Marknadsnyheter

Biokonstruerad hornhinna kan ge blinda synen åter

Published

2 år ago

11 augusti, 2022

Tanalys

Forskare och entreprenörer har framställt ett implantat av kollagenprotein från grishud som efterliknar den mänskliga hornhinnan. I en pilotstudie återställde implantatet synen hos 20 personer med en sjukdom i hornhinnan, varav de flesta var blinda före åtgärden. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och LinkoCare Life Sciences AB och publiceras i tidskriften Nature Biotechnology. De lovande resultaten ger hopp för hornhinnerelaterat synsvaga och blinda om att det biokonstrurerade implantatet kan vara ett alternativ till transplantation av donerade hornhinnor, som det råder stor brist på i länder där behovet är störst.

Forskarna har utvecklat en ny minimalt invasiv kirurgisk metod i vilken implantatet frs in i den befintliga hornhinnan genom ett litet snitt Snittet kan gras med en avancerad laser p bilden men vid behov ven med enklare kirurgiska instrument

– Resultaten visar att det är möjligt att utveckla biomaterial som uppfyller alla kriterier för att kunna användas i implantat i människor och som kan massproduceras och lagras upp till två år och därmed nå ännu fler människor med synproblem. Detta kan kringgå problemet med tillgång till donerad hornhinnevävnad och ändra sättet som vissa ögonsjukdomar behandlas på, säger Neil Lagali, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, en av forskarna bakom den aktuella studien.

Uppskattningsvis 12,7 miljoner människor i världen är blinda på grund av att hornhinnan, som är det yttre genomskinliga lagret i ögat, har förlorat sin funktion. Deras enda möjlighet att återfå synen är att genomgå en transplantation av en hornhinna från en mänsklig donator. Men bara en av 70 patienter får en transplantation. Majoriteten av dem som behöver hornhinnetransplantation lever dessutom i låg- till medelinkomstländer, där tillgången till behandlingen är mycket begränsad.

– Fokus för vårt arbete har varit att konstruera ett säkert och effektivt implantat, säger Mehrdad Rafat, forskaren och entreprenören som har designat och utvecklat implantatet. Han är adjungerad universitetslektor vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet och grundare av företaget LinkoCare Life Sciences AB, som står för tillverkning och certifiering av biomaterialet som används i studien.

– Vi har ansträngt oss för att säkra att det vi utvecklar ska vara tillgängligt och till överkomligt pris för alla. Det här är inte bara för människor med god ekonomi utan den här teknologin kan användas i alla världsdelar, säger Mehrdad Rafat.

Hornhinnan består till största delen av proteinet kollagen. För att tillverka ett alternativ till mänskliga hornhinnor använde forskarna därför kollagenmolekyler ur hud från grisar som renats och tagits fram under de strikta förutsättningar som krävs för bruk i människor. Grishuden som används är en restprodukt från matindustrin, vilket gör den lätt att få tag på och ekonomiskt fördelaktig. Genom en process bygger forskarna ihop de lösliga kollagenmolekylerna med varandra och stabiliserar materialet så att det tål hantering och att sättas in i ögat. Medan donerade hornhinnor måste användas inom två veckor, kan biomaterialet lagras i upp till två år.

Forskarna har också utvecklat en ny minimalt invasiv kirurgisk metod för att behandla sjukdomen keratokonus, där hornhinnan förtunnas så mycket att det kan leda till blindhet. I dag opereras patientens hornhinna bort och ersätts av en donerad hornhinna som sys fast. Ingreppet görs bara på större akademiska sjukhus.

– En mindre invasiv metod skulle kunna användas på fler platser och därför hjälpa fler människor. Med vår metod behöver kirurgen inte ta bort patientens egen vävnad. I stället görs ett litet snitt genom vilket implantatet förs in i den befintliga hornhinnan, säger Neil Lagali, som leder forskargruppen som har utvecklat den kirurgiska metoden.

Med den nya kirurgiska metoden behövs inga stygn. Snittet i hornhinnan kan göras med hög precision med hjälp av en avancerad laser, men vid behov också för hand med enklare kirurgiska instrument. Metoden testades först på grisar, och metoden visade sig vara enklare och potentiellt säkrare än konventionell hornhinnetransplantation.

Metoden överfördes till kirurger i Iran och Indien, två områden där många i befolkningen är hornhinnerelaterat synsvaga eller blinda, men där bristen på donerade hornhinnor är stor. I den kliniska pilotstudien deltog tjugo personer som blivit blinda eller var på väg att förlora synen på grund av keratokonus och som fick det biokonstruerade implantatet insatt. Operationerna var fria från komplikationer, vävnaden läkte snabbt och åtta veckors behandling med immunhämmande läkemedel var tillräckligt för att hindra bortstötning av implantatet. Vid konventionell hornhinnetransplantation ges medicinering under flera år. Patienterna följdes under två år och under den tiden noterades inga komplikationer.

Syftet med den kliniska pilotstudien var att undersöka om implantatet är säkert att använda. Effekten av implantatet överraskade dock forskarna. Hornhinnans tjocklek och kurvatur återställdes till normal status. På gruppnivå förbättrades deltagarnas syn lika mycket som efter hornhinnetransplantation med donerad vävnad. Före operationen var 14 av de 20 deltagarna blinda. Efter två år var ingen av personerna längre blind. Tre av de indiska deltagarna som varit blinda före studien fick perfekt syn (20/20) efter operationen.

Innan det kan bli aktuellt att använda implantatet inom vården behövs en större klinisk studie. Forskarna vill också studera om teknologin kan användas för att behandla fler sjukdomstillstånd i ögat, och hur implantatet kan anpassas efter individen för ännu bättre effekt.

LinkoCare Sciences AB står för tillverkning, certifiering, förpackning och sterilisering av biomaterialet i studien med stöd av Care Group India och har bekostat tillverkning, prekliniska och kliniska tester. I övrigt har studien finansierats med stöd av bland annat European Union Horizon 2020 Programme, ALF-medel från Linköpings universitet och Region Östergötland. Bidragsgivarna har inte medverkat i design eller genomförande av forskningen. Mehrdad Rafat har patent genom LinkoCare AB och sitter i företagets styrelse. Ytterligare en av studiens medförfattare (Shideh Tabe) sitter i företagets styrelse.

Artikeln: Bioengineered corneal tissue for minimally invasive vision restoration in advanced keratoconus in two clinical cohorts, Mehrdad Rafat, Mahmoud Jabbarvand, Namrata Sharma, Maria Xeroudaki, Shideh Tabe, Raha Omrani, Muthukumar Thangavelu, Anthony Mukwaya, Per Fagerholm, Anton Lennikov, Farshad Askarizadeh och Neil Lagali, Nature Biotechnology, publicerad online 11 augusti 2022, doi: 10.1038/s41587-022-01408-w

För mer information, kontakta gärna:

Mehrdad Rafat, adjungerad universitetslektor, mehrdad.rafat@liu.se, 013-28 17 36

Neil Lagali, professor, neil.lagali@liu.se, 013-28 66 80

Pressmeddelandet skickat av:
Anders Törneholm, forskningskommunikatör
Linköpings universitet
013-28 68 39
anders.torneholm@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Marknadsnyheter

Endast 1 av 3 svenskar anser att näringslivet tar sitt hållbarhetsansvar

Published

40 minuter ago

2 maj, 2024

Tanalys

En undersökning av SB Insight visar att endast en tredjedel av de svenska medborgarna tycker att företagen i landet gör tillräckligt för att främja en hållbar utveckling.

Trots ett växande globalt fokus på hållbarhet och miljöfrågor, tycks näringslivets insatser inte möta förväntningarna hos svenska medborgare. Enligt en undersökning anser bara 30% av svenskarna att företagen i Sverige tar ett tillräckligt stort ansvar för hållbar utveckling.

”Det är tydligt att näringslivet behöver stärka sina insatser och sin kommunikation kring hållbarhet för att återvinna folkets förtroende,” kommenterar Erik Elvingsson Hedén som är vd för SB Insight som ligger bakom studien. ”Företag måste inte bara implementera hållbara praxis, utan också aktivt kommunicera detta till konsumenterna.”

Resultatet av undersökningen sänder en stark signal till näringslivet om att öka sin transparens och sina ansträngningar inom hållbarhetsarbetet. Detta är särskilt viktigt i en tid där konsumenter och investerare i allt högre grad vill prioritera miljövänliga och socialt ansvarstagande företag.

”Våra data visar att det finns ett avsevärt gap mellan näringslivets insatser och allmänhetens förväntningar. Detta bör ses som en möjlighet för företag att leda vägen i hållbarhetsfrågor och bygga starkare relationer med kunderna,” avslutar Erik Elvingsson Hedén.

Sustainable Brand Index är Europas största oberoende varumärkesstudie om hållbarhet. Studien har genomförts årligen sedan 2011. I 2024 års studie har ett riksrepresentativt urval av 29 000 svenskar i åldern 16–75 år intervjuats under perioden december 2023 – februari 2024. Totalt 432 varumärken i 36 branscher har bedömts utifrån hur de upplevs prestera inom de 17 globala hållbarhetsmålen. Respondenterna hämtades från Norstats panel.

Erik Elvingsson Hedén
CEO, SB Insight
erik.heden@sb-insight.com
+46 70 865 13 97

SB Insight är en insiktsbyrå och grundare av Sustainable Brand Index. som förser företag och varumärken med beslutsunderlag kring hur hållbarhet påverkar varumärken, kommunikation och affärsutveckling.

Marknadsnyheter

Woodsafes WRD köper Designtech Solutions

Published

40 minuter ago

2 maj, 2024

Tanalys

Västeråsbaserade Woodsafe Group etablerar sig i norra Sverige. Koncernens forskningsföretag WRD köper Designtech Solutions AB i Luleå.

Woodsafe Group är sedan länge ledande inom brandskyddsimpregnering. För att ytterligare befästa den positionen startade koncernen nyligen forskningsföretaget Woodsafe Research & Development AB (WRD). Genom förvärvet av Designtech Solutions höjer det nya företaget kompetensen och kvaliteten i sin FOU-verksamhet.

– Väldigt positivt att vi kan stärka vår organisation. Woodsafe har haft ett givande samarbete med Designtech i mer än tio år och nu går vi vidare med det genom att de blir en del av WRD, säger Thomas Bengtsson, grundare och vd för Woodsafe Group.

Genom köpet får Woodsafe Group sitt första lokalkontor utanför Västerås – och det i norra Sverige, där det just nu pågår en enorm utbyggnad av industrier och projekt. Det är en spännande utveckling där brandskyddsimpregnering kommer att vara ett viktigt inslag i många sammanhang. Bengtsson ser därför affären som ett betydelsefullt strategiskt steg:

– Det här stärker vår konkurrenskraft. Vi vill ha närmare till marknaden i norr där så mycket händer, både för att kunna etablera nya partners och för att betjäna de befintliga på ett ännu bättre sätt.

Designtech Solutions är ett väletablerat konsult- och produktföretag, vars grundare och vd Patrik Svanerud gläds åt att utveckla relationen med Woodsafe:

– Det är roligt att vårt mångåriga samarbete kan fördjupas på det här sättet och ser fram emot att inleda arbetet med ackreditering enligt laboratoriestandarden ISO 17025.

Svanerud har bland annat disputerat i produktionskostnadsoptimering för flervånings trähus, en bra grund för jobbet som vice VD i WRD.

I Designtech Solutions har verksamheten omfattat både en konsultdel och en produktdel. Båda delarna ingår i företagsköpet, men Svanerud förklarar:

– För alla våra gamla produktkunder fortsätter vi att ta ansvar också inom WRD. Men vi inleder nu också en process för att hitta en köpare som kan ta över Designtechs produkter.

Hemsida: https://wrd.woodsafe.com/en/home

För mer information, kontakta:

Thomas Bengtsson, VD Woodsafe Group

+46 10 206 72 31. | thomas.bengtsson@woodsafe.com

Om Woodsafe Research & Development AB. (559410-6527)

Bolagets verksamhet är inriktad på provning och utveckling av träprodukter med egenskaper mot brand och utveckling av träsystem utanför brandområdet. Bolaget grundades 2022 och är ett helägt privat aktiebolag inom Woodsafe Group.

Om Deigntech Solutions AB (556578-3734)

Designtech Solutions AB är ett IT-bolag som grundades 1999 med egna produkter och tjänster för dokument- och projekthantering.

Den egna produkten går under varumärket iCoordinator™. Designtechs kunder återfinns såväl inom privat som offentlig sektor och bolaget besitter mer än 20 års erfarenhet av IT-system.

Marknadsnyheter

Sommar i P1: Här är de som kan bli Lyssnarnas Sommarvärd

Published

40 minuter ago

2 maj, 2024

Tanalys

Runt 450 bidrag kom in och av dem har åtta valts ut. Nu är det publiken som avgör vem som blir Lyssnarnas Sommarvärd 2024.

De kan bli Lyssnarnas Sommarvärd 2024.

Det är 18:e året i rad som lyssnarna kan rösta fram sin favorit till Lyssnarnas Sommarvärd.

– Vi är så tacksamma över att många väljer att dela sina livshistorier med oss! Nu har vi valt ut åtta fängslande, varierade berättelser och överlämnar till våra lyssnare att bestämma vem som blir årets Lyssnarnas Sommarvärd. Vi väntar med spänning på resultatet, säger Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1.

Vem som blir Lyssnarnas Sommarvärd avslöjas 28 maj. Lyssnarnas Sommar sänds i P1 den 17 juli och publiceras som podd samma morgon.

Bidragen finns för lyssning på http://sverigesradio.se/sommar – där finns även info om hur man röstar. Röstningen pågår fram till 19 maj.

De åtta bidragen är:

1. Lucas Lejonhjärta – Alva Sparrevik, 21, studerande, Stockholm
Ett meddelande på Snapchat leder till en våldsam misshandel och plötsligt är Lucas i koma. Bredvid sängen sitter hans syster och minns hans ord: ”Lita på mig”. Lucas stod upp för sin vän. Nu är det upp till henne att berätta hans historia.

2. Kärlek över 80 – K-G Melin, 85, pensionär, Göteborg
När tåget kommer är han rädd att han inte ska känna igen henne. Eller att hon ångrat sig. Men när hon träder fram ur regnet vet han att det är hon. På samma station som de tog ett bittert avsked 62 år tidigare.

3. Familjehemligheten – Johanna Björnum Nyström, 45, jurist, Göteborg
När Johanna är 20 år hittar hon sin mammas dagbok och kan inte låta bli att öppna den. Det hon läser i dagboken avslöjar en familjehemlighet som förändrar hela tillvaron. Ändå kommer det ta ytterligare 20 år innan hon vågar ta reda på sanningen – vem är hennes biologiska pappa?

4. Snabba hunden – Mahad Malingur, 49, it-chef, Vällingby
Som liten kallades han ”Snabba hunden” och var den enda hans farfar behövde för att sköta sin verksamhet i Somalia. Det blev en livsstil. Han sprang sig igenom kriget hela vägen till Sverige. Och vad han fann här, vill han berätta om.

5. Anna Lena på Svalbard – Anna Lena Ekeblad, guide, Svalbard
När Anna Lena kommer till Svalbard första gången händer något. Hon drabbas av polarbacillen och lämnar hemstaden Malmö för Arktis. Där är det midnattssol fyra månader om året och kompakt mörker i fem. Men i landet som nu är hennes får man varken födas eller dö.

6. Får man ångra sig? – Peter Berg, 67, allmänläkare, Simrishamn
Hedvig vill inte längre. Orkar inte kämpa. Hon ber att få slippa behandling och slutar äta. Mediciner görs i ordning och avsked tas. Men så vaknar hon pigg en morgon och ber om frukost. En liten historia bland många i en hemsjukläkares vardag.

7. Särbegåvad – Sandra Morin, 18, studerande, Stockholm
Tänk dig att du vaknar i en nioårings kropp. Att du tvingas genomlida lågstadiet tragglandes alltför lätta uppgifter utan att kunna förklara för omgivningen att du är vuxen. Så har livet varit för Sandra som är särbegåvad.

8. Den jourhavande kirurgen – Ulrik Lindforss, 65, kirurg, Stockholm
Det är kväll i september och Ulrik har jour på Huddinge sjukhus när larmet kommer: Ett större fartyg har kantrat i Östersjön; Estonia. Han tror inte att hans tjänster ska behövas, men det visar sig vara helt fel.

Tidplan Lyssnarnas Sommar 2024
19 maj: Röstningen avslutas
28 maj: Lyssnarnas Sommarvärd presenteras
11 juni: Alla Sommarvärdar presenteras
17 juli: Lyssnarnas Sommar släpps som podd och sänds i P1

Tidigare värdar i Lyssnarnas Sommar
2007: Peter Martinsson, Göteborg
2008: Yrsa Walldén, Torna Hällestad, Lund
2009: Håkan Nilsson, Ljusne
2010: Tina Jansson, Örebro
2011: Monika Nyström, Åkersberga
2012: Björn Lindeblad, Göteborg
2013: Martha Ehlin, Göteborg
2014: Sebastian Kirppu, Malung
2015: Herman Geijer, Stockholm
2016: Emilia Lind, Umeå
2017: Tommy Ivarsson, Kungälv
2018: Jonas Waltelius, Linköping
2019: Madeleine In Hwa Björk, Vikbolandet
2020: Torbjörn Johannesson, Halmstad
2021: Mathilda Hofling, Västerås
2022: Bengt Einar Johansson, Vännäs
2023: Eva Armini, Göteborg