Connect with us

Marknadsnyheter

Copernicus: Tredimensionella data visar utvecklingen av det antarktiska ozonhålet 2022

Published

on

Copernicus Atmosphere Monitoring Service övervakar ozonnivåerna i stratosfären och utvecklingen av det antarktiska ozonhålet. De stödjer också ansträngningarna för att bevara det stratosfäriska ozonskiktet 35 år efter undertecknandet av Montrealprotokollet som förbjöd ozonnedbrytande ämnen.

Copernicus

3D-utveckling av det antarktiska ozonhålet fram till 15 september 2022. Animationer för 2017 till 2022 finns på CAMS ‘monitoring of the ozone layer’ webpage..
Källa: Copernicus Atmosphere Monitoring Service, ECMWF.

Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) följer noga utvecklingen av ozonhålet över Sydpolen. Hålet har vuxit i storlek sedan slutet av augusti för att nu vara större än Antarktis, vilket är den normala utvecklingen vid den här tiden på året.

Ozonhålet börjar bildas under våren på södra halvklotet från augusti till oktober och når vanligtvis ett maximum mellan mitten av september och mitten av oktober. Det bildas över Antarktis på grund av de specifika meteorologiska och kemiska förhållandena som finns i regionen.

CAMS-forskare har övervakat utvecklingen av ozonhålet sedan slutet på augusti, i början av våren på södra halvklotet. Data från CAMS avslöjar att de parametrar som vanligtvis används för att följa utvecklingen av ozonhålet har legat inom det genomsnittliga intervallet, jämfört med de senaste fyra decennierna, sedan början av september och det följer för närvarande den förväntade utvecklingen. Forskare kommer dock att följa dess utveckling noga efter de mycket stora och exceptionellt ihållande ozonhålen 2020 och 2021, då den stratosfäriska polära virveln var särskilt stark.

Vincent-Henri Peuch, chef för Copernicus Atmosphere Monitoring Service, kommenterar: ”Ozonhålet i Antarktis 2022 började utvecklas i slutet av augusti och har hittills följt samma trender som det senaste decenniet vad gäller yta, minsta totala kolumn, massunderskott och lägsta temperatur.”

”Enligt våra uppgifter från början av september ligger storleken på ozonhålet inom det genomsnittliga intervallet. Men under de närmaste veckorna kommer vi att följa utvecklingen mycket noga eftersom 2020 och 2021 års ozonhål först började bli exceptionella senare”, tillägger han.

International dagen för bevarandet av ozonskiktet

FN:s internationella dag för bevarandet av ozonskiktet, den 16 september, belyser hur Montrealprotokollet och dess efterföljande ändringar har bidragit till minskande påverkan av mänskliga aktiviteter på det sårbara ozonskiktet som skyddar vår planet från skadlig exponering för ultraviolett ljus. (UV) strålning.

Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS), implementerad av European Centre for Medium Range Weather Forecasts på uppdrag av Europeiska kommissionen med finansiering från Europeiska unionen, stöder internationella ansträngningar för att bevara ozonskiktet genom sin kontinuerliga övervakning och tillhandahållande av data om dess nuvarande tillstånd på detta, 35-årsjubileumsåret för undertecknandet av Montrealprotokollet.

CAMS är en ledande leverantör av ozondata samt information om luftkvalitet, växthusgaser och klimatpåverkan från en rad sensorer, allt fritt tillgängligt över hela världen via dess Atmosphere Data Store (ADS). Genom att kombinera satellit- och in-situ-observationer med detaljerade numeriska modeller av atmosfären kan forskare noggrant övervaka skapandet, utvecklingen och stängningen av ozonhålet under säsongen 2022.

”CAMS är en av mycket få tjänster i världen som kan tillhandahålla tredimensionella prognoser och analyser om ozonhålets status – inte bara ozonprognoser och analyser av ”total kolumn”. Vilket gör det möjligt att övervaka ozonhålets detaljerade struktur och omfattningen av utarmningen som en funktion av nivån över jordytan. Denna viktiga information är gratis för alla och hjälper till att fatta välgrundade beslut samt vidta nödvändiga åtgärder”, avslutar Dr. Peuch.

För mer information om hur CAMS övervakar ozonhålet, kolla in sidan för ozonövervakning på dess webbplats här.

Mer information om ozonehålet finns på vår webbsida.

Om Copernicus och ECMWF

Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.

ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål

ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, finns i Bonn, Tyskland. 

 
Copernicus Atmosphere Monitoring Service webb  https://atmosphere.copernicus.eu/ 

Copernicus Climate Change Service webb https://climate.copernicus.eu/ 

Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu 

ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/ 

Twitter: 
@CopernicusECMWF 
@CopernicusEU 
@ECMWF 

#EUSpace

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
Oxenstierna Kommunikation
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxkom.se

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Giftiga kemikalier kan upptäckas med ny AI-metod

Published

on

By

Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat en AI-metod som förenklar identifieringen av giftiga kemikalier – enbart utifrån molekylernas struktur. Metoden kan bidra både till bättre kontroll av den ständigt växande mängden olika kemikalier i samhället, och till att minska det stora antalet laboratorietester som utförs på djur runtom i världen.

Kemikalieanvändningen i samhället är omfattande, i allt från vardagliga hushållsprodukter till industriella processer. Många av kemikalierna når våra vattendrag och ekosystem och orsakar i förlängningen en mängd negativa effekter hos både människor och andra organismer. Ett aktuellt exempel är ämnesgruppen PFAS, som bland annat förekommer i brandskum och många konsumentprodukter, och som återfunnits i både grund- och dricksvatten.

Dessa problem uppstår trots omfattande regleringar för kemikalier och krav på tidskrävande laboratorietester som ofta innebär djurförsök. Enbart inom EU används mer än två miljoner djur årligen för att uppfylla diverse regelverk. Nya kemikalier tas dessutom fram i snabb takt, och en stor utmaning ligger i att tidigt avgöra vilka som är så toxiska för människor eller miljön att användningen måste begränsas.

Värdefull hjälp när kemikalier utvecklas

Göteborgsforskarnas nya metod gör det möjligt att bedöma molekyler snabbt och kostnadseffektivt med hjälp av artificiell intelligens. Det kan bidra både till att fler kemikalier blir undersökta – så att de som är giftiga kan upptäckas i tid – och att beroendet av djurförsök minskar.

– Med vår metod går det att bedöma om ett ämne är giftigt enbart utifrån dess kemiska struktur. Vi har utvecklat och förfinat metoden genom analyser av omfattande information från laboratorietester som gjorts tidigare. Den stora mängden data gör att metoden kan användas för kemikalier som ännu inte testats, säger Mikael Gustavsson, forskare på institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers, och på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det finns idag fler än 100 000 kemikalier på marknaden, men bara en liten andel har en klarlagd giftighet för människor och miljön. Att bedöma och testa alla sorters kemikalier med dagens system är därför inte realistiskt. Vi ser att vår metod kan vara ett nytt alternativ, säger Erik Kristiansson, professor på institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers och på Göteborgs universitet.

Forskarna bedömer att metoden kan bli mycket användbar inom miljöforskningen, liksom hos myndigheter och företag som använder eller utvecklar nya kemikalier. De har därför gjort den öppen och allmänt tillgänglig.

Bredare och mer träffsäker än dagens beräkningsverktyg

Det finns beräkningsbaserade verktyg för att hitta giftiga kemikalier sedan tidigare, men de har hittills haft för smala användningsområden eller för låg precision för att kunna ersätta laboratorietester i någon större utsträckning. I forskarnas studie jämförde de sin metod med tre olika befintliga beräkningsverktyg som ofta används idag, och kunde konstatera att den nya metoden både har högre träffsäkerhet och bredare användningsområde.

– Den typen av AI som vi använder bygger på avancerade metoder för djupinlärning, säger Erik Kristiansson. Den blir kraftfullare ju mer data från experiment den får tillgång till, och kommer att kunna ge betydligt bättre beräkningsbaserade system för att förutsäga giftigheten hos kemikalier. Redan nu presterar vår metod väl så bra som dagens verktyg.

Forskarnas bedömning är att AI-system därmed kommer att kunna ersätta laboratorietester allt mer.

– Det skulle innebära att antalet djurförsök kan minska, liksom kostnaderna för testning. Möjligheten till snabb förhandsgranskning av molekyler kan göra det lättare att utveckla nya och säkrare kemikalier, bland annat för att ersätta befintliga ämnen som är giftiga. Vi tror därför att AI-baserade metoder kan vara till stor hjälp för att undvika negativ kemikaliepåverkan på människor och ekosystem i framtiden, säger Erik Kristiansson.

Mer om: den nya AI-metoden
Metoden baseras på så kallade transformerare (transformers på engelska), en AI-modell för djupinlärning som från början utvecklades för språkbehandling. Transformerare används exempelvis i Chat GPT, där förkortningen står för Generative Pre-trained Transformer – generativ föranpassad transformerare.

Modellen har nyligen visat sig vara mycket effektiv även för att utvinna information från kemiska strukturer. Transformatorer kan identifiera egenskaper hos molekylers struktur som orsakar giftighet, på ett mer sofistikerat sätt än vad som varit möjligt tidigare.

Med hjälp av denna information kan molekylens toxicitet sedan förutsägas av ett så kallat djupt neuralt nätverk. Neurala nätverk och transformatorer tillhör den typ av AI som förbättrar sig själv kontinuerligt genom att använda träningsdata – i det här fallet stora mängder data från tidigare laboratorietester av tusentals olika kemikaliers effekter på olika djur och växter.

Mer om: forskningen
Studien Transformers enable accurate prediction of acute and chronic chemical toxicity in aquatic organisms är publicerad i tidskriften Science Advances. Den är utförd av Mikael Gustavsson och Erik Kristiansson på Chalmers och Göteborgs universitet, Styrbjörn Käll, Juan S. Inda-Diaz och Sverker Molander på Chalmers, samt Patrik Svedberg, Jessica Coria och Thomas Backhaus på Göteborgs universitet.

För mer information, kontakta:

  • Erik Kristiansson, professor på institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers och vid Göteborgs universitet, 031-772 35 21, erik.kristiansson@chalmers.se
  • Mikael Gustavsson, forskare på institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers, och på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, 031-772 53 80, mikael.gustavsson@bioenv.gu.se

Båda forskarna talar svenska och engelska. På Chalmers har vi poddcast-studior och filmutrustning på plats och kan bistå förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervju.

Johanna Wilde
Presskommunikatör
031-772 2029
johanna.wilde@chalmers.se

________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. 

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.

Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:

  • Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
  • Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Elmarknaden just nu: Lägre elpriser när värmen kommer

Published

on

By

Maj inleds med varmare temperaturer men april blev betydligt kallare än normalt, vilket påverkade elpriset. Under april kvarstod uppvärmningsbehovet och i kombination med perioder av lite vind och planerad underhåll av kärnkraftverken gör att månadsmedelpriset landade i samma härad som mars månad. Kylan har bidragit till att den årliga vårfloden som fyller på vattenkraftens magasin är ett par veckor försenad.

Under månaden har priserna fortsatt svänga kraftigt och det har varit stora prisskillnader. I SE4 (södra Sverige) var det som lägst ett pris på -63 öre/kWh och som högst 210 öre/kWh för en enskild timme. Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (exklusive påslag och moms) blev för april 50 – 62 öre/kWh i alla elområden.

Vi går mot en period med ökad tillgång av energi, det blir varmare och elanvändningen minskar vilket minskar elkostnaden. Fortsatt kyla i fjällområdena gör att vårfloden stannat av något men från mitten av maj förväntas värmen bli mer beständig. Då kommer även snösmältningen att komma igång, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden och fortsätter:

– Behovet av mer uppvärmning hemma är med andra ord fortfarande prioriterat. Har du ett rörligt elprisavtal är det fortsatt bra att vara aktiv och hålla koll på energianvändningen nu när elpriset skiftar så mycket.

Tillgängligheten för kärnkraften i Norden ligger just nu på 56 procent av installerad effekt. Snart återstartas  kärnkraftverken Olkiluoto 3 i Finland och Oskarshamn 3. Service och underhåll på Forsmark 2 beräknas vara klart den 18 maj. En annan god nyhet är att Svenska Kraftnät (SVK) har gett klartecken till en permanent effekthöjning på Forsmark 1 i ett första steg till 1 070MW från nuvarande maxeffekt på 1 014MW.

De geopolitiska oroligheterna och striderna i Mellanöstern har fortsatt negativ påverkan på elmarknaden. Milda väderprognoser i Europa, bra fyllnadsgrad i gaslager samt en stark dollar är dock faktorer som begränsar uppgången av elpriset.

För dig som vill producera egen el har säsongen för att installera egna solpaneler kommit igång ordentligt. Det är också en bra period att se över isoleringen i fönster och dörrar men även gå igenom alla vitvaror så att de inte drar el i onödan, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

April 2024 (medelspotpris)   April 2023 (medelspotpris)  
Elområde 1, Norra Sverige      50,47 öre/kWh  66,50 öre/kWh 
Elområde 2, Norra Mellansverige      50,79 öre/kWh  66,50 öre/kWh 
Elområde 3, Södra Mellansverige      56,31 öre/kWh  68,73 öre/kWh 
Elområde 4, Södra Sverige      62,45 öre/kWh  73,90 öre/kWh 

Se dagsaktuella timpriser på elbörsen . Spotpriset på Nord Pool Spot omfattar inte kostnad för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader.  

Mer om elmarknaden: 
Se dagsaktuella timpriser på elbörsen 
Privat: Om elmarknaden just nu  Företag: Om elmarknaden just nu

För ytterligare information kontakta: 
Heidi Stenström, pressekreterare Vattenfall, 070-611 81 92, heidi.stenstrom@vattenfall.com

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Endast 1 av 3 svenskar anser att näringslivet tar sitt hållbarhetsansvar

Published

on

By

En undersökning av SB Insight visar att endast en tredjedel av de svenska medborgarna tycker att företagen i landet gör tillräckligt för att främja en hållbar utveckling.

Trots ett växande globalt fokus på hållbarhet och miljöfrågor, tycks näringslivets insatser inte möta förväntningarna hos svenska medborgare. Enligt en undersökning anser bara 30% av svenskarna att företagen i Sverige tar ett tillräckligt stort ansvar för hållbar utveckling.

”Det är tydligt att näringslivet behöver stärka sina insatser och sin kommunikation kring hållbarhet för att återvinna folkets förtroende,” kommenterar Erik Elvingsson Hedén som är vd för SB Insight som ligger bakom studien. ”Företag måste inte bara implementera hållbara praxis, utan också aktivt kommunicera detta till konsumenterna.”

Resultatet av undersökningen sänder en stark signal till näringslivet om att öka sin transparens och sina ansträngningar inom hållbarhetsarbetet. Detta är särskilt viktigt i en tid där konsumenter och investerare i allt högre grad vill prioritera miljövänliga och socialt ansvarstagande företag.

”Våra data visar att det finns ett avsevärt gap mellan näringslivets insatser och allmänhetens förväntningar. Detta bör ses som en möjlighet för företag att leda vägen i hållbarhetsfrågor och bygga starkare relationer med kunderna,” avslutar Erik Elvingsson Hedén.

Sustainable Brand Index är Europas största oberoende varumärkesstudie om hållbarhet. Studien har genomförts årligen sedan 2011. I 2024 års studie har ett riksrepresentativt urval av 29 000 svenskar i åldern 16–75 år intervjuats under perioden december 2023 – februari 2024. Totalt 432 varumärken i 36 branscher har bedömts utifrån hur de upplevs prestera inom de 17 globala hållbarhetsmålen. Respondenterna hämtades från Norstats panel.

Erik Elvingsson Hedén
CEO, SB Insight
erik.heden@sb-insight.com
+46 70 865 13 97

SB Insight är en insiktsbyrå och grundare av Sustainable Brand Index. som förser företag och varumärken med beslutsunderlag kring hur hållbarhet påverkar varumärken, kommunikation och affärsutveckling.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.