Cirkulär ekonomi har under senare år blivit en ledstjärna inom industri- och miljöpolitik. Men hur bra är det egentligen?
 Definitionen av en cirkulär ekonomi är oklar och saknar substans, menar en grupp forskare från Lunds universitet och KTH. Det riskerar bli en skenlösning om vi inte slutar tala om det som en universallösning på allehanda miljöproblem.

Cirkulär ekonomi har blivit en känd och erkänd metod bland företag, regioner, städer och frivilligorganisationer världen över – från Kina och Latinamerika till EU och USA. Vad som är mindre känt är att metoden har fått en hel del kritik bland såväl praktiker som forskare.

Nu har forskare från Lunds universitet och KTH sammanställt kritiken:

• Begreppet cirkulär ekonomi är så diffust och spretigt att det inte går att mäta effekterna. Där ingår allt från återvinningssystem, uthyrning, ersätta produkter med tjänster, till utveckling av appar för delningsekonomin mm. 

• Förespråkare av cirkulär ekonomi tenderar bortse från de omfattande förråd av material- och produkter som människor redan har samlat på sig. Man reducerar begreppet en fråga om att välja mellan linjära och cirkulära produkter och bortse från fysiska lagar om energi materialens fysiska begränsningar, och avfallets komplexitet trots att dessa är av avgörande betydelse om den cirkulära ekonomin ska kunna bli en verklighet.
   
• Vissa företag utvecklar cirkulära aktiviteter för endast en del av sin verksamhet. Det kan bero på att det är svårt att skala upp från pilotprojekt, och ofta är det bara en liten del av verksamheten som karakteriseras av cirkulär ekonomi medan själva kärnverksamheten fortsätter som vanligt.

• I motsats till vad förespråkarna säger så är kunskapen dålig kring hur cirkulär ekonomi kommer att påverka resursanvändning och tillväxt. Detta gör det svårt att mäta miljöeffekterna, särskilt på lång sikt och över större geografiska skalor. Vissa menar att den bara fördröjer, inte eliminerar, den vanliga ekonomins negativa miljöeffekter.

• Trots att förespråkarna för cirkulär ekonomi gör anspråk på att bidra till en socialt hållbar framtid för alla så tenderar begreppet reduceras till att endast handla om resursförbrukning. Det finns alltså ingen koppling till hur begreppet skulle leda till större social jämlikhet.
   
• Vissa kritiker menar att den cirkulära ekonomin avpolitiserar industri- och miljöpolitiken och samtidigt flyttar fram marknadens och företagens maktpositioner. Det är ett lockande begrepp som lovar att alla kommer vinna på dess implementering. Det gör det möjligt att tala om synergieffekter, win-win och möjligheter snarare än om kompromisser, problem och begränsningar.  

– Sammanfattningsvis kan sägas att kritiken av den cirkulära ekonomin inte ifrågasätter själva idén om cirkularitet, säger Hervé Corvellec som är studiens huvudförfattare.  Det handlar snarare om att de påstådda fördelarna vilar på inkonsekvens, ofullständighet, dolda antaganden, agendor och oklara konsekvenser. Vi måste ställa oss frågorna: Hur vet vi att en cirkulär lösning är bra för miljön? Vem är den bra och vem är den sämre för? Kommer den att fasa ut den linjära ekonomin – gräva upp, producera, konsumera, slänga?

Hervé Corvellec och övriga forskare bakom sammanställningen föreslår en mer blygsam cirkulär ekonomi, som inte presenteras som en universalmetod utan som en verklig lösning på konkreta problem.
– Det behövs tydlighet med exakt vilken typ av cirkularitet den tillämpar och vilka målkonflikter som finns.

Artikeln Critiques of the Circular Economy publicerades i Journal of Industrial Ecology och kan laddas ner här https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/jiec.13187

Forskarna bakom artikeln är:
Hervé Corvellec, Lunds universitet, Sverige
Alison Stowell, Lancaster University, Storbritannien
Nils Johansson, Kungliga tekniska högskolan (KTH),
 

För intervjuer och mer information kontakta Hervé Corvellec, 0730 31 99 04 eller herve.corvellec@ism.lu.se

Ulrika Oredsson
Presskontakt
+46 46 222 70 28
ulrika.oredsson@kommunikation.lu.se