Connect with us

Marknadsnyheter

Forskares verktyg visar vilka som är lättast att vilseleda med finansiellt ”skitsnack”

Published

on

Kan man se vilka konsumenter som ligger i riskzonen för att bli vilseledda av individer som ägnar sig åt ”finansiellt skitsnack”?  Jo, konstaterar forskare vid Linköpings universitet. Och svaret är: unga män med högre inkomster och som överskattar sina finansiella kunskaper.

”Bullshit”, eller ”skitsnack” på svenska, är ett begrepp som inom den akademiska världen har sin egen teoretiska forskning. Och intresset för bullshit-forskningen har ökat de senaste åren, inte minst bland forskare inom beteendevetenskap och psykologi. 

– Vi är intresserade av finansiellt beslutsfattande. Just finansmarknaden och det som har med ekonomi att göra tycker många är svårbegripligt. Det förekommer mycket och många till synes imponerande termer, jargonger, slogans som man inte alltid till fullo begriper, säger Gustav Tinghög, biträdande professor i nationalekonomi, vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.

Imponerande fraser

Den teoretiska termen i forskningen kring ämnet är pseudodjupt ”skitsnack” och handlar om att se vilka förmågor som krävs för att upptäcka och särskilja skitsnack. Skitsnack består oftast löst sammansatta ord som låter insiktsfullt och imponerande men som saknar betydelse. Skitsnack är inte nödvändigtvis falskt, utan snarare ett missledande sätt att kommunicera om ett ämne. Tidigare forskning har också visat att individer som i högre grad är mottagliga för bullshit är mindre analytiska och har lägre verbal intelligens. Dessa individer faller också offer för falska nyheter och stödjer ofta konspiratoriska idéer. Tidigare forskning har också visat att individer som är bra på att producera ”bullshit” både är och bedöms som mer intelligenta av andra.

– Förmågan att kunna identifiera och särskilja bullshit, men också förmågan att kunna producera bullshit är därför ofta viktiga framgångsfaktorer för individer i olika sammanhang. Inte minst i yrkeslivet, säger Gustav Tinghög.

Trams och nonsens

På Linköpings universitet har Gustav Tinghög tillsammans med forskarkollegorna, Daniel Västfjäll och Mario Kienzler tagit forskningen ett steg vidare. I sin studie sätter de fokus på finansiell ”bullshit”, det vill säga budskap med ekonomiska termer som egentligen är ren nonsens och trams. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Behavioral and Experimental Finance.

Forskarna har utvecklat och validerat en ny mätskala där individer får bedöma meningsfullheten, dels i finansiella nonsensmeningar, dels i citat från nobelpristagare i ekonomi. Med hjälp av mätskalan kan forskarna bedöma konsumenternas förmåga att upptäcka och urskilja meningsfulla, ekonomiska budskap från finansiell bullshit. I studien har forskarna även genomfört enkäter som inkluderar drygt ett tusen personer. I enkäterna har forskarna listat en rad ekonomiska påståenden som rör finansiella tjänster och produkter, exempelvis investeringar och lån och även allmän pengahantering. Dessa påståenden innehåller begrepp som kan uppfattas som imponerande, men som i realiteten är meningslösa och kan liknas med vilseledande marknadsföring. Deltagarna har fått ta ställning om påståendena är sanna eller falska. 

Den sårbara gruppen

Resultatet visar att konsumenter som är särskilt sårbara för finansiellt skitsnack tycks vara unga män, med hög inkomst och som överskattar sina kunskaper i ekonomi. De som är bra på att genomskåda finansiellt skitsnack är det motsatta: äldre kvinnor med lägre inkomst och som inte överskattar sina kunskaper i ekonomi.

– Det är förstås ett övergripande resultat, vi ska inte måla upp att alla unga män faller för bullshit. Men en rimlig tolkning är att män bli mer imponerade av finansiella påståenden. Finansmarknaden är traditionellt en mansdominerad värld. Vi vet från tidigare studier att kvinnor generellt sett är lite mer oroliga för finansfrågor. Det bidrar sannolikt att de är mer uppmärksamma och kritiska till information inom det här området. 

Mätskalan som forskarna har utvecklat visar också att man utifrån individers förmåga att genomskåda finansiellt skitsnack kan förutsäga individers ekonomiska välbefinnande och ekonomiska beteenden. Forskningen ger på så vis en förståelse för hur finansiell kommunikation påverkar konsumenternas beslutsfattande och hur nöjda de är med sin ekonomi.

– Det finns alltid ett värde i att förstå varför människor är människor, och varför vi beter oss som vi beter oss. Genom den här forskningen kan vi identifiera vilka grupper som är mer eller mindre sårbara för att förledas när det handlar om reklam och finansiell kommunikation, säger Gustav Tinghög.

Studien är genomförd av den tvärvetenskapliga forskargruppen JEDILab (Judgement Emotion Decision and Intuition Lab) vid Linköpings universitet. Daniel Västfjäll är professor i psykologi, Mario Kienzler är universitetslektor i industriell ekonomi och Gustav Tinghög är professor i nationalekonomi.

Studien:

Individual differences in susceptibility to financial bullshit. Mario Kienzler, Daniel Västfjäll, Gustav Tinghög, Journal of Behavioral and Experimental Finance, online 31 mars 2022. https://doi.org/10.1016/j.jbef.2022.100655

Kontakt:

Gustav Tinghög, biträdande professor i nationelekonomi.

gustav.tinghog@liu.se

013-28 25 82

Daniel Västfjäll, professor i psykologi

daniel.vastfjall@liu.se

013-28 20 59

Mario Kienzler, universitetslektor i industriell ekonomi

maria.kienzler@liu.se

013-28 46 27

Pressmeddelandet skickat av:

Annica Hesser
Forskningskommunikatör inom teknik och ekonomi
013-28 40 56
annica.hesser@liu.se

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer. Universitetet har 35 900 studenter och 4 300 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

on

Mobil med graf

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

  • Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
  • Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
  • Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
  • Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
  • Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

  • Nybörjare på aktiemarknaden
  • Personer som redan har hög skuldsättning
  • Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
  • De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Teknisk analys på flera marknader med Anders Haglund

Published

on

By

Anders Haglund gör teknisk analys

Anders Haglund går igenom den tekniska analysen på flera marknader samt även några olika enskilda aktier.

Teknisk analys med Anders Haglund
Continue Reading

Marknadsnyheter

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg om börsen framåt

Published

on

By

Torbjörn Söderberg

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg pratar med Jesper Norberg på EFN om börsens väg framåt. Man tar upp värderingar och makro, samt hur han själv väljer att agera.

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg om börsen framåt
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys