Connect with us

Marknadsnyheter

Fem frågor till Hoodins VD, Marcus Emne, angående rapporten för det tredje kvartalet 2021

Published

on

Hoodin och dess VD, Marcus Emne, besvarar inkomna frågor om den nyligen presenterade kvartalsrapporten.

FRÅGA 1
”Efter Q2-rapporten förklarade du varför införandet av MDR i maj inte syntes i siffrorna. I omsättningssiffrorna för tredje kvartalet så kan man ännu inte se en effekt av MDR. När kan vi som investerare räkna med att det händer något på den fronten?”

Svar på fråga 1 – Man kan förvänta sig att intäkter relaterade till införandet av MDR kommer att börja visa sig de närmaste kvartalsrapporterna. Det man ska vara medveten om är att licensintäkterna kommer att vara relativt små initialt men att de har exponentiell ökning över tid, vilket är effekten av affärsmodellen för ett SaaS-bolag.

 

FRÅGA 2
”Er pipeline av antalet företag som förväntas teckna minst en licens av Hoodins lösningar under den kommande 12-månadersperioden har fortsatt öka. Efter Q2-rapporten uttalade du en förhoppning om att det skulle bli en ökning av att prospekterade licenser övergick till aktiva licenser. Detta är inget som syns i siffrorna för kvartalet. Hur går det med aktiveringen av dessa?”

Svar på fråga 2 – Vi  står kvar vid vårt antagande om att majoriteten av de licenser som finns med i vår pipeline kommer att omvandlas till aktiva licenser under en 12-månadersperiod. Att vi inte såg så stor inverkan från aktivering av licenser och dess intäkter i rapporten för det tredje kvartalet beror på flera anledningar. Dels var det en period av semestertider, vilket innebär att företag generellt inte fattar beslut under perioden. En annan väsentlig anledning är att vi tidigare sett långa ledtider från att företag utvärderat sina egna processer och lämpliga verktyg för att effektivisera. Dessa tenderar att bli allt kortare men för det tredje kvartalet så har vi noterat högt intresse i kombination med utdragna ledtider till beslut om aktivering.

 

FRÅGA 3
”När kan vi förvänta oss att ni börjar informera om aktuell försäljning och inte bara om sådant som kan generera omsättning i framtiden?”

Svar på fråga 3 – Jag kan inte ge ett svar om ett datum just nu. Men det jag kan säga att det handlar om att vi behöver uppnå en viss volym av aktiva licenser för att presentera både aktuella försäljningssiffror och nyckeltal som ARR (Annual Recurring Revenue) eller årligt återkommande intäkter som det blir på svenska. Rimligtvis inträffar detta någon gång under 2022.
 

 

FRÅGA 4
”Ni skriver i rapporten att användande av Hoodin ger upp till 90% mer tidseffektivitet och ca 40% högre kvalitet jämfört med manuell bevakning för Medtech-företag. Hade jag fått en sådan siffra presenterad för mig så hade jag genast köpt produkten. Varför säljs det inte fler licenser?”

Svar på fråga 4 – Det är precis det gensvaret vi oftast får när vi sätter upp licenser för en kund. Det går snabbt för dem att inse vilka stora besparingar de kan göra och hur detta effektiviserar väsentliga delar i deras interna processer. Så man kan säga att användaren på kundföretaget som vi för dialog med blir köp-redo ganska snabbt. Nu vänder vi oss till stor del mot branscher med hög grad av regelverk och krav avseende kvalitet, dokumentation och allmän noggrannhet. Vilket också är det som vi bygger vårt försäljning case på. Baksidan av myntet är att händelserna efter att vi genomfört en demo till en potentiell kund är att Hoodin som mjukvara skall valideras, skrivas in i företagets processer, beslutet kan i vissa fall behöva eskaleras och framför allt så behöver kunden göra praktiska ändringar i hur de avser att arbeta med bevakning av digitalt innehåll.

Det kan låta som att det inte skulle behöva vara så krångligt eller dra ut på tiden avsevärt. I normalfall ska det heller inte behöva handla om så mycket mer än några veckor eller kanske någon månad. Men det vi sett under pandemin och framskjutandet av MDR är att många företag också haft problem med att hänga med i svängarna kring alla ändringar. Det har gjort att de valt att skjuta fram aktivering av licenserna i väntan på svar från myndigheter m.m. Detta har stabiliserats avsevärt under hösten och nu uppelever vi mer av ett ”normal läge” i hur kunder beter sig kring beslutsfattande.

 

FRÅGA 5
”Under rubriken Framtidsutsikter och risker skriver ni att beteenden, behov och efterfrågan kommer att förändras och att fler och fler branscher åläggs legala eller kommersiella krav att bevaka och hantera digitalt innehav. Kan du nämna några av dessa branscher och hur ni gör för att identifiera dessa?”

Svar på fråga 5 – Det stämmer och på gott och ont så tillkommer allt fler regelverk, policies och lagar för att reglera och kvalitetssäkra hur produkter får tillverkas, vilka komponenter de får innehålla och hur de får säljas. Allt för att göra produkter säkra för användaren och arbetssituationen för de som producerar produkterna. Vi tittar kontinuerligt på de största branscherna och i vår R&D verksamhet så testar vi just nu 5 st nya industrilösningar. För att de ska gå ut på marknad så ska vi säkerställa följande:
1) Det ska finnas en stor marknad med ett tydligt behov

2) Det ska finnas ett gott underlag av potentiella partners

3) Vi ska ha en rimligt liten investering för att ta fram industrilösning

4) Lösningen skall valideras (värdet av att använda lösningen skall bekräftas av 3-4 företag som är potentiella kunder / partners).

Vi har tidigare varit lite för snabba med att ta ut nya industrilösningar och vi gör inte om misstaget med att lansera en ny lösning om vi inte har ett tydligt business case som visar på att vi får hem investeringen på kort tid.

Vilken av de industrilösningar som just nu testas och snart kommer att lanseras återkommer vi om när det är dags för dem att gå ut på marknad.

För mer information vänligen kontakta:

Marcus Emne, verkställande direktör, Hoodin AB (publ)
Tfn: +46 79-335 76 58
E-post: marcus@hoodin.com

Hemsida: www.hoodin.com

Om Hoodin AB

Hoodin AB utvecklar och säljer en unik tjänst (SaaS) som kan utföra bevakning och inhämtning av digital information. Tjänsten bevakar och hämtar digital information från de källor kunden anser mest relevanta och viktiga för dem. Den automatiska hanteringen gör att Hoodins kunder får full kontroll över den information som kontinuerligt skapas på internet, samtidigt som tjänsten medför stora arbetstids- och kostnadsbesparingar.

 

Om Hoodins affärsmodell – Hoodins affärsmodell baseras på att partners och kunder betalar en månadslicens. Storleken på månadslicensen är variabel beroende på vilka funktioner som valts för det aktuella projektet samt hur många bevakningar och användarkonton som används. Betalning för licensen sker i förskott om tre månader och Hoodin gör en bedömning att varje projekt inbringar licensintäkter över tre år. En grundlicens har ett månadspris om minst 1250kr. 
 

Om Hoodins partnerprogram – Hoodin når slutkunder och nya användare genom ett nätverk av partners. En partner kan vara verksam inom en viss bransch eller tillhandahålla egen mjukvara där Hoodin ingår som del för att automatisera bevakning och inhämtning av digital innehåll. I och med ingått partnerskap mellan Hoodin och partners, ges partner rätt att sälja och implementera Hoodin hos kund. Affärer med slutkund kan ske omgående efter att partnerskap ingåtts, men utbildning och certifiering av partners anställda sker i regel före de första affärerna registreras. Partners kan utveckla egna erbjudanden baserat på Hoodins plattform, allt från att de driftar och sköter ett projekt åt slutkund, till att de bistår i utbildning och implementering av ett projekt. 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Påskhälsningar från Attana

Published

on

By

Det är med många nya idéer som jag är åter vid rodret av Attana.

Från sensommaren fram tills nu har jag haft möjligheten att ägna mig nästan uteslutande åt det som jag är bäst på och som bygger värde åt Attana; Att tillsammans med mina kollegor samverka med våra kunder för att öka användningen av vår teknik hos dem, men också att samla in deras idéer om hur vi kan göra vårt erbjudande ännu bättre, givet den unika teknik vi har.

Daniel Wallinder, som är den som kan Attanas instrument utan och innan allra bäst, har tillsammans med mig besökt flera kunder och samlat in deras feedback. Daniel har utvecklat en beta-version av ny mjukvara som knyter samman instrument med utvärdering på ett effektivt sätt. Den kommer att öka användarvänligheten och effektiviteten signifikant. Koncepten kommer från flera håll men är till stor del baserat på det förenklade användandet som vi använt inom diagnostiken med våra immunitetsprofiler. Jag är övertygad om att detta kommer att generera merförsäljningen till våra befintliga kunder och bidra till ökad nyförsäljning.

 

En annan viktig lärdom under åren har varit att säkerställa flera användare hos kunderna. Vi ser att detta ökar nyttjandegraden av instrumenten och därigenom värdet av Attanas teknik ute hos våra kunder. Ahmed Ibrahim, som är ansvarig för våra applikationer, har lett vårt arbete med förbättrad online utbildning, som också inkludera flertalet instruktionsvideor. Som ett resultat har vi under det senaste halvåret breddat användandet hos våra viktigaste kunder. Detta har redan genererat merförsäljning av sensorchip och vi ser positiva tendenser att öka försäljningen av serviceavtal.

 

För att möta den ökade efterfrågan av sensorchip är vi mitt i en process att skala upp produktionen. Även här har Daniel och Ahmed tillsammans med Prasad Anaspure genomfört viktiga förbättringar som kommer att sänka produktionskostnaderna av förbrukningsvaror och förenkla logistiken vid kundleveranser.

 

Prasad är placerad i Kalmar och leder utvecklingen av immunitetsprofiler i samverkan med Prof. Ian Nicholls vid Linneuniversitetet. Vi har riktigt lovande resultat på gång inom flera sjukdomar, men framför allt vill jag lyfta fram hepatit B och borrelia, där vi ser att vi kommer kunna göra skillnad i närtid. Det leder oss också vidare till att vi har identifierat kommersiella samarbetspartners för våra immunitetsprofiler. Vi hoppas att under hösten komma i gång i mindre kommersiell skala i ett europiskt land som visat stor kommersiell mognad för immunitetsprofiler. Då det är många aktörer involverade för att få hela kedjan att fungera på ett affärsmässigt skalbart sätt, blir det en av mina huvuduppgifter det kommande halvåret.

 

Thomas Ljungberg, vår säljchef, har strukturerat processen kring våra kunder i USA. Vi har haft utmaningar med transporter och logistik till USA under och efter pandemin, men nu har vi löst det, vilket bl.a. exemplifieras av den uppgraderingsordern om 1,5MSEK vi fick nu i mars 2024 från en av våra USA-kunder. Thomas och teamet har gjort en fantastisk insatts här och vi räknar med flera positiva nyheter från USA inom 12 månader. Som ett led i detta börjar Sebastin Santosh Martin i april som applikationsspecialist med inriktning på USA. Sebastin tar även med sig ett bra nätverk i Sverige och kommer att ansvara för ett projekt tillsammans ett svenskt universitet som är under uppstart.

 

Vi har haft mycket bra och täta dialoger med många kunder och det finns inte utrymme att nämna alla i denna påskhälsning, men som en liten blänkare inför påsken är det värt att lyfta fram att vår italienska kund, Mario Negri institutet, som utför riktigt spännande forskning med hjälp av Attanas teknik. Jag hoppas på att inom kort återkomma med mer information från dem.

 

Glad Påsk!

Teodor Aastrup

Grundare och VD Attana AB

 

 

För ytterligare information, kontakta:

Teodor Aastrup

VD Attana AB
ir@attana.com

+46 708862300

Styrelsen för Attana AB bedömer att informationen i detta pressmeddelande ej är av kurspåverkande karaktär men att det alltjämt är av betydande vikt att enhetligt via offentliggörandet kommunicera informationen till bolagets intressenter.

Om Attana

Attana AB grundades 2002 med idén att effektivisera forskning och utveckling av nya läkemedel genom biologisk interaktionskarakterisering i realtid. Baserat på sina patenterade teknologier säljer bolaget uppdragsforskning och egenproducerade analysinstrument samt ett in vitro diagnostiskt (IVD) verktyg, Attana Virus Analytics (AVA), till läkemedelsbolag, bioteknikföretag och akademiska institutioner. Mer information om Attanas forskningstjänster och produkter finns på www.attana.com eller kontakta sales@attana.com

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.