Connect with us

Marknadsnyheter

Bättre hälsa efter borttagning av amalgam

Published

on

Amalgamets hälsorisker mörkas i vården. Alltför många är fortsatt sjuka av kvicksilver från sina amalgamfyllningar. Särkilt mycket frigörs vid tuggning och intag av varm dryck eller då man sitter vid datorn. Socialstyrelsen tar inte sitt informationsansvar på allvar utan låter både patienter och tandvårdspersonal utsättas för alltför stora hälsorisker vid amalgamarbeten. 

I programmet Malou efter tio redovisar tandläkaren och professorn Björn Klinge amalgamfyllningar hos olika åldersgrupper. Av bilderna framgår att personer 40 år och äldre har amalgam i tänderna och ju äldre man blir desto fler och större amalgamfyllningar. Detta stämmer med Tandhälsoförbundets (Tf:s) uppfattning. Hälften av åldersgruppen över 40 år har kvar amalgam i tänderna. Amalgamet kommer att finnas kvar under minst 15-20 år till om inte fyllningsbyte uppmuntras och subventioneras.

Ångan giftigast

Hälften av amalgamfyllningen består av kvicksilver, vilket är ett av de giftigaste ämnena vi känner. Värst är den kvicksilverånga som ständigt frigörs från fyllningen. Avgivning av kvicksilver ökar så fort man rör vid en amalgamfyllning, äter varm mat eller intar heta drycker. I lungorna tas 80 procent av kvicksilvret upp i blodet och kan i värsta fall förgifta hela kroppen.

En liten fyllning kan innehålla mellan 0,6 till 1 gram kvicksilver, en normalstor omkring 2 gram och en stor fyllning eller en amalgamkrona minst 3-4 gram av den giftiga tungmetallen. Personer över 65 år kan ha 10 gram kvicksilver eller mer i sina tänder. Känsligheten är dock olika och att ha många amalgamfyllningar behöver därför inte betyda att man är sjukare än en person med färre sådana.

Att ständigt utsättas för kvicksilver kan orsaka kroniska sjukdomar. Vanliga symtom är sveda i tungan, metallsmak, extrem trötthet, värk i muskler och leder, mag- och tarmproblem, huvudvärk, minnesproblem, humörsvängningar, slemhinneförändringar intill fyllningarna och synbesvär. Även neurologiska problem kan uppkomma..

– Symtomen är kända effekter av kvicksilverförgiftning och WHO konstaterar att amalgamfyllningar är den största källan till kvicksilver.  Ändå mörkar svenska myndigheter att  kronisk förgiftning kan orsakas av amalgam i tänderna, säger Ann-Marie Lidmark Tandhälsoförbundets ordförande. 

Doktorn hittar inget fel

Doktorn hittar sällan någon orsak till besvären och tandläkaren viftar oftast bort patientens oro över amalgamfyllningarna. En till fem procent av befolkningen kan vara känsliga för kvicksilver och har sannolikt olika kroniska sjukdomar med diagnoser som fibromyalgi, ME eller i värsta fall ALS.

Det handlar om mellan 25 000 och 125 000 personer om man räknar med att hälften av dem över 40 år har amalgam i tänderna (enligt professor Klinges redovisning) och att 1-5 procent kan vara extra känsliga exempelvis genom att ha dålig genetisk förmåga att utsöndra kvicksilver. 

Tandhälsoförbundet har länge försökt påverka Socialstyrelsen att ta ansvar och upplysa vården om hur man diagnostisterar tungmetallförgiftning liksom att evidensbasera amalgamsanering för att folk inte ska bli ännu sjukare när de tar bort sina fyllningar.

Varje vecka hör flera personer av sig till Tf för råd om amalgamsanering eller bara för att få veta mer om vilka symtom som kan kopplas till kvicksilver i tänderna. Allergier går att mäta, men symtom orsakade av en smygande förgiftning är svårt att koppla till amalgamet och därför behöver diagnosmetoder utvecklas.  Alltför många är i dag sjuka helt i onödan och vården ger ingen hjälp.

Till intressant forskningsartikel från biverkningsgruppen vid universitetet i Bergen

Läs också om 

Sofia som blev allvarligt sjuk efter borttagning av en amalgamfyllning. 

Ann-Marie Lidmark
ordförande
lidmark@tf.nu

Tel 070 7427957

Tandläkare Karin Öckert, som behandlat många amalgamsjuka
tel 076 211 66 65

Tandhälsoförbundet (Tf) är medlem i Funktionsrätt Sverige och arbetar för en mer jämlik och hälsosammare tandvård. Medlemmarna har besvär av dentala material, rotfyllningar, tandlöshet eller andra problem som har sitt ursprung i tänderna. Många har svåra funktionshinder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

De är årets finalister till Raoul Wallenbergpriset 2024

Published

on

By

Finalisterna till Raoul Wallenbergpriset 2024 är Deqa Abukar, Hanna Gerdes, Shanga Aziz och Rogerio Silva. Priset delas ut av Raoul Wallenberg Academy till en person som verkar i Raoul Wallenbergs anda, främst genom kunskapshöjande insatser i syfte att motverka rasism, diskriminering och intolerans samt för alla människors lika värde. Finalisterna mottar idag ett diplom av juryn och Raoul Wallenbergpriset delas ut den 27 augusti.

Finalisterna har valts utifrån hundratals förslag som inkommit till Raoul Wallenberg Academy från allmänheten samt fem samarbetsorganisationer. 

Deqa Abukar kombinerar entreprenörskap med samhällsengagemang och brinner för att göra skillnad. Hennes vision är att människor oavsett bakgrund ska ha samma möjligheter att nå sin potential, och har fokuserat lite extra på Järvaområdet i Stockholm. 

– Jag är så stolt, det är otroligt hedrande. Att veta att mitt arbete är i linje med Raoul Wallenbergs anda, en person vars mod och övertygelse har inspirerat generationer är stärkande. Det ger mig kraft att fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter och att våga agera för det som är rätt, även när det är utmanande. Säger Deqa Abukar om att ha blivit utsedd till finalist av juryn. 

Hanna Gerdes är människorättsjuristen som har dedikerat sitt yrkesliv till att arbeta med att utbilda och stärka skyddet av våra mänskliga rättigheter. Hon har även skrivit böcker och har lång erfarenhet av ledningsarbete med demokrati och antidiskriminering i fokus.  

Vi lever i en tid med mycket polarisering där grupper ofta ställs mot varandra. De historiska och samtida lärdomarna av vad som händer om vi accepterar detta är brutala. Ansvaret att vända denna utveckling kan vi aldrig frånskriva oss i väntan på en hjälte som ska lösa allt. Det måste vi ta själva tillsammans. Har därför ägnat mitt liv åt att folkbilda kring mänskliga rättigheter och försöka bidra med praktiska verktyg för att göra juridiken tillgänglig för fler. Sällan har detta arbete känts så tufft men också så viktigt som nu. Så nomineringen betyder mycket. Den ger energi och uppmuntran att orka lite till, säger Hanna Gerdes. 

Shanga Aziz och Rogerio Silva är de sociala entreprenörerna som grundat den ideella organisationen Locker Room Talk. Visionen är att göra killarnas omklädningsrum till en trygg plats för att skapa nästa generations förebilder och idrottsutövare.  

– Det känns otroligt hedrande. Raoul Wallenbergs anda handlar om mod och att våga utmana när det inte är självklart att andra tycker likadant. Att vi får komma vidare som finalister i den meningen känns stort och värdefullt, säger Shanga Aziz och Rogerio Silva. 
 

OM JURYN

  • Anna Urombi, Generalsekreterare Raoul Wallenberg Academy
  • Anna Wåglund, Kommunikationschef Forum för Levande Historia 
  • Annie Lööf, Fd partiledare för Centerpartiet
  • Diamant Salihu, Journalist och författare
  • Julius Kramer, Fredsmäklare för Folke Bernadotteakademin
  • Maxida Märak, Artist och urfolksaktivist
  • Sven Hagströmer, Styrelseledamot Raoul Wallenberg Academy
  • Trifa Shakely, Människorättsaktivist

 

OM PRISET

Varje år delas Raoul Wallenbergpriset ut på Raoul Wallenbergs dag, den 27:e augusti. Priset går till en person som arbetar i Sverige i Raoul Wallenbergs anda, främst genom kunskapshöjande insatser riktade till barn och unga i syfte att motverka rasism, diskriminering och intolerans och för alla människors lika värde. Raoul Wallenbergpristagare är föredömen – personer som unga kan spegla sig i och se upp till. Pristagaren tilldelas 100 000 kronor samt en statyett föreställande Raoul Wallenbergs portfölj i brons. 

Läs mer: https://raoulwallenberg.se/raoul-wallenbergpriset/

FÖR VIDARE INFORMATION

Anna Urombi

Generalsekreterare Raoul Wallenberg Academy

070-677 41 93

anna.urombi@rwa.se

Tilda Pettersson

Projektledare Raoul Wallenbergpriset 

070-810 64 04

tilda.pettersson@rwa.se

KONTAKT: Anna Ringborg, Kommunikationsansvarig, anna.ringborg@rwa.se, 0703230004

Raoul Wallenberg Academy
Med Raoul Wallenbergs gärning och ledarskap som inspiration stärker vi unga att stå upp för mänskliga rättigheter och agera med civilkurage. Genom att rusta unga lägger vi grunden för en motståndskraftig demokrati – och ett medmänskligt samhälle fritt från antisemitism och andra former av rasism.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Oro för skjutningar och sprängningar kan begränsa tilliten till andra

Published

on

By

93 procent av befolkningen är oroade över skjutningars och sprängningars konsekvenser för samhället. Den mellanmänskliga tilliten i landet är fortfarande hög, men det finns ett tydligt samband mellan ökande oro och minskande tillit till människor med annan religion eller kulturell bakgrund.

I ljuset av den dystra samhällsutvecklingen på området brottslighet genomfördes i den senaste nationella SOM-undersökningen en särskild studie om kopplingen mellan oro och mellanmänsklig tillit. Resultaten från studien presenteras nu i bokkapitlet Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar av Markus Sjölén vid Uppsala universitet.

Upplevs som enormt oroande för samhället
Resultaten från SOM-undersökningen visar övergripande en kraftig oro för sådant som relaterar till brottslighet och att frågor om lag och ordning ligger högst på dagordningen över viktiga samhällsproblem i landet.

Den nya frågan om oro, som specifikt avser skjutningar och sprängningar, visar att hela 93 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroade för dessas konsekvenser för samhället. Oron på samhällsnivå är avsevärt högre än den mer individnära oron. 58 procent är ganska eller mycket oroade för konsekvenser för närstående och 42 procent är oroade för egen del.

Studien visar också att oro för organiserad brottslighet och förtroende för polisen under de senaste tio åren har ökat i ungefär samma takt som det faktiska antalet dödade i skjutningar i Sverige. Vid första anblick verkar detta däremot inte påverka tilliten till andra människor, som också mäts i SOM-undersökningen. En majoritet av svenskarna, 57 procent, klassas 2023 som ”höglitare” och anser i hög utsträckning att det går att lita på andra. 2013 var andelen 58 procent.

Negativt samband mellan oro för brottslighet och tillit
Däremot visar studien att de som är mycket oroade för skjutningar och sprängningar generellt har lägre mellanmänsklig tillit. Och oron påverkar tilliten till olika grupper i olika utsträckning. I synnerhet är tilliten lägre gentemot grupper som uppfattas stå längre ifrån en själv.

Studien finner ett särskilt starkt samband mellan hög oro för skjutningar och sprängningar och en lägre grad av tillit till människor med annan religion eller med annan kulturell bakgrund. Tilliten till familj och vänner och tilliten till personer av annat kön än en själv påverkas inte av den höga graden av oro.

− Vi ser statistiskt signifikanta negativa samband mellan de tre formerna av oro och tilliten till de grupper som står längst ifrån individen. Den höga oron riskerar att få människor att sluta sig och begränsa sin tillit till de grupper som är mest lika eller nära de själva säger Markus Sjölén, doktorand vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

− Sverige är fortfarande ett ”höglitarland” där den totala mellanmänskliga tilliten är stabil över tid. Men det är bekymrande om en eskalerande oro gör att tilliten begränsas till vissa sociala och kulturella grupper, då det kan leda till ökad polarisering och ojämlikhet i samhället, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet och en av redaktörerna till kommande boken Inferno där studien ingår.

Läs det förhandspublicerade kapitlet: Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar av Markus Sjölén.

Fakta:

  • Kapitlet ”Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar” är hämtat från SOM-institutets kommande forskarantologi Inferno.
  • Frågorna ställdes i den nationella SOM-undersökningen hösten och vintern 2023.
  • Undersökningen gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 48 procent.
  • Studien är en del av forskningsprojektet ”Det öppna samhället” som finansieras av Myndigheten för psykologiskt försvar och Vetenskapsrådet.

Kontakt:

  • Markus Sjölén, författare till kapitlet och doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, telefon: 073–656 8803, e-post: markus.sjolen@statsvet.uu.se
  • Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, telefon: 031–786 3092, e-post: anders.carlander@gu.se  
  • Daniel Jansson, forskningskommunikatör vid SOM-institutet, telefon: 031–786 5529, e-post: daniel.jansson@som.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Johan Pehrson bjuder in till pressträff om integrationsmål och arbetslöshet

Published

on

By

Onsdag den 15 maj kl. 11.00 bjuder arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson in till pressträff för att presentera regeringens förslag på nya integrationsmål och regeringens bild av arbetsmarknadsläget.

Tid: 15 maj 2024 kl. 11.00
Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Pressträffen kan också följas via direktsändning på regeringen.se.

Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast 15 maj kl. 10.00 via e-post till Oscar Samuelsson, se presskontakt. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf). Skicka också med bild på presslegitimation. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats.

Kontakt
Oscar Samuelsson
Presskommunikatör på Arbetsmarknadsdepartementet
076-126 64 37
oscar.samuelsson@regeringskansliet.se

Alexandra Örenmark
Pressekreterare hos arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson
076-117 29 48
alexandra.orenmark@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.