Connect with us

Marknadsnyheter

Baselöverenskommelse om bankers kapitaltäckning klar

Published

on

to, dec 07, 2017 17:11 CET

Baselkommitténs styrande organ GHOS (Governors and Heads of Supervision) har idag efter flera års arbete enats om viktiga kompletteringar för att färdigställa de globala standarderna för bankers kapitaltäckning. Finansinspektionen (FI) är medlem av Baselkommittén och har deltagit i arbetet.

”Det är positivt för den finansiella stabiliteten att det nåtts en internationell överenskommelse i Baselkommittén. För svensk del är det värdefullt med globala standarder på finansmarknadsområdet”, konstaterar FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

”FI vill i möjligaste mån ge god förutsägbarhet om hur kraven på svenska banker påverkas, även om vi behöver invänta ny EU-reglering innan vi kan besluta om nya krav. FI har inte för avsikt att mekaniskt låta kapitalkraven öka som en effekt av nya Baselstandarder. FI ser dock fortsatt att stora kapitalbuffertar i banker är centralt för den finansiella stabiliteten och det går därför inte att utesluta att kapitalnivåerna i svenska banker kan behöva öka när överenskommelsen genomförs”, slår Erik Thedéen fast.

Bakgrund och syfte med Baselöverenskommelsen

Syftet med de nya standarderna är att öka jämförbarheten och minska risken för omotiverade skillnader i kapitalkrav mellan banker och mellan länder. Dessutom har det funnits anledning att förenkla och förtydliga regelverken.

De nya globala standarderna har uppdaterats i flera viktiga delar. Schablon-metoderna som anger bankers kapitalkrav för kreditrisk, operativa risker och marknadsrisk
[1]
har gjorts om. Även de standarder som anger hur banker kan använda interna modeller för att beräkna kapitalkraven har reviderats. Nya begränsningar införs, såväl avseende de parametrar bankerna kan använda i de interna modellerna, som för vilka slags risker som bankerna tillåts använda interna modeller. För operativa risker kommer interna modeller inte längre att kunna användas. För kreditrisker mot andra banker och mot stora företag kommer endast en så kallad grundläggande internmetod att finnas kvar, i vilken sannolikheten för att bankens kreditriskexponeringar fallerar är den enda parameter som beräknas med interna modeller.

De nya globala standarderna innehåller även begränsningar av hur låga bankernas totala kapitalkrav kan bli. Det handlar delvis om ett så kallat bruttosoliditetskrav, vilket något förenklat kan beskrivas som en lägsta nivå av kapital motsvarande 3 procent av bankernas tillgångar.
[2]
Dessutom införs ett så kallat golv för riskvägda tillgångar för banker som tillämpar interna modeller. Golvet innebär att de samlade riskvägda tillgångarna som lägst får uppgå till 72,5 procent av vad de skulle ha varit om banken hade gjort beräkningen enbart baserat på schablonmetoder, det vill säga helt utan interna modeller.

Nästa steg

Baselkommitténs överenskommelse anger att de nya standarderna ska börja gälla från 1 januari 2022. Golvet för de riskvägda tillgångarna ska fasas in från nivån 50 procent år 2022 till slutnivån 72,5 procent från den 1 januari 2027. Baselkommitténs överenskommelse ställer även krav på att bankerna ska publicera utvecklingen av de riskvägda tillgångarna under hela infasningsperioden. Syftet med den ökade transparensen är att underlätta för externa bedömare att analysera effekten av golvet.

Vid sidan av Baselkommitténs överenskommelse pågår för närvarande en översyn av kapitaltäckningsreglerna i EU
[3]
som bland annat inför ett bruttosoliditetskrav
[4]
, men som också ändrar hur kapitalkraven utformas i EU och hur de kan tillämpas av tillsynsmyndigheter. Kommissionens förslag förhandlas nu i EU och kan leda till en begränsning av hur nationella tillsynsmyndigheter kan använda pelare 2-påslag.

För svensk del måste de nya Baselstandarderna först införas i EU-rätten, innan de kan utgöra grund för nya beslut om kapitalkrav. Det är ännu inte helt klart när dessa nya revideringar kan införas i EU och på vilket sätt det kommer att ske. Det är därför viktigt att se till den kombinerade effekten av både förändringarna i de pågående EU-förhandlingarna och de kommande förändringarna som följer av de nya Baselstandarderna. FI behöver därför noga följa effekterna av lagstiftningen på EU-nivå när nya kapitalkrav beslutas.

Följderna för svenska banker

Baselöverenskommelsen riktar sig i första hand mot stora, internationella banker men i förlängningen påverkas även mindre banker. Nästan alla banker kommer nämligen att behöva använda nya metoder för att beräkna sina kapitalkrav (nya schablonmetoder). I huvudsak består förändringen i att metoderna är uppdaterade i sina definitioner och är mer detaljerade än tidigare.

Effekten av de nya standarderna blir störst för de banker som har fått tillstånd att använda interna kreditriskmodeller (intern riskklassificeringsmetod, IRK) som grund för kapitalkraven. I Sverige handlar det om ett tiotal banker, bland annat de fyra storbankerna. Det nya golvet för riskvägda tillgångar leder rent mekaniskt till att det totala kapitalkravet i kronor kan öka betydligt om FI inte samtidigt justerar de delar av kapitalkraven som uttrycks i procent av de riskvägda tillgångarna.

FI kommer att anpassa utformningen och tillämpningen av kapitalkraven för de svenska bankerna i och med att Baselstandarderna blir bindande EU-regler. FI kommer inte att låta buffertkraven öka mekaniskt som en effekt av Baselgolvet. Behovet av kapitalbuffertar gör dock att det inte kan uteslutas att kapitalnivåerna i bankerna kan behöva öka när överenskommelsen genomförs.

För FI är buffertfunktionen i bankernas kapital viktig att behålla. Buffertfunktionen består i huvudsak av utrymmet mellan den mängd kapital en enskild bank har och den kapitalnivå under vilken banken riskerar att bli föremål för ingripandeåtgärder från FI eller där banken inte uppfyller förpliktelser mot sina finansiärer. Kapitalbuffertar gör det möjligt att bättre hantera situationer då kapitalnivån faller som följd av tillfälliga förluster. För FI är detta viktigt eftersom det innebär att bankernas förmåga att tillhandahålla viktiga funktioner för samhällsekonomin kan upprätthållas bättre i händelse av tillfälliga problem.  

Jämfört med idag innebär det nya Baselgolvet att kapitalkraven för de svenska storbankerna i högre grad kommer att bestämmas av schablonmetoder. Det leder till att kopplingen mellan kapitalkravet och risknivån i en bank minskar. Å ena sidan begränsas därmed risken att bankernas kreditriskmodeller resulterar i alltför låga riskvikter. Å andra sidan kan det ge banker incitament att ta högre risker. En konsekvens av mer schabloniserade regler för kapitalkrav är därför att vikten av tillsyn och analys av bankernas kreditriskhantering betonas. 

Läs mer på
www.fi.se

Victoria Ericsson

Pressekreterare

070-300 47 32


[1]
En ny Baselstandard för kapitalkrav för marknadsrisker publicerades redan i januari 2016

[2]
För globalt systemviktiga banker tillkommer därutöver ett krav om en kapitalbuffert.

[3]

https://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-3731_en.htm

[4]
Bruttosoliditetskravet i EU-översynen baseras på en tidigare Baselstandard

Continue Reading

Marknadsnyheter

Market Notice 9/25– Last day of trading in SensoDetect AB’s subscription option SDET TO 2

Published

on

By

Last day of trading in the company’s subscription option, SDET TO 2, is January 17, 2025 

Information about the subscription option: 
Short name: SDET TO 2 
ISIN-code: SE0021149028 
Orderbook-ID: 318791 
CFI: RSSXXR 
FISN: SENSODETEC/OPT RTS 20250121 
Last day of trading: January 17, 2025 

Stockholm January 14, 2025 

Spotlight Stock Market 
08-51168000   
backoffice@spotlightstockmarket.com 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ny vinst för nötfärs på rulle – Änglamark bäst i test

Published

on

By

I Allt om mats stora test av nötfärs har Änglamarks ekologiska utsetts till bäst i test. Och det är inte första gången som färs i rulle toppar listorna.

– Vi brukar kalla våra rullar med färs för en riktigt smart idé. De tar mindre plats, är saftigare, håller längre, lättare att frysa in och gör det därmed enklare att laga god mat, säger Anders Hansson, ansvarig sortiment och inköp för kött på Coop Sverige om den fjärde vinsten på senare år för nötfärs i rulle under Coops egna varumärken.

”Hög kvalitet”

Allt om mat berömmer Änglamarks nötfärs för hur den bidrar till en ren och fyllig köttsmak, har en fast konsistens samtidigt som den känns luftig och saftig. Totalt testades 12 olika sorters svensk nötfärs där varan formades till biffar som stektes i neutral rapsolja – där då Änglamark stack ut som solklar vinnare.

Ett ännu hållbarare alternativ än Änglamarks ekologiska nötfärs är kylgrannen Coop naturbeteskött som återfinns i de flesta av Coops 820 butiker.

– Vårt naturbeteskött innehåller en mycket hög kvalitet, och kan likställas med ett prisvärt premiumkött. Att det dessutom är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv gör ju inte saken sämre, säger Anders Hansson.

Rullar med färs i Coops sortiment:

  • Coop blandfärs
  • Coop fläskfärs
  • Coop nötfärs
  • Coop hamburgerfärs
  • Änglamark nötfärs
  • Coop nötfärs naturbeteskött

Om Coop EVM

Coop har som företag alltid varit pionjären inom EVM. Redan på 20-talet introducerades egna varumärken för att säkra leveranser samt kunna erbjuda samma vara till ett lägre pris. Cirkelkaffe var ett av de första varumärkena. Varumärket Coop lanserades 2003, sortimentet är brett och är det största av våra egna varumärken. Det levererar matglädje till alla sorters familjer, stora som små. Det är helt enkelt bra produkter till bra pris. Det är både varor som behövs i vardagen och som passar vid lite festligare tillfällen.

Många av våra produkter har fått utmärkelsen Bäst i test av oberoende kanaler som Mitt Kök, Expressen/Allt om mat, Svenska Dagbladet (SvD), Råd & Rön, TT och Aftonbladet. Senast prisades Coop laktosfri vispgrädde hos Aftonbladet, samtidigt som Råd & Rön nyligen lyfte fram Coop fläckborttagning som bäst i test, och SvD framhävde våra färdiga pastaknyten i sitt stora smaktest. Detta är vi naturligtvis stolta över eftersom vi vill erbjuda våra medlemmar och kunder goda varor av bra kvalitet till bra priser.

Varumärken under Coop EVM är Coop, Änglamark, Xtra och Gourmet.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Norconsult får utökat uppdrag i Bålforsens kraftverk

Published

on

By

Norconsult Sverige har fått i uppdrag att projektleda tre delprojekt för Unipers nya vattenkraftaggregat i Bålforsens kraftverk. Uppdraget är speciellt då det sällan byggs nya vattenkraftaggregat av den här storleken i Sverige. Norconsult bidrar sedan våren 2024 med turbin- och generatorkompetens och under hösten fick Norconsult dessutom förtroendet att ansvara för delprojekt El och kontroll.

El- och kontrolluppdraget innebär att ansvara för den övergripande designen av kontrollanläggningen för den nya turbinen och generatorn samt för el-projekteringen. Det nya vattenkraftaggregatet kommer öka anläggningens kapacitet med drygt 30 procent.

När Bålforsens kraftverk byggdes på 1950-talet förbereddes plats för ett tredje aggregat. Det sprängdes ett utrymme i berget som tills nu har stått outnyttjat. Nu har Uniper beslutat att bygga en tredje turbin och uppgradera de övriga vilket kommer öka kapaciteten med drygt 30 procent.

Generator- och turbinuppdragen startade våren 2024 och i dagsläget befinner sig projektet i projekteringsfas. Den nya turbinen beräknas att tas i drift 2028. Samtidigt som den nya turbinen, som kommer att generera 42 MW, tas i drift kommer de två existerande turbinerna uppgraderas.

Den nya turbinen är designad för ett större effektspann än vad som varit vanligt tidigare och är konstruerad för att bättre kunna stabilisera nätet. Det innebär att man kommer att ha en beredskap att sälja mer effekt med kort varsel och på så sätt bidra till att effektbalansera och stabilisera elnätet.

— Utmaningen i det här uppdraget är att vi ska installera en ny turbin i ett befintligt hålrum i berget, berättar Robert Asplund, gruppledare Elteknik & Projektledning hos Norconsult. Vilket innebär extra mycket samordning med övriga konsulter och entreprenörer inom alla discipliner, fortsätter Robert.

 

 

 

Cecilia Köljing
Presskontakt
cecilia.koljing@norconsult.com
Dir: 010-141 83 54 | Mob: 0790-06 08 55

 

Norconsult är ett av Nordens ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad som kombinerar ingenjörskonst, arkitektur och digital expertis i projekt av alla storlekar, för privata och offentliga kunder. Genom innovation och samarbete, och med vårt syfte ”Varje dag förbättrar vi vardagen”, söker vi ständigt efter hållbara, effektiva och samhällsnyttiga lösningar. Med cirka 6 300 medarbetare på över 140 kontor i Norge, Sverige, Danmark, Island, Polen och Finland kombinerar vi tvärfacklig expertis med lokal närvaro.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.