Connect with us

Marknadsnyheter

Byggbranschen måste delta i skapandet av en mer hållbar framtid

Published

on

Byggbranschen förbrukar globalt sett ungefär hälften av alla naturresurser och byggnader står för nästan 40 % av alla utsläpp av växthusgaser. En ökad användning av träprodukter kan hjälpa byggbranschen att minska sitt koldioxidavtryck.

Resursbegränsningar, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar tvingar samhällen att gå över till mer hållbara och miljömässigt ansvarsfulla lösningar. Detsamma gäller för byggbranschen, som måste hitta nya lösningar genom att modernisera sina metoder.

Kombination av byggnadsmaterial för att skapa bästa möjliga resultat
Beroendet av fossila bränslen kan minskas genom att använda byggmaterial mer effektivt och genom att öka användningen av träprodukter i byggandet. Detta har många fördelar, till exempel att träprodukter lagrar kol, minskar koldioxidutsläppen och är materialeffektiva. Allt trä som Metsä Wood använder är spårbart och kommer från ansvarsfullt förvaltade Nordiska skogar. När träden växer absorberar de koldioxid från atmosfären och binder kol. För varje träd som avverkas planteras fyra nya plantor under återbeskogningsprocessen, vilket skapar framtida kolsänkor. Kolet lagras i trädet under hela dess livstid. När trämaterialet återvinns, t.ex. för energiändamål, frigörs det lagrade kolet tillbaka till atmosfären, där det åter tas upp av träden genom fotosyntesen.

”Trä är ett material med låga utsläpp som gör att det kan bidra till byggbranschens hållbarhetsmål. Det är viktigt att använda trämaterialet där det lämpar sig som bäst. Alla byggmaterial har sina egna fördelar, men en ökad användning av trä spelar en viktig roll för att mildra klimatförändringarna”, säger Henrik Söderström, försäljnings- och marknadsdirektör på Metsä Wood.

Träbaserade material skapar mer hållbara lösningar
Trä är ett förnybart material som ger upphov till mindre utsläpp än andra material som till exempel betong eller stål. Träbaserade produkter som Kerto® LVL är lätta, materialeffektiva och hjälper till att göra byggandet mer effektivt.

Kerto LVL-produkter är väl lämpade för prefabricerade konstruktioner och kan ge materialbesparingar på upp till 50 procent. Kerto LVL-baserade skivor är tunnare, vilket förbättrareffektiviteten av ytan, samt flexibiliteten i användningen. Med en bra utformning kan byggnader som byggts med Kerto LVL-element flyttas och återanvändas för andra ändamål senare.

”Ett bra exempel på återanvändning av byggnader är den tillfälliga saluhallen på Östermalm i Stockholm. Takkonstruktionen tillverkades av Kerto LVL där den cirkulära ekonomin togs i beaktande, och efter att ha haft funktionen som saluhall i några år flyttades byggnaden 50 mil, till Mölnlycke, och blev padelhall. I det här projektet visade Kerto LVL sin utmärkta lämplighet som material för återanvändbara element, fortsätter Söderström.

Läs mer
För pressbilder, vänligen besök: https://databank.metsagroup.com/l/wVSK8XFTxsrB

För mer information kontakta:

Henni Rousu, Marketing Director, Metsä Wood
tel. +358 40 554 8388, henni.rousu@metsagroup.com

Metsä Wood
www.metsagroup.com/sv/metsawood

Metsä Wood är en av Europas ledande tillverkare av förädlade träprodukter. Vi bearbetar värdefullt timmervirke till miljövänliga produkter för bygg- och transportbranschen, som båda är megatrenddrivna verksamheter för framtiden. Våra huvudprodukter omfattar Kerto® LVL, björk- och granplywood samt andra träprodukter. Materialeffektiva träprodukter lagrar koldioxid och spelar en viktig roll när det gäller att motverka klimatförändringar.
 
2022 uppgick vår försäljning till cirka 0,7 miljarder euro, och vi har omkring 1 550 medarbetare. Metsä Wood ingår i Metsä Group.

Följ Metsä WoodTwitter | Facebook | LinkedIn | Instagram | Pinterest 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera”

Published

on

By

Tillsammans med Arla signerar Lantmännen i dag en debattartikel. Cecilia Kocken, vd på Arla Sverige, och Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, menar att det är glädjande att så många politiker gärna vill prata om livsmedelsberedskap och omställning. Men det räcker inte, enligt dem. Det måste hända saker också, och Cecilia och Per ger tre konkreta förslag. Utöver debattartikeln kommer Arla och Lantmännen även prata om livsmedelsberedskap och klimatomställning i Almedalen i ett gemensamt seminarium.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri, 21 juni 2024. Den kan även läsas nedan.

Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera

Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan.

Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt.

Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar.

Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion

Spannmål utgör en viktig grund i svensk matproduktion, kan lagras kostnadseffektivt och användas för många olika ändamål. För att inte störa marknaderna kommer det dock ta tid att successivt bygga upp lager och man når därför inte tillräckliga volymer förrän nästa decennium. Kravet på snabba åtgärder ökar därför dramatiskt.

Eftersom vi är helt beroende av importerad mineralgödsel, drivmedel och växtskyddsmedel är det nödvändigt att man bygger upp lager och möjliggör ökad svensk produktion. Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon produktion av mineralgödsel, men det finns flera industriprojekt i startgroparna.

2. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion

Om vi inte producerar tillräckligt mycket mat går det inte att bygga upp livsmedelsberedskap. Det är därför avgörande att lönsamheten och produktionen i lantbruket och livsmedelsförädlingen ökar. Det är nödvändigt att regering och riksdag tillför resurser samt att den uppdaterade livsmedelsstrategin blir offensiv och inriktad på tillväxt.

För 40 år sedan var svenska spannmålsarealen cirka 60 procent större och det fanns ungefär 120 procent fler mjölkkor samt dubbelt så många grisar. Det finns därför både potential och utrymme att öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka exporten. Med rätt förutsättningar kan vår miljövänliga produktion öka, vilket gynnar klimatet, handelsbalansen, jobben och livsmedelsberedskapen. Handelsnetto noll för livsmedel är både möjligt och önskvärt.

3. Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Svenskt lantbruk står inför två parallella utmaningar – öka produktionen och samtidigt klara den gröna omställningen med en klimatpolitik som skapar trygghet för jordbruket att växa samt uppmuntrar forskning och utveckling. Därtill är det inte rimligt att lantbruket ska kompensera för transporternas ökade utsläpp. För att möta båda dessa utmaningar och möjligheter krävs stora investeringar i lantbruksföretagen. Som representanter för Sveriges två största livsmedelsproducerande lantbrukskooperativ är vi beredda att leda detta arbete. Men det är inte rimligt att våra ägare – Sveriges bönder – ensamma ska finansiera det gröna totalförsvaret.

Vi kan bygga upp vår livsmedelsberedskap och samtidigt accelerera klimatomställningen i lantbruket. Men det krävs ambitiösa, kloka och långsiktiga beslut av sittande och kommande regeringar. Vill vi vara trygga måste vi stärka beredskapen inom livsmedel, precis som vi gör med militära försvaret. Det är bråttom nu.

Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen

 

För mer information, kontakta gärna oss  

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: 
press@lantmannen.com  

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.