Marknadsnyheter
Brottsutsatta barn drabbas när barnahus saknas

Samverkan kring barn som misstänks ha utsatts för brott är sämre i kommuner som saknar ett så kallat barnahus. Det visar en utredning gjord vid det nationella kunskapscentrumet Barnafrid på Linköpings universitet. Regeringen bör därför se till att alla barn i Sverige får tillgång till ett barnahus, menar utredarna.
– Barn som bor i kommuner som inte är knutna till ett barnahus riskerar att inte få samma möjligheter och rättigheter som andra barn. Man behandlas inte helt lika, konstaterar utredaren Sofia Melén Moadi.
Vid ett barnahus får barn som kan ha utsatts för brott möjlighet att på en och samma trygga plats möta representanter från polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Lokalerna är barnanpassade och de som jobbar där är specialutbildade. I och med att flera myndighetsrepresentanter kan vara med samtidigt behöver barnet bara berätta om själva brottet en enda gång.
Idag finns 33 barnahus i Sverige fördelade på 247 kommuner. Det betyder att barn i 43 kommuner saknar tillgång till ett barnahus. Kunskapscentrumet Barnafrid har via en enkät till berörda kommuner och polisområden undersökt varför och vad det för med sig.
En konsekvens är att det ofta saknas barnanpassade lokaler. Det betyder till exempel att barn kan tvingas åka till det vanliga polishuset för att prata med polisen.
– Polishus är ju som de är. Man har ett gemensamt väntrum för alla som har ett ärende till dit. Det kan ju vara en ganska skrämmande och obehaglig miljö överlag, säger Sofia Melén Moadi.
En annan brist är samordningen mellan myndigheter. I enkäten framkommer att sjukvården och barn- och ungdomspsykiatrin sällan medverkar vid utredningarna när barnahus saknas.
I svaren framkommer flera anledningar till att kommuner inte är knutna till ett barnahus. Ofta handlar det om stora geografiska avstånd. Kommunerna kan också hänvisa till resursbrist eller att det saknas intresse hos en del av de myndigheter som behöver samarbeta.
Många av de berörda kommunerna ligger i norra Sverige, men de finns även i Småland och Skåne. Även Norrtälje saknar barnahus.
Utredarna på Barnafrid uppmanar nu regeringen att se till att alla barn, oavsett var de bor i landet, får tillgång till ett barnahus. Barnafrid framhåller att det är nödvändigt att det finns en nationell styrning av barnahus med en ansvarig myndighet. Idag existerar inte det.
Barnafrid föreslår också att ett certifieringssystem för barnahus utreds. Ett sådant skulle göra det möjligt att ställa krav på vad ett barnahus ska innehålla.
I avvaktan på det föreslår utredarna flera åtgärder. Bland annat att det införs krav på kommuner och polisområden att ha barnanpassade miljöer. Det ska också finnas rutiner så att alla berörda myndigheter deltar vid barnförhör och krisstöd för barn och föräldrar oavsett var man bor i landet. Dessutom behöver de särskilda behoven i norra Sverige kartläggas.
– Vi rekommenderar ju verkligen att man ska arbeta för att hela landet, alla kommuner, alla polisområden, har tillgång till ett barnahus, säger Sofia Melén Moadi.
Dessa kommuner saknar barnahus:
Arjeplog, Arvidsjaur, Bjurholm, Boden, Dorotea, Gällivare, Haparanda, Hultsfred, Högsby, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norrtälje, Norsjö, Oskarshamn, Pajala, Piteå, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Skurup, Sorsele, Storuman, Tomelilla, Vilhelmina, Vimmerby, Vindeln, Vännäs, Ystad, Åsele, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.
Även fem kommuner i Blekinge län har svarat på enkäten. Blekinge län kommer under 2025 att påbörja processen att starta upp ett barnahus.
Kontakt:
Sofia Melén Moadi, utredare Barnafrid: 0704-87 99 25, sofia.melen.moadi@liu.se
Rapporten: Kartläggning kommuner och polisområden utan barnahus
Pressmeddelandet skickat av:
Jonas Roslund
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 16 99
jonas.roslund@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
Marknadsnyheter
Snart dags för första Husmanskostens Dag – den 26 februari


Nu är det bara drygt en vecka kvar till den 26 februari och den första upplagan av Husmanskostens Dag. På en presslunch på Restaurangakademien under måndagen var stämningen hög bland initiativtagarna och projektets partners:
– Allt fler svenskar älskar att laga mat, nu är det dags att de återupptäcker husmanskosten, sa Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare Karsten Thurfjell.
(Gruppbild fr v: Peter Kjellberg, Fredrik Eriksson, Mikael Einarsson, Carl-Jan Granqvist, Karsten Thurfjell, Marcus Ekman, Pontus Frithiof. Foto: Johan Marklund)
Husmanskostens Dag är ett initiativ som startades av Pontus Frithiof i höstas och som på kort tid har fått många följare och partners runt om i landet. Redan nu är den 26 februari inskriven i den svenska temakalendern, och fler än 600 restauranger liksom ICA centralt har aviserat att de kommer att delta i dagen.
I måndags var det dags för den officiella introduktionen av dagen med en presslunch (blodpudding) på Restaurangakademien i Stockholm.
– Detta är ingen vanlig presslunch, säger Peter Kjellberg från White Guide, en av personerna bakom Husmanskostens Dag.
– Vi har ingen vara eller tjänst att sälja, utan vi är en grupp passionerade individer som har investerat tid, resurser och energi eftersom vi anser att det är viktigt att hedra, bevara och utveckla vår kanske viktigaste mattradition.
Målet är att få fler att laga och erbjuda den klassiska svenska maten – både i hemmaköken, på restauranger och i storkök.
– Detta är hållbar mat på många sätt. Den lagas från grunden med lokala råvaror där vi verkligen tar vara på allt.
Husmanskosten har sitt ursprung i 1700-talets Sverige och var ofta baserad på potatis, kål, spannmål och fläsk. Under 1800-talet började begreppet användas mer allmänt för att beskriva enklare mat på värdshus för arbetare och resande. Det var först på 1900-talet som husmanskosten blev ett etablerat begrepp även för vardagsmat i svenska hem och personalmatsalar.
Folkhemmet, försvaret och skolmaten standardiserade rätter som köttbullar, pytt i panna, pannbiff och ärtsoppa.
På 1960-talet förde Tore Wretman bokstavligen talat in husmanskosten i de fina salongerna när han tog över ansvaret för Operakällaren.
Kocken och krögaren Fredrik Eriksson, som bland annat är ordförande i Årets Kock, är engagerad i projektet:
– Så många människor är intresserade av att laga mat idag, och husmanskost är ett sätt att verkligen lära sig laga mat på riktigt. Jag pratade nyligen med en känd krögare som beklagade sig: ”Mina nya kockar kan ju inte ens laga personalmat.” Kan man laga husmanskost, då har man lärt sig hantverket.
Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare Karsten Thurfjell fyller i:
– För några år sedan var uppgiften i finalen i en stor kocktävling att laga ärtsoppa med plättar. Det var flera av finalisterna som hade klara problem med det.
En av de stora bärarna av husmanskosten som tradition är vår klassiska helgmat. Dofterna och smakerna av jul, midsommar och påsk präglar oss från barnsben – och alla dessa högtider bygger på just husmanskost.
Carl-Jan Granqvist, professor emeritus i måltidskunskap, menar att maten och gastronomin är en del av hela vårt samhällsbygge:
– Mätta människor är en förutsättning för demokrati, och vår husmanskost gjorde just människor mätta och gav dem kraft att orka. Jag menar att husmanskosten har en given plats i vår kulturkanon.
Husmanskostens Dag äger rum den 26 februari.
==================================================
Vilken är din favoriträtt inom husmanskosten?
Pontus Frithiof:
Kokt kalv i dill. Leif Mannerström lärde mig laga det. Och så gör min fru underbara raggmunkar.
Carl-Jan Granqvist:
Det beror på årstid och tid på dygnet. Men på hösten är rotmos och fläsklägg med krossade lingon svårslaget. Och en sen kväll är Jansson en favorit. Men man får inte glömma bort krusbärskräm och rabarberkräm med mjölk.
Peter Kjellberg:
Öländska kroppkakor. Men förra veckan åt jag en helt otrolig kålpudding som blev ett minne för livet.
Peter Kjellberg
vd, White Guide
073-806 33 33
peter@whiteguide.com
Marcus Ekman
vd Pontus Brands
070-930 69 57
marcus.ekman@pontusfrithiof.com
Husmanskostens dag arrangeras första gången den 26 februari 2025. Initiativtagare är Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin. Initiativet stöds även av en rad namnkunniga kockar samt Måltidsakademin, LRF, Menigo, Sabis, Arla och Nordrest. Fler aktörer tillkommer löpande.
Marknadsnyheter
Valberedningen föreslår Gisli Hennermark som ny styrelseordförande för SyntheticMR AB (publ)
SyntheticMR meddelar härmed att valberedningen, som har utgjorts av Fredrik Persson (Swedia Invest AB), David Zetterlund (David Zetterlund) och Marcel Warntjes (Marcel Warntjes), föreslår val av Gisli Hennermark som ny styrelseordförande för SyntheticMR AB vid årsstämman den 20 maj 2025.
Valberedningen föreslår också omval av styrelseledamöterna Ann-Christine Sundell, Staffan Persson, Johanna Fälting, Gisli Hennermark och Jan Bertus Marten (Marcel) Warntjes.
Vad gäller beroendeförhållanden gör valberedningen följande bedömning: Alla ledamöter förutom Jan Bertus Marten Warntjes anses oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Alla ledamöter förutom Staffan Persson anses oberoende i förhållande till ägare med innehav av mer än tio procent av totala antalet röster och aktier.
Marknadsnyheter
Återköp av aktier i Synsam under den 10 februari, 2025 – 14 februari, 2025 (vecka 7)
Synsam AB (publ) (LEI-kod: 5493000TMEGW9DHNOQ70) (”Synsam” eller ”Bolaget”) har under den 10 februari 2025 till den 14 februari 2025 återköpt sammanlagt 195 000 egna aktier (ISIN-kod: SE0016829709) inom ramen för det återköpsprogram som initierats av Synsams styrelse i syfte att justera Bolagets kapitalstruktur.
Återköpen är en del av det återköpsprogram om maximalt 160 MSEK som Synsam tillkännagav den 19 november 2024 och som löper under perioden 22 november 2024 och fram till dagen för årsstämman 2025. Återköpsprogrammet genomförs i enlighet med EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 (”MAR”) och Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1052 (”Safe Harbour-förordningen”). Syftet med återköpsprogrammet är att justera Bolagets kapitalstruktur genom att minska aktiekapitalet.
Aktier i Synsam har återköpts enligt följande:
Datum | Aggregerad daglig volym (antal aktier) | Viktat genomsnittspris per dag (SEK) | Totalt dagligt transaktionsvärde (SEK) |
2025-02-10 | 45 000 | 49,582282 | 2 231 203 |
2025-02-11 | 45 000 | 49,353370 | 2 220 902 |
2025-02-12 | 45 000 | 49,940533 | 2 247 324 |
2025-02-13 | 15 000 | 51,703533 | 775 553 |
2025-02-14 | 45 000 | 52,069291 | 2 343 118 |
Samtliga återköp har genomförts på Nasdaq Stockholm av Carnegie Investment Bank AB (publ) för Synsams räkning. Efter ovanstående återköp uppgår Synsams innehav av egna aktier per den 14 februari 2025 till 4 609 258 aktier. Det totala antalet utestående aktier i Synsam är 150 000 000.
Fullständig information om de genomförda transaktionerna enligt artikel 5.3 MAR och artikel 2.3 i Safe Harbour-förordningen biläggs detta pressmeddelande.
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Per Hedblom, CFO Synsam Group
E-post: per.hedblom@synsam.com
Tel: 08-619 28 60
Hemsida: www.synsamgroup.com
Synsam Group är en ledande optikerkedja i Norden med ett brett och prisvärt abonnemangserbjudande. Synsam Group erbjuder ett brett sortiment av produkter och tjänster för ögonhälsa och ögonmode utifrån kundens olika livsstilar och behov. Koncernen har cirka 4 000 medarbetare, en omsättning på cirka 6,3 miljarder SEK (rullande 12 månader till september 2024) och har cirka 500 butiker i Norden som drivs under varumärkena Synsam, Synsam Outlet samt Profil Optik i Danmark. Genom digitalisering, abonnemangserbjudanden och andra innovativa koncept är Synsam Group en stark innovatör på den nordiska optikmarknaden inom flera områden, inklusive kundresa, produkterbjudande och ESG. Synsam Groups aktie handlas på Nasdaq Stockholm (SYNSAM). www.synsamgroup.com
-
Analys från DailyFX9 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Marknadsnyheter5 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Analys från DailyFX11 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Analys från DailyFX11 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Marknadsnyheter2 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX7 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter6 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke