ofta med utrikespolitik och globala maktspel. Därför är det viktigt att förstå komplexiteten i biståndet.

– Jag hoppas att EBAs arbete kan bidra till att lösa de stora globala utmaningarna kring ekonomisk tillväxt, demokrati och rättsstat, säger Lars Niklasson.

Läs mer om EBAs övriga ledamöter på eba.se

Kontakt:
Jan Pettersson, kanslichef på EBA, 072-586 49 34, jan.pettersson@gov.se

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) är en statlig kommitté som tar fram kunskap för att utveckla svenskt bistånd. EBA utvärderar och analyserar inriktning, styrning och genomförande av Sveriges internationella bistånd, med ett särskilt fokus på resultat och effekter. EBA är oberoende i relation till uppdragsgivaren regeringen, liksom i relation till vad som utvärderas, samt till studiernas rapportförfattare, som själva ansvarar för sina slutsatser och rekommendationer. Mottagare av kunskaperna är regeringen, UD, Sida, samt forskare, civilsamhällets organisationer och övriga aktörer inom biståndet. EBA är även ett forum för möten mellan forskning, praktik och politik.

Marknadsnyheter

Inbjudan till presentation av EQT AB:s bokslutskommuniké 2024

Published

1 timme ago

9 januari, 2025

Tanalys

EQT AB:s bokslutskommuniké offentliggörs torsdagen 23 januari 2025 omkring klockan 07:00. EQT kommer att hålla en telefonkonferens som webbsänds klockan 08:30 för att presentera rapporten på engelska, följt av en frågestund.

En presentation och länk till webbsändningen kommer att finnas tillgänglig här från tidpunkten då bokslutskommunikén publiceras.

För att delta per telefon och ställa frågor under telefonkonferensen, vänligen registrera dig här innan telefonkonferensen för att få din personliga kod.

Konferensen kan följas i direktsändning här, där en inspelning kommer att finnas tillgänglig i efterhand.

Information om EQT AB:s finansiella rapportering

EQT AB-koncernen har en långsiktig affärsmodell med utgångspunkt i ett åtagande gentemot dess fondinvesterare att investera kapital, driva värdeskapande och skapa konsekvent attraktiv avkastning på 5 till 10 års sikt. Koncernens finansiella modell påverkas främst av storleken på det avgiftsgenererande förvaltade kapitalet, värdeutvecklingen i EQT-fonderna samt koncernens förmåga att rekrytera och behålla kompetens.

Koncernen verkar på en marknad driven av långsiktiga trender och anser följaktligen att kvartalsvisa finansiella rapporter har begränsad relevans för investerare. För att ge marknaden relevant och ändamålsenlig information om koncernens utveckling publicerar EQT kvartalsredogörelser med väsentlig operativ information relevant för verksamhetens utveckling (med Nasdaq:s vägledning för upprättande av delårsredogörelse i beaktande). Därutöver publiceras även en halvårsrapport och en bokslutskommuniké inklusive finansiella rapporter och ytterligare information med relevans för investerare. Slutligen publiceras även en årsredovisning inklusive hållbarhetsrapportering.

Kontakt

Olof Svensson, Head of Shareholder Relations, +46 72 989 09 15
EQT Shareholder Relations, shareholderrelations@eqtpartners.com
Rickard Buch, Head of Corporate Communications, +46 72 989 09 11
EQT Press Office, press@eqtpartners.com, +46 8 506 55 334

Om EQT
EQT är en syftesdriven global investeringsorganisation som enbart fokuserar på strategier för aktivt ägande. Med ett nordiskt arv och ett globalt tankesätt har EQT ett track record av stabil och attraktiv avkastning inom flera geografiska områden, sektorer och strategier som sträcker sig över nära tre årtionden. EQT har investeringsstrategier som täcker alla faser i ett företags utveckling, från start-up till mogna faser. Den 30 september 2024 hade EQT EUR 246 miljarder i totalt förvaltat kapital (EUR 134 miljarder i avgiftsgenererande förvaltat kapital), inom två affärssegment – Private Capital och Real Assets.

Med rötterna i Wallenbergfamiljens entreprenöriella tankesätt och filosofi om långsiktigt ägande styrs EQT av ett antal djupt förankrade värderingar och en tydlig företagskultur. EQT förvaltar och rådger flera fonder och investeringsenheter som investerar över hela världen med målsättningen att framtidssäkra bolag, skapa attraktiv avkastning och ha en positiv påverkan med allt EQT gör.

EQT AB-koncernen avser EQT AB (publ) och dess direkta och indirekta dotterbolag, vilka inkluderar general partners och juridiska personer som rådger EQT-fonder samt EQT-fonders fondförvaltare. EQT har kontor i mer än 25 länder i Europa, Asien-Stillahavsområdet och Nordamerika och fler än 1 900 medarbetare.

Mer information: www.eqtgroup.com
Följ EQT på LinkedIn, X, YouTube och Instagram

Taggar:

Marknadsnyheter

Spartrender under 2024 – välkommen till digital pressträff den 15 januari kl. 09.00

Published

1 timme ago

9 januari, 2025

Tanalys

Börsåret 2024 slutade positivt. Svenskarna fortsatte spara i fonder i upp- och nedgångar. Fondbolagens förenings analytiker har gjort en sammanställning av fondspararnas beteende under det gångna året.

Välkommen till en digital pressträff där vi går igenom vår årsrapport för fondsparandet 2024. Hur har spararna agerat? Vilken typ av fonder har varit mest populära? Hur stor är fondförmögenheten? Detta och mycket mer får du veta på pressträffen. Vi har även bjudit in en kunnig fondförvaltarpanel som kommer kommentera året som gått och sia om det nya året.

Datum: onsdag den 15 januari

Tid: kl. 9.00–10.00

Pressträffen är digital, men anmäl dig gärna till: eva.reimers@fondbolagen.se

Länk till pressträffen: https://us06web.zoom.us/j/89404529130

webinar-ID (vid behov): 894 0452 9130

Program

Inledning: Aktuellt i fondbranschen – Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening.
Analys av fondsparandet 2024 – chefsanalytiker Fredrik Pettersson och ekonom Fredrik Hård, Fondbolagens förening.
Paneldiskussion med:
Maria Ljungqvist, förvaltare Aktie-Ansvar Räntestrategi
Anna Sigurd, förvaltare SEB Global Aktiefond
Gunnar Påhlson, förvaltare Carnegie Indienfond

Moderator: Rebecca Jansson, fondekonom Fondbolagens förening

Vid frågor kontakta:

Eva Reimers, kommunikationschef Fondbolagens förening
08-506 988 06 / 070-644 31 70 / eva.reimers@fondbolagen.se

Föreningens medlemmar

Aktie-Ansvar, Alfred Berg Kapitalförvaltning, AMF Fonder, Avanza Fonder, Captor Fund Management, Carnegie Fonder, Cicero Fonder, Cliens Kapitalförvaltning, C WorldWide, East Capital Group, Enter Fonder, Excalibur Asset Management, FCG Fonder, Fidelity International, First Sentier Investors, Franklin Templeton Investments, Handelsbanken Fonder, Holberg Fonder, HSBC Global Asset Management, Indecap, ISEC Services, Infranode, J.P. Morgan Asset Management, Lannebo Kapitalförvaltning, Lysa Fonder, Länsförsäkringar Fondförvaltning, Movestic Fonder, Nordea Fonder, Nordnet Fonder, ODIN Fonder, Ruth Asset Management, SEB Investment Management, Sensor Fonder, Simplicity, Skandia Fonder, Spiltan Fonder, Storebrand Asset Management, Storebrand Fonder, Strand Kapitalförvaltning, Summa Equity, Swedbank Robur, Söderberg & Partners Asset Management, Tellus Fonder, TIN Fonder, Tundra Fonder, Wahlstedt & Partners, Ålandsbanken Fondbolag.

Associerade medlemmar

Advisense, Andulf Advokat, Apriori Advokatbyrå, Bloomberg LP, Citi, Deloitte, efa, EY, Fondo Solutions, FundRock Management Company, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Harvest Advokatbyrå, Kessler Topaz Meltzer & Check LLP, Mannheimer Swartling, MFEX, Morningstar Sweden, Northern Trust Service SE, PwC Sverige, Roschier, Saxena White P.A., Vinge, Wesslau Söderqvist Advokatbyrå.