Rekordinflation och höga räntor drabbar redan hushåll och företag hårt.

Men trots finanspolitiska insatser väntar ännu tuffare tider innan det vänder, varnar Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom. 
”Återhämtningen inleds först under slutet av 2024 när inflationen har fallit tillbaka och hushållens köpkraft åter förbättras.”

Världsekonomin bromsar in och nästa år räknar Handelsbankens ekonomer med att de stora ekonomierna går in i en mild recession med stigande arbetslöshet. Drivkrafterna ser delvis olika ut i USA, Euroområdet och Kina. I både USA och Euroområdet driver hög inflation och snabbt stigande räntor en inbromsning i ekonomin. Men för Euroområdet tillkommer elkrisen som ytterligare förstärker nedgången. Kina däremot har inte samma problem med inflation och räntehöjningar men istället påverkas ekonomin av den fortsatt mycket strikta pandemipolitiken.

Svår balansgång

Den svenska ekonomin är fortsatt mycket stark med stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Men hushållens köpkraft urholkas nu snabbt genom höga elpriser, snabbt stigande ränteutgifter och fallande reallöner. Hushåll drabbas olika beroende på boendeform och på vilka sparbuffertar man har. Handelsbankens ekonomer räknar med att hushållen hanterar situationen genom att både dra ner på sin konsumtion och sitt sparande. Trycket ökar också på att få igenom större löneökningar.

”Utifrån de siffror som nämnts antar vi att hushållen får kompensation på runt 40mdkr, vilket motsvarade en tredjedel av hushållens uppvärmningskostnader 2021. Det kommer mildra nedgången i konsumtionen men riskerar samtidigt att driva på inflationen ytterligare och kan då trigga fler räntehöjningar från Riksbanken beroende på hur stöden utformas.”, säger Christina Nyman.

Då börjar återhämtningen

Räkna med lågkonjunktur nästa år, med negativ tillväxt och stigande arbetslöshet. Med en nedgång i den globala konjunkturen dämpas även efterfrågan på svensk export och med både svagare inhemsk konsumtion, svagare export och stigande räntor dämpas även investeringarna. Bostadsinvesteringarna förutspås falla väsentligt, och  bostadspriserna falla med närmare 15 procent från toppen i början av detta år. Den svagare ekonomin bromsar efter hand jobbtillväxten och leder till något stigande arbetslöshet nästa år. Sammantaget räknar bankens ekonomer med att BNP minskar något nästa år för att 2024 stiga med 1,6 procent 2024, vilket fortfarande är något lägre än trendtillväxten.

”Återhämtningen inleds först under slutet av 2024 när inflationen har fallit tillbaka och hushållens köpkraft åter förbättras”, säger Christina Nyman.

Måttliga löneökningar trots inflationen

Arbetsmarknadens parter står inför en besvärlig avtalsrörelse. Inflationsmålet har varit ett ankare i förhandlingarna, men med den extremt höga inflationen faller nu reallönerna kraftigt. Stark arbetsmarknad,  god lönsamhet i näringslivet, hög inflation och högre löner i Tyskland talar för högre löneökningar. Samtidigt försämras konjunkturen vilket kan få en återhållande effekt på avtalsrörelsen.

”Vår bedömning är att parterna månar om den rådande modellen och lyckas sluta avtal som ger viss kompensation för hög inflation år ett och sen växlar ner år två och tre då inflationen väntas falla tillbaka”, säger Christina Nyman.

Det betyder löneökningar på drygt 4 procent 2023 och runt 3,5 procent 2024.

Inflationen kan minska 2023

Inflationen är nu den högsta på 30 år och den bedöms stiga ytterligare under hösten. Flera faktorer talar dock för att inflationen kan börja sjunka långsamt nästa år. Svagare global konjunktur dämpar internationella priser och många råvarupriser har redan fallit tillbaka. Dämpad inhemsk efterfrågan och förhållandevis måttliga löneökningar håller också tillbaka inflationstrycket. För helåret 2023 stannar KPIF-inflationen på höga 6,1 procent. Först framåt 2024 bedöms inflationen vara i linje med inflationsmålet på 2 procent.

Inflationstrycket avgör styrräntan

Riksbanken kommer höja styrräntan tills de ser tecken på att inflationstrycket avtar. Det finns en risk att inflationen biter sig fast och det vill alla centralbanker undvika.

”Man ska räkna med att Riksbanken höjer räntan även om det innebär att ekonomin går in i en lågkonjunktur, det kan nog till och med vara vad som krävs för att få ner inflation”, säger Christina Nyman.

Bedömningen är att styrräntan höjs med 50 punkter i november, och att Riksbanken fortsätter med två höjningar på 25 punkter i februari respektive april, upp till 2,75 procent. Det är en nivå som bedöms vara klart åtstramande och Riksbanken väntas därför ligga still med räntan därefter. Det innebär att rörliga bostadsräntor väntas stiga mot 4,5 procent och att ränteutgifterna som andel av hushållens inkomster stiger snabbt upp till nivåer som inte setts sedan mitten av 1990-talet.

Finanspolitikens begränsningar

Sveriges låga statsskuld innebär att det finns ett rejält utrymme att dämpa konjunkturavmattningen. Handelsbankens ekonomer bedömer att de finanspolitiska åtgärderna framförallt kommer inriktas på elpriskompensation, som finansieras med de extra inkomster som elpriset genererar till stat och elproducenter. Utöver detta är bedömningen att det finns ett reformutrymme om cirka 40 miljarder kronor som kommer att användas.

”En alltför expansiv finanspolitik riskerar att slå tillbaka genom att det skulle spä på inflationen – och därmed tvinga Riksbanken att höja styrräntan ännu mer”, säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Joel Holm, pressansvarig, +46 73 058 30 21
 

För hela rapporten på svenska se Konjunkturprognos och på engelska Global Macro Forecast
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com

Taggar: