Fondbolagens förening har gjort en genomgång av fondbranschens klimatarbete som nu presenteras i en rapport. Vid en jämförelse mellan 2020 och 2023 går det att utläsa en rad trender, bland annat att allt fler fondbolag i Sverige, såväl stora som små, arbetar aktivt med klimatfrågan, och att tillgången till både data och beräkningsmetoder successivt har blivit bättre.  ​​​​​​​

”Vi ser att data från portföljföretagen blir mer tillgängliga allteftersom nya regelverk träder i kraft och då blir det också enklare för fondbolagen att följa upp sina klimatmål. I en tid när vissa amerikanska fondbolag valt att gå ur globala klimatinitiativ är det intressant att observera att de svenska fondbolagen fortsätter att lägga mycket resurser på att få ner klimatavtrycket i sina fonder”, säger Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening.

I rapporten görs dels en tillbakablick på en kartläggning som Fondbolagens förening gjorde år 2022 av sina medlemmars klimatåtaganden, dels en jämförelse mellan medlemmarnas klimatrapportering åren 2020 och 2023. Slutsatserna i rapporten baseras på en enkät som Fondbolagens förening har skickat ut till sina medlemmar. Fondförmögenheten som föreningens medlemmar representerar uppgick vid utgången av 2023 till 5 794 miljarder SEK. Av detta representerar svarsunderlaget i 2024 års enkät 95 procent, eller 5 494 miljarder SEK.

Procentsatserna nedan baseras på den rapporterade volymen, dvs. av de medlemmar som fyllt i klimatenkäten. Siffrorna omfattar tillgångar som förvaltas åt svenska andelsägare.

• Av det rapporterade fondkapitalet förvaltades knappt 95 procent (5 212 miljarder SEK) med mål om netto noll utsläpp senast år 2050. Det är en ökning med 16 procentenheter sedan 2022.
• Drygt 56 procent (3 089 miljarder SEK) av det rapporterade fondkapitalet förvaltas med mål om netto noll utsläpp senast år 2040. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan 2022. 
• 99 procent av det rapporterade fondkapitalet redovisar idag konkreta siffror över fondernas totalutsläpp av växthusgaser (Scope 1, 2 och ofta även Scope 3). År 2022 var motsvarande siffra 82 procent (Scope 1 och 2).
• I 2024 års enkät har fondbolagen angett siffror för 2020 respektive 2023. Enkäten visar att år 2020 gjorde fondbolagen, med något undantag, inte s.k. Scope 3-beräkningar vad gäller totalutsläpp av växthusgaser, medan betydligt fler gjorde det år 2023. Beräkningar av Scope 3 är alltjämt svåra att göra. Vissa aktörer tycker att Scope 3-siffrorna fortfarande är alltför osäkra eftersom många portföljföretag saknar dessa i sin rapportering, medan andra fondbolag valt att använda sig av uppskattningar.
• När det gäller redovisning av växthusgasintensitet, räknat som investeringsobjektens utsläpp i förhållande till deras intäkter, var det relativt få fondbolag som tog fram denna siffra år 2020. Däremot redovisar i princip alla fondbolag siffran för 2023, enligt upplysningskraven i EU-förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar, SFDR. SFDR trädde i kraft för fondbolagen redan i mars 2021, men den delegerade förordningen 2022/1288, som specificerar hur upplysningarna ska lämnas, började tillämpas först den 1 januari 2023. Eftersom det tidigare inte fanns krav på de företag som fonderna investerar i att rapportera exempelvis växthusgasutsläpp, har fondbolagen inte alltid haft tillgång till dessa siffror. Det nya direktivet för företagens hållbarhetsrapportering, CSRD, ställer nu krav på företag att redovisa uppgifter om bland annat växthusgasutsläpp. CSRD trädde i kraft i Sverige den 1 juli 2024 med första rapporteringskrav för årsredovisningen 2025, vilket innebär att fondbolagen framöver successivt kommer att få tillgång till bättre och mer tillförlitliga data.
• 2024 års enkät visar att fondbolagen inkluderar en allt större andel av sina tillgångar när de beräknar växthusgasutsläppen, vilket indikerar att beräkningsmetoderna för olika tillgångsslag har utvecklats.

2024 års enkätundersökning visar att fondbolagen arbetar vidare med de klimatåtaganden som rapporterades år 2022, och att underliggande data successivt blir mer tillgängliga.

Läs mer i den bifogade rapporten.

Vid frågor kontakta:

Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening
070-219 35 20 / fredrik.nordstrom@fondbolagen.se

Eva Reimers, kommunikationschef Fondbolagens förening
070-644 31 70 / eva.reimers@fondbolagen.se

Föreningens medlemmar

Aktie-Ansvar, Alfred Berg Kapitalförvaltning, AMF Fonder, Avanza Fonder, Captor Fund Management, Carnegie Fonder, Cicero Fonder, Cliens Kapitalförvaltning, C WorldWide, East Capital Group, Enter Fonder, Excalibur Asset Management, FCG Fonder, Fidelity International,  First Sentier Investors, Franklin Templeton Investments, Handelsbanken Fonder, Holberg Fonder, HSBC Global Asset Management, Indecap, ISEC Services, J.P. Morgan Asset Management, Lannebo Kapitalförvaltning, Lysa Fonder, Länsförsäkringar Fondförvaltning, Movestic Fonder, Nordea Fonder, Nordnet Fonder, ODIN Fonder, Ruth Asset Management, SEB Investment Management, Sensor Fonder, Simplicity, Skandia Fonder, Spiltan Fonder, Storebrand Asset Management, Storebrand Fonder, Strand Kapitalförvaltning, Summa Equity, Swedbank Robur, Söderberg & Partners Asset Management, Tellus Fonder, TIN Fonder, Tundra Fonder, Wahlstedt & Partners, Ålandsbanken Fondbolag.

Associerade medlemmar

Advisense, Andulf Advokat, Apriori Advokatbyrå, Bloomberg LP, Citi,  efa, EY, Fondo Solutions, FundRock Management Company, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Harvest Advokatbyrå, Kessler Topaz Meltzer & Check LLP, Mannheimer Swartling, MFEX, Morningstar Sweden, Northern Trust Service SE, PwC Sverige, Roschier, Saxena White P.A., Vinge, Wesslau Söderqvist Advokatbyrå.