Av 21 undersökta länder ligger Sverige på plats fyra när det gäller generell oro för AI, bara i Australien, Frankrike och Storbritannien uttrycker människor större oro för AI än vad svenskarna gör. När det kommer till faktiskt användande av AI ligger svenskarna däremot precis på det globala genomsnittet, som är 27 procent av hela populationen. Det visar rapporten ”Consumers Know More About AI than Business Leaders Think” som Boston Consulting Group (BCG) genomfört där 21 000 respondenter från 21 länder svarat på frågor rörande deras kunskap om och attityd till AI och Generativ AI (GenAI). 

Sju av tio svenskar (71 %) ser positivt på användandet av AI, knappt en av fem (17 %) känner däremot oro. Även om majoriteten av svenskarna inte är oroade över att AI kommer att ta över deras jobb, så känner hela en av fem (19 %) denna oro.  

– Att svenskar visar så hög grad av oro jämfört med många andra länder, ser jag som nyktert och i enlighet med vad jag också möter i arbetet tillsammans med stora svenska företag kring dessa frågor. I vårt svenska samhälle avkräver vi en hög nivå av tillit, vi håller generellt en hög etisk standard i både myndighetsutövning och företagande. Så jag ser det som naturligt att de svenska konsumenterna nu visar en viss skepsis så här i början, som kommer att gå ned i takt med att lagstiftning, teknik och användande mognar, säger Carin Forsling, Managing Director & Partner på BCG Sverige.  

Sett till det globala genomsnittet så känner 80 procent av konsumenterna till GenAI och av dessa har nästan en fjärdedel använt tekniken åtminstone en gång. Den nya tekniken används framför allt för att må bättre, få mer personlig hjälp samt hitta det man behöver snabbare och enklare (till exempel via bildsökningar).  

Både entusiasm och oro inför AI – och båda känslorna förstärks med ökat användande 
Ungefär fyra av tio personer globalt sett är helhjärtat entusiastiska över användningen av AI, framför allt för att förenkla vardagsliv och för att möjliggöra nya genombrott inom forskning och sjukvård. Tre av tio (29 %) av de tillfrågade är enbart oroliga över utvecklingen, främst drivet av frågor rörande datasekretess och etik. Nästan lika många (28 %) känner både entusiasm och oro inför AI-användningen.  

BCG:s rapport sammanfattar de olika konsumentperspektiven in en mognadskurva som visar att personer som inte använder AI, i högre utsträckning är oroliga och inte särskilt entusiastiska. När väl det första steget är taget och fler börjat använda en AI-lösning, så minskar oron markant och entusiasmen ökar kraftigt. Rapporten visar också att ju fler AI-lösningar en person exponeras för, desto mer ökar dess entusiasm för vad tekniken kan medföra, men också oron.  

– Vår rapport visar hur viktigt det är att företag balanserar konsumenters entusiasm och oro inför den nya teknologin och tar ett ansvar att implementera ansvarfull AI från början. Det behövs inte bara för att skapa trygghet hos de som i dag inte använder AI, utan också för att rapporten tydligt visar att oron för den nya teknologin faktiskt ökar ju mer en person använder den, säger Carin Forsling. 

 
Öppenhet för AI är störst i tillväxtmarknader 
Känslorna för AI varierar kraftigt mellan olika länder och omfattar ett spektrum av känslor från entusiasm, till ambivalens, till oro. Medan känslorna för AI är spridda inom varje land, är vissa länder generellt mer positivt inställda än andra. Av de 21 undersökta länderna var entusiasmen högst i Kina (56 %), Indonesien (49 %) och Brasilien (46 %), medan respondenterna i Frankrike (50 %), Australien (49 %) och Storbritannien (43 %) visade mest oro. 

Länder med yngre befolkningar, som tenderar att ha större teknisk och digital erfarenhet, visar generellt större entusiasm. Oro är högre i vissa länder med digitalt konkurrenskraftiga ekonomier, där konsumenter kan känna sig mer hotade av frågor kring AI, som integritetsbekymmer eller dess inverkan på jobb. Många företag i dessa marknader har redan börjat använda AI i sina verksamheter. I mindre digitalt konkurrenskraftiga länder råder entusiasm eftersom AI presenterar en möjlighet att påskynda lösningar på kritiska frågor inom områden som hälsovård och utbildning. 

Några råd till företagsledare 
AI och GenAI är här för att stanna och det medför stora möjligheter för både produktivitetsvinster och ökad tillväxt.  

För företagsledare finns tre tydliga slutsatser att ta till sig från rapporten:  

1. Bygg förtroende hos konsumenterna genom att respektera deras perspektiv, underskatta inte deras oro och möt dem med tydliga förklaringar, öppenhet och ärlighet 

2. Navigera mognadskurvan effektivt genom att balansera hypen kring AI med att säkra att den AI som utvecklas och tas i bruk är ansvarsfull och etisk 

3. Nyttja de fickor som finns av positivt inställda konsumenter och kom ihåg att dessa finns i ökad utsträckning i tillväxtmarknader 

Läs rapporten här.  

Ulrika Engellau, presskontakt

Tel: 076 127 16 19

E-mail: engellau.ulrika@bcg.com

Om Boston Consulting Group
Boston Consulting Group (BCG) är är ett globalt managementkonsultföretag som samarbetar med ledande bolag över hela världen för att tackla deras största utmaningar. Vi är marknadsledande i Norden och arbetar med företag runt om i hela Sverige. I globala team med bred branschkompetens utmanar vi status quo och hjälper organisationer att växa, utvecklas och bidra till ett mer hållbart samhälle. BCG grundades 1963 och är ett privat företag med över 90 kontor i fler än 50 länder. För mer information, vänligen se www.bcg.com. 

Taggar:

ChromoGenics meddelar att villkorslån på 47,6 MSEK omvandlas till bidrag

Statens energimyndighet ändrar sitt beslut den 29 november 2012 på så sätt att stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet till ChromoGenics AB (Villkorslån) nu omvandlas till bidrag.

Den 29 november 2012 beviljades ChromoGenics AB stöd för att genomföra projekt av Energimyndigheten. Stödet lämnades i form av förskott med återbetalningsskyldighet (Villkorslån) som är ett lån där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat.

Statens energimyndighet meddelar att de har genomfört en översyn av äldre ärenden där stöd har lämnats i form av förskott med återbetalningsskyldighet, så kallade ”Villkorslån”.

Energimyndigheten meddelar i ett beslut daterat 2024-05-29 och kommunicerat till Bolaget 2024-05-30, att, eftersom Bolaget har en godkänd slutredovisning ska stödet, i likhet med andra stödmottagare som har en godkänd slutredovisning, ändras från förskott med återbetalningsskyldighet till ett icke återbetalningspliktigt bidrag. Bolagets åtaganden enligt den tidigare formen för stöd upphör därmed på dagen för detta beslut.

Beslutet innebär att den kvarvarande låneskulden om 47,6 MSEK skrivs bort per 2024-05-29. Den upplupna obetalda räntan kommer dock kvarstå som skuld.

Denna information är sådan som ChromoGenics AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 30 maj 2024 kl. 13:00 CET.

Kontakt
Fredrik Fränding, VD
Anne-Marie Gullman, CFO & Head of Investor Relations
Tel: +46 (0) 18 430 0430
E-mail: info@chromogenics.com

ChromoGenics

Om ChromoGenics

ChromoGenics är ett proptechbolag som framställer smart dynamiskt glas som förbättrar inomhusmiljö och välmående samt minskar energianvändning, driftskostnader och klimatpåverkan i fastigheter. Bolagets produkt ConverLight® dynamiskt glas bygger på unik patenterad teknologi från Ångströms-laboratoriet i Uppsala där elektrokroma beläggningar beläggs på plastfilmer. Resultatet är en dynamisk folie som kan lamineras in i glas vilket ger ett bra solskydd i fastigheter och minskad miljöbelastning både i produktion, transport och användande. Den dynamiska folien är lätt att transportera och kan appliceras av lokala partners i glasbranschen varför långa frakter av skrymmande glas kan undvikas. Samtliga produkter från ChromoGenics har ledorden miljö och hälsa. Det innebär ett fokus på miljö-vänligt material, minskad energianvändning, ökad tillgång till dagsljus och utsikt samt förbättrad inomhuskomfort.

Bolagets produktionsanläggning i Uppsala har delvis finansierats med villkorslån från Energimyndigheten. ChromoGenics aktie (CHRO) är noterad på Nasdaq First North Growth Market med Vator Securities som Certified Adviser.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Sverige på olika sätt stöttat Ukraina. Det ukrainska utbildningsdepartementet har efterfrågat stöd för att organisera och genomföra tillträdesprov för ukrainska medborgare i Sverige. För tredje året i rad ger regeringen Stockholms universitet i uppdrag att genomföra proven.

– Sveriges stöd till Ukraina är fortsatt starkt. Därför ställer vi självklart upp och stöttar i arbetet med att ge ukrainska medborgare som flytt till Sverige möjlighet att delta i proven så att de kan ansöka till ukrainsk högskoleutbildning. Välutbildade personer kommer att vara oerhört viktiga för landets framtid och återuppbyggnad, säger utbildningsminister Mats Persson.

Tillträde till högskolor i Ukraina har tidigare genomförts baserat på nationella standardiserade prov i syfte att säkerställa en rättvis antagning till högskoleutbildning. På grund av det långvariga kriget i landet är det inte möjligt att genomföra centraliserade prov på det traditionella sättet. Med anledning av detta har det ukrainska parlamentet sedan tillträdesomgången 2022 ändrat tillvägagångssättet till ett datorbaserat prov. För att kunna antas till utbildning behöver de sökande bli godkända på särskilda tillträdesprov för olika utbildningsnivåer.

Det ukrainska utbildningsdepartementet har de senaste åren efterfrågat stöd från Sverige att genomföra tillträdesproven och Stockholms universitet har på uppdrag av regeringen genomfört proven 2022 och 2023. Nu har regeringen beslutat att universitet ska genomföra proven även under 2024. I uppdraget ingår att tillhandahålla lokaler och provvakter, genomföra de kontroller som är nödvändiga för att identifiera provdeltagarna, vidareförmedla resultaten och andra liknande och nödvändiga åtgärder.

Kontakt

Agnes Eklund, pressekreterare hos Mats Persson, 076-142 63 78, agnes.eklund@regeringskansliet.se