Runt 450 bidrag kom in och av dem har åtta valts ut. Nu är det publiken som avgör vem som blir Lyssnarnas Sommarvärd 2024.

 
De kan bli Lyssnarnas Sommarvärd 2024.

Det är 18:e året i rad som lyssnarna kan rösta fram sin favorit till Lyssnarnas Sommarvärd.

– Vi är så tacksamma över att många väljer att dela sina livshistorier med oss! Nu har vi valt ut åtta fängslande, varierade berättelser och överlämnar till våra lyssnare att bestämma vem som blir årets Lyssnarnas Sommarvärd. Vi väntar med spänning på resultatet, säger Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1.

Vem som blir Lyssnarnas Sommarvärd avslöjas 28 maj. Lyssnarnas Sommar sänds i P1 den 17 juli och publiceras som podd samma morgon.

Bidragen finns för lyssning på http://sverigesradio.se/sommar – där finns även info om hur man röstar. Röstningen pågår fram till 19 maj.  

De åtta bidragen är:

1. Lucas Lejonhjärta – Alva Sparrevik, 21, studerande, Stockholm
Ett meddelande på Snapchat leder till en våldsam misshandel och plötsligt är Lucas i koma. Bredvid sängen sitter hans syster och minns hans ord: ”Lita på mig”. Lucas stod upp för sin vän. Nu är det upp till henne att berätta hans historia.

2. Kärlek över 80 – K-G Melin, 85, pensionär, Göteborg
När tåget kommer är han rädd att han inte ska känna igen henne. Eller att hon ångrat sig. Men när hon träder fram ur regnet vet han att det är hon. På samma station som de tog ett bittert avsked 62 år tidigare.

3. Familjehemligheten – Johanna Björnum Nyström, 45, jurist, Göteborg
När Johanna är 20 år hittar hon sin mammas dagbok och kan inte låta bli att öppna den. Det hon läser i dagboken avslöjar en familjehemlighet som förändrar hela tillvaron. Ändå kommer det ta ytterligare 20 år innan hon vågar ta reda på sanningen – vem är hennes biologiska pappa? 

4. Snabba hunden – Mahad Malingur, 49, it-chef, Vällingby
Som liten kallades han ”Snabba hunden” och var den enda hans farfar behövde för att sköta sin verksamhet i Somalia. Det blev en livsstil. Han sprang sig igenom kriget hela vägen till Sverige. Och vad han fann här, vill han berätta om.

5. Anna Lena på Svalbard – Anna Lena Ekeblad, guide, Svalbard
När Anna Lena kommer till Svalbard första gången händer något. Hon drabbas av polarbacillen och lämnar hemstaden Malmö för Arktis. Där är det midnattssol fyra månader om året och kompakt mörker i fem. Men i landet som nu är hennes får man varken födas eller dö.  

6. Får man ångra sig? – Peter Berg, 67, allmänläkare, Simrishamn
Hedvig vill inte längre. Orkar inte kämpa. Hon ber att få slippa behandling och slutar äta. Mediciner görs i ordning och avsked tas. Men så vaknar hon pigg en morgon och ber om frukost. En liten historia bland många i en hemsjukläkares vardag.

7. Särbegåvad – Sandra Morin, 18, studerande, Stockholm
Tänk dig att du vaknar i en nioårings kropp. Att du tvingas genomlida lågstadiet tragglandes alltför lätta uppgifter utan att kunna förklara för omgivningen att du är vuxen. Så har livet varit för Sandra som är särbegåvad.

8. Den jourhavande kirurgen – Ulrik Lindforss, 65, kirurg, Stockholm
Det är kväll i september och Ulrik har jour på Huddinge sjukhus när larmet kommer: Ett större fartyg har kantrat i Östersjön; Estonia. Han tror inte att hans tjänster ska behövas, men det visar sig vara helt fel.

Tidplan Lyssnarnas Sommar 2024
19 maj: Röstningen avslutas 
28 maj: Lyssnarnas Sommarvärd presenteras 
11 juni: Alla Sommarvärdar presenteras 
17 juli: Lyssnarnas Sommar släpps som podd och sänds i P1  

Tidigare värdar i Lyssnarnas Sommar 
2007: Peter Martinsson, Göteborg 
2008: Yrsa Walldén, Torna Hällestad, Lund 
2009: Håkan Nilsson, Ljusne 
2010: Tina Jansson, Örebro 
2011: Monika Nyström, Åkersberga 
2012: Björn Lindeblad, Göteborg 
2013: Martha Ehlin, Göteborg 
2014: Sebastian Kirppu, Malung
2015: Herman Geijer, Stockholm
2016: Emilia Lind, Umeå
2017: Tommy Ivarsson, Kungälv
2018: Jonas Waltelius, Linköping
2019: Madeleine In Hwa Björk, Vikbolandet
2020: Torbjörn Johannesson, Halmstad
2021: Mathilda Hofling, Västerås
2022: Bengt Einar Johansson, Vännäs
2023: Eva Armini, Göteborg

Pressbilder:
https://sverigesradio.bildbank.nu/sv/delad/k9tlhe83gd/69945

För mer information, vänligen kontakta: 

Bibi Rödöö, programchef Sommar i P1
bibi.rodoo@sverigesradio.se
0708-999 821

Eva Sahlin, pressansvarig
eva.sahlin@sverigesradio.se    
070-684 18 52

Tillväxtutsikterna har förbättrats ytterligare något sedan årets början. USA har åter överraskat med tillväxtstyrka, men också med oroande inflationsmotgång. Den nedåtgående inflationstrenden lever men är svajig vilket innebär att centralbanker väntar längre och sänker räntorna i långsammare takt. Det uppskruvade geopolitiska läget, med ständigt nya konflikter – militära, politiska och ekonomiska – skapar en fortsatt oförutsägbar värld. I Sverige öppnar snabbt fallande inflation för en tydlig omläggning av både finans- och penningpolitik och en stark återhämtning i BNP under 2025. Riksbanken sänker styrräntan i maj, och vi ser totalt fyra räntesänkningar under 2024 och tre under 2025. 

– Trots den geopolitiska oron och dramatiken kring Fed och de uppskjutna räntesänkningarna står sig den övergripande bilden med fallande inflation och en normalisering av ekonomin globalt, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

Viss ljusning i globala tillväxtutsikter i en mer divergerande värld
USA:s ekonomi har fortsatt att trotsa motvinden från höga räntor och konsumentpriser och vi har skrivit upp vår BNP-prognos för USA med nära en procentenhet i år, till 2,5 procent. Övriga BNP-revideringar är relativt små. Ett svagt Tyskland håller tillbaka tillväxten i Euroområdet under första halvåret och BNP växer med 0,6 procent. Kina lyckas med hjälp av finanspolitiskt stöd nå sitt tillväxtmål på 5 procent i år trots fortsatt motvind från svag konsumtion, fastighetsmarknad och geopolitik. För Nordens del får Danmark en tillväxtskjuts av läkemedelssektorn och Norge av oljesektorn. Trots USA-styrkan förblir global tillväxt måttlig, kring 3 procent per år under 2024 och 2025.

– Ett antal faktorer har stor betydelse för var i tillväxtligan länder hamnar. Det handlar om räntekänslighet, grad av finanspolitisk stimulans, förändringar i tillgångspriser, industriberoende – framför allt till Kina – och industripolitik, exponering mot energikrisen samt produktivitet. Ju mer exponerade länder har varit för dessa faktorer, positivt eller negativt, desto bättre eller sämre har tillväxten varit, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Inflationen på väg ner, trots vissa bakslag
Vi ser den nedåtgående inflationstrenden som intakt men – precis som den allmänna ekonomiska utvecklingen – mer splittrad än förväntat. Större delen av de senaste årens inflationsuppgångar har trots allt reverserats. Att konjunkturen mattas av, även något i USA, väntas sätta avtryck i en svagare prisutveckling framöver. De långsiktiga inflationsförväntningarna ligger nära inflationsmålen medan det stora orosmolnet fortfarande är tjänstesektorn. Att efterfrågan hållits uppe, i kombination med en arbetsmarknad som bara försvagats måttligt, förblir ett orosmoln. Löneökningarna har dock saktat in betydligt i USA och under våren har det synts tecken på avmattning även i Europa.

ECB går före Fed 
Fed förväntas nu avvakta med räntesänkningar till åtminstone september och går därefter långsammare fram än vi tidigare bedömt, med totalt två räntesänkningar i år och fyra under 2025. För ECB:s del är ekonomin svag, inflationen har fallit ungefär som väntat men fokus har skiftat till långsiktiga inflationsrisker och en vilja att ha vårens avtalsrörelser på plats för att säkerställa att inflationstrycket fortsätter vara under kontroll. ECB har i princip ”lovat” en junisänkning. Totalt väntar vi oss fyra ECB-sänkningar under 2024 och fyra under 2025. Den reviderade USA-bilden har bidragit till högre nominella och reala räntor och en starkare US-dollar. Skillnaderna och spänningarna ökar därmed på flera plan mellan USA och resten av världen. 

– Inflationsbesvikelserna i USA har nu varit något för stora för att avfärda som bara tillfälliga och något som Fed därmed skulle kunna bortse från. Vi bedömer att ECB och andra centralbanker kan ligga ett par sänkningssteg före Fed, men därefter, och mycket beroende på marknadsreaktionerna, kan uppförsbacken bli brantare. Frågan kan ställas på sin spets om Feds räntesänkningar skjuts ännu mer på framtiden. Kommande månaders USA-data blir ur detta perspektiv viktiga, säger Daniel Bergvall.

Neutral eller svagt åtstramande finanspolitik
Mångårig krispolitik och den senaste tidens stigande räntekostnader begränsar det finanspolitiska manöverutrymmet, med några få undantag som t ex Tyskland och Sverige. Krispolitiken måste nu ersättas av en politik som ska täcka stora investeringsbehov inom försvar, säkerhetspolitik samt energi- och grön omställning. Detta sker i en miljö med höga räntor och en ökande demografisk motvind. Samtidigt ska politiken i många länder parera de strukturella förändringarna utan att stödet för ytterlighetspartier på det inrikespolitiska planet ökar än mer.

– I många länder måste politiken mobilisera privat kapital genom olika typer av incitament. En risk är att USA, EU och Kina hamnar i en statsstödstävlan som kan leda till dels en stor kostnad för stater, dels felallokering av kapital mot vissa företag eller branscher, säger Daniel Bergvall.        

Sverige: Förutsättningar för stark vändning 2025
I Sverige öppnar snabbt fallande inflation för en tydlig omläggning av både finans- och penningpolitik och en stark tillväxtåterhämtning under 2025. BNP föll mindre än väntat förra året och gryende optimism bland hushåll och företag gör att prognosen för 2024 har justerats upp från 0,1 till 0,5 procent. Under 2025 stiger BNP i Sverige med 2,8 procent.

Industrin fortsätter investera (exklusive bostäder) och står emot svagt Europa
Exporten visar en förvånande styrka givet den svaga utvecklingen i Tyskland, som fortsatt är Sveriges viktigaste exportmarknad. Stigande sentimentsindikatorer tyder på att exporten kommer fortsätta att växa, och kanske i en ännu starkare takt, under 2024. De fasta bruttoinvesteringarna har fallit svagt sedan början av förra året, drivet av en stor nedgång för bostadsinvesteringarna. Om bostäder exkluderas var investeringarnas andel av BNP dock den högsta sedan åtminstone början av 1980-talet. Den uppdrivna nivån talar för att investeringarna saktar in under 2024, samtidigt som bostadsinvesteringarna fortsätter att falla. Under 2025 planar bostadsinvesteringarna ut samtidigt som övriga investeringar börjar stiga igen. Bostadspriserna har fortsatt att röra sig i sidled men signalerna om att priserna kommer vända uppåt har blivit fler. Vi räknar med att priserna stiger gradvis från mitten av 2024.

Stora konsumtionsfall närmar sig sitt slut, arbetsmarknaden undviker kollaps
Nedgången i hushållens konsumtion har varit nästan i paritet med fallen i början av 1980-talet och 1990-talet och på samma sätt som då har den drivits av brant stigande priser. När inflationen nu bromsar in har konsumtionsvolymen vänt uppåt. Lägre räntor och fallande inflation, i kombination med en expansiv finanspolitik, gör att förutsättningarna för en stark konsumtionsåterhämtning under 2025 är goda. Arbetsmarknaden visar, med en viss fördröjning, en tydlig men inte dramatisk försvagning. Vi räknar med att arbetslösheten fortsätter att stiga under det närmaste halvåret, men när tillväxten tar fart 2025 så faller den tillbaka till ungefär dagens nivåer. En i ett historiskt perspektiv måttlig nedgång i resursutnyttjande stöder bilden av en relativt mild konjunkturnedgång.

Inflationen närmar sig målet
Efter en sen start har den svenska inflationsnedgången tagit fart ordentligt. De månatliga ökningstalen för KPIF exklusive energi har varit bland de lägsta bland jämförbara länder, även om säsongsjustering av svensk inflation är vansklig. Tjänsteinflationen är fortfarande hög men har under inledningen av 2024 också visat tecken på att falla. Sammantaget väntas KPIF exklusive energi tillfälligt hamna en bit lägre än både Riksbankens prognos och inflationsmålet under andra halvan av 2024.

Gradvisa räntesänkningar, första i maj
Efter att KPIF exklusive energi fallit med fyra tiondelar mer än Riksbankens prognos i mars är sannolikheten hög för en räntesänkning i maj. Inflationsutfallen under våren och sommaren kommer bli avgörande för hur snabbt räntan sänks. Vi har senarelagt vår prognos för den andra räntesänkningen till augusti från juni, men fortsätter att räkna med att räntan sänks fyra gånger i år och ytterligare tre gånger under 2025, till 2,25 procent i oktober nästa år. 

– Vi tror att Riksbanken, mot bakgrund av en fin inflationsutveckling men svag tillväxt och arbetsmarknad, ser skäl att sänka tidigare än både Fed och ECB. Det stora orosmolnet är förstås den svenska kronan men effekten av en redan inprisad räntesänkning ska inte överdrivas. Trycket från politiker och arbetsmarknadens parter att sänka räntan kommer också att vara stort, inte minst på grund av den kraftiga inbromsningen för bostadsbyggandet, säger Jens Magnusson. 

Mer finanspolitik nu när inflationen fallit
Trots ökade utgifter i vårpropositionen bedöms finanspolitiken som i stort sett neutral i år. Men fallande inflation och starka statsfinanser öppnar för en expansiv finanspolitik i budgetpropositionen för 2025 som presenteras i september i år. Vi räknar med nya ofinansierade utgifter motsvarande 60-80 miljarder (1-1,5 procent av BNP). Det pågår också en utredning om huruvida överskottsmålet på 0,3 procent av BNP för offentlig sektor ska ändras. 

– Troligen kommer regeringen föreslå att målet sänks till ett balansmål, vilket skulle öka budgetutrymmet med ca 20 miljarder kronor. Det blir också intressant att se om utredningen som presenteras i höst tar upp den långa nedåtgående statsskuldstrenden och att den offentliga skulden numera domineras av kommuner och regioner, säger Jens Magnusson. 

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook, januari 2024)

För mer information, kontakta:
Jens Magnusson: 070-210 2267
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Robert Bergqvist: 070- 445 1404
Pia Fromlet 070-739 3266
Olle Holmgren: 070 -763 8079
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Marcus Widén: 070-639 1057

Presskontakt:
Niklas Magnusson, presschef
070-763 8243
niklas.x.magnusson@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern med internationell räckvidd. Vårt syfte är att positivt forma framtiden med ansvarsfull rådgivning och kapital, idag och för framtida generationer. Genom att samarbeta med våra kunder vill vi vara en ledande katalysator i omställningen till en mer hållbar värld. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 17 500 medarbetare. Den 31 mars 2024 uppgick koncernens balansomslutning till 4 130 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 567 miljarder kronor. Läs mer om SEB på sebgroup.com/sv.

Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat en AI-metod som förenklar identifieringen av giftiga kemikalier – enbart utifrån molekylernas struktur. Metoden kan bidra både till bättre kontroll av den ständigt växande mängden olika kemikalier i samhället, och till att minska det stora antalet laboratorietester som utförs på djur runtom i världen.

Kemikalieanvändningen i samhället är omfattande, i allt från vardagliga hushållsprodukter till industriella processer. Många av kemikalierna når våra vattendrag och ekosystem och orsakar i förlängningen en mängd negativa effekter hos både människor och andra organismer. Ett aktuellt exempel är ämnesgruppen PFAS, som bland annat förekommer i brandskum och många konsumentprodukter, och som återfunnits i både grund- och dricksvatten.

Dessa problem uppstår trots omfattande regleringar för kemikalier och krav på tidskrävande laboratorietester som ofta innebär djurförsök. Enbart inom EU används mer än två miljoner djur årligen för att uppfylla diverse regelverk. Nya kemikalier tas dessutom fram i snabb takt, och en stor utmaning ligger i att tidigt avgöra vilka som är så toxiska för människor eller miljön att användningen måste begränsas.

Värdefull hjälp när kemikalier utvecklas

Göteborgsforskarnas nya metod gör det möjligt att bedöma molekyler snabbt och kostnadseffektivt med hjälp av artificiell intelligens. Det kan bidra både till att fler kemikalier blir undersökta – så att de som är giftiga kan upptäckas i tid – och att beroendet av djurförsök minskar.

– Med vår metod går det att bedöma om ett ämne är giftigt enbart utifrån dess kemiska struktur. Vi har utvecklat och förfinat metoden genom analyser av omfattande information från laboratorietester som gjorts tidigare. Den stora mängden data gör att metoden kan användas för kemikalier som ännu inte testats, säger Mikael Gustavsson, forskare på institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers, och på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det finns idag fler än 100 000 kemikalier på marknaden, men bara en liten andel har en klarlagd giftighet för människor och miljön. Att bedöma och testa alla sorters kemikalier med dagens system är därför inte realistiskt. Vi ser att vår metod kan vara ett nytt alternativ, säger Erik Kristiansson, professor på institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers och på Göteborgs universitet.

Forskarna bedömer att metoden kan bli mycket användbar inom miljöforskningen, liksom hos myndigheter och företag som använder eller utvecklar nya kemikalier. De har därför gjort den öppen och allmänt tillgänglig.

Bredare och mer träffsäker än dagens beräkningsverktyg

Det finns beräkningsbaserade verktyg för att hitta giftiga kemikalier sedan tidigare, men de har hittills haft för smala användningsområden eller för låg precision för att kunna ersätta laboratorietester i någon större utsträckning. I forskarnas studie jämförde de sin metod med tre olika befintliga beräkningsverktyg som ofta används idag, och kunde konstatera att den nya metoden både har högre träffsäkerhet och bredare användningsområde.

– Den typen av AI som vi använder bygger på avancerade metoder för djupinlärning, säger Erik Kristiansson. Den blir kraftfullare ju mer data från experiment den får tillgång till, och kommer att kunna ge betydligt bättre beräkningsbaserade system för att förutsäga giftigheten hos kemikalier. Redan nu presterar vår metod väl så bra som dagens verktyg.

Forskarnas bedömning är att AI-system därmed kommer att kunna ersätta laboratorietester allt mer.

– Det skulle innebära att antalet djurförsök kan minska, liksom kostnaderna för testning. Möjligheten till snabb förhandsgranskning av molekyler kan göra det lättare att utveckla nya och säkrare kemikalier, bland annat för att ersätta befintliga ämnen som är giftiga. Vi tror därför att AI-baserade metoder kan vara till stor hjälp för att undvika negativ kemikaliepåverkan på människor och ekosystem i framtiden, säger Erik Kristiansson.

Mer om: den nya AI-metoden
Metoden baseras på så kallade transformerare (transformers på engelska), en AI-modell för djupinlärning som från början utvecklades för språkbehandling. Transformerare används exempelvis i Chat GPT, där förkortningen står för Generative Pre-trained Transformer – generativ föranpassad transformerare.

Modellen har nyligen visat sig vara mycket effektiv även för att utvinna information från kemiska strukturer. Transformatorer kan identifiera egenskaper hos molekylers struktur som orsakar giftighet, på ett mer sofistikerat sätt än vad som varit möjligt tidigare.

Med hjälp av denna information kan molekylens toxicitet sedan förutsägas av ett så kallat djupt neuralt nätverk. Neurala nätverk och transformatorer tillhör den typ av AI som förbättrar sig själv kontinuerligt genom att använda träningsdata – i det här fallet stora mängder data från tidigare laboratorietester av tusentals olika kemikaliers effekter på olika djur och växter.

Mer om: forskningen
Studien Transformers enable accurate prediction of acute and chronic chemical toxicity in aquatic organisms är publicerad i tidskriften Science Advances. Den är utförd av Mikael Gustavsson och Erik Kristiansson på Chalmers och Göteborgs universitet, Styrbjörn Käll, Juan S. Inda-Diaz och Sverker Molander på Chalmers, samt Patrik Svedberg, Jessica Coria och Thomas Backhaus på Göteborgs universitet.

För mer information, kontakta:

• Erik Kristiansson, professor på institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers och vid Göteborgs universitet, 031-772 35 21, erik.kristiansson@chalmers.se
• Mikael Gustavsson, forskare på institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers, och på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, 031-772 53 80, mikael.gustavsson@bioenv.gu.se

Båda forskarna talar svenska och engelska. På Chalmers har vi poddcast-studior och filmutrustning på plats och kan bistå förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervju.

Johanna Wilde
Presskommunikatör
031-772 2029
johanna.wilde@chalmers.se

________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. 

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

—

Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.

Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:

• Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
• Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn

Taggar: