Connect with us

Marknadsnyheter

Högt söktryck till Implemas traineeprogram

Published

on

Implemas traineer som antogs 2022 tillsammans med rektor Jonas Anger (längst t.v.)
2022 års traineer tillsammans med Implemas rektor Jonas Anger (längst till vänster), och de tre studierektorerna Agnes Alm (längst ner till vänster), Louise Haavisto (mittersta raden längst ut till höger) samt Sofie Karlsson (längst ned till höger).

Redan 2004 drog IT-bolaget Implema igång sitt populära traineeprogram. Till årets start i juni har man utökat antalet platser och söktrycket har varit det högsta någonsin.

Det var för snart 20 år sedan som Implema, Sveriges ledande specialist på affärssystemen SAP och Microsoft Dynamics, antog sina första traineer. Programmet är ambitiöst: under ett halvår får traineerna varva intensiv kunskapsinlärning om affärssystem, projektmetodik och konsultrollen, med medverkan i uppdrag ute hos kund.  Efter avslutat traineeprogram är de utbildade applikationskonsulter eller integrationskonsulter inom marknadens ledande affärssystem från SAP eller Microsoft Dynamics. Sen väntar en tjänst vid något av Implemas tio kontor runt om i Sverige.

Konkurrensen om platserna är hård: endast 6% av de sökande kan räkna med en plats. Till årets program har drygt 500 personer sökt de 30 platserna, varav hälften nu är signade.

–  Vi ser ett väldigt stort behov av affärssystemskonsulter närmaste åren, både hos oss och i branschen i stort. Därför har vi nu ökat antalet traineeplatser till 30. Söktrycket har varit rekordstort i år, något som vi är väldigt glada över. Vi vet att vi har ett väldigt bra program och det verkar som att ryktet har spridit sig, kommenterar Jonas Anger, rektor för Implemas traineeprogram. 

En ovanligt stor andel, cirka 65%, av traineerna blir också kvar på Implema. 

– Det är extra roligt att så många av traineerna väljer att stanna hos oss. Nära sju av tio är fortfarande kvar. Några av dem gick vårt allra första traineeprogram 2004. Det här är siffror som jag och vi på Implema är väldigt stolta över, säger Jörgen Aronsson, vd på Implema.

För mer information, vänligen kontakta:
Ann-Sophie Modigh, Marketing & Communications Director Implema, 073-343 89 35,
ann-sophie.modigh@implema.se
Jörgen Aronsson, CEO Implema, 070-644 84 18, jorgen.aronsson@implema.se

Om Implema 
Vi stärker konkurrenskraften hos våra kunder genom intelligent digitalisering. Som Sveriges ledande specialist på affärssystemen SAP och Microsoft Dynamics ser vi till att våra kunder snabbt och säkert får ett affärssystem som är redo för framtiden. Härifrån utforskar vi nya idéer och arbetssätt, samt hjälper kunden att maximera nyttan av den senaste tekniken. Implema har levererat affärskritiska projekt sedan 1998. Idag är vi 180 medarbetare utspridda på 10 kontor, från Malmö i söder till Umeå i norr, och omsätter 300 MSEK.

Om Traineeprogrammet
Implemas traineeprogram är certifierat av Traineeguiden och Civilekonomerna. Deltagarna är civilingenjörer, civilekonomer, datavetare och systemvetare, antingen helt nyutexaminerade eller med ett par års erfarenhet. Under sex månader studerar deltagarna bland annat projektmetodik, konsultmannaskap och Implemas unika arbetssätt, Implema Way. Under utbildningen varvas interna föreläsare med externa och deltagarna har under hela programmet guidning av en mentor på företaget Deltagarna är också med och arbetar i kundnära team.  De får möjlighet att specialisera sig inom ett affärsområde: logistik, finans/ekonomi, integration, analytics eller utveckling. De examineras genom en fiktiv kundpresentation och slutligen sker en diplomering. Efter avslutat program är de utbildade affärssystemskonsulter inom marknadens ledande affärssystem: SAP och Microsoft Dynamics. 

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera”

Published

on

By

Tillsammans med Arla signerar Lantmännen i dag en debattartikel. Cecilia Kocken, vd på Arla Sverige, och Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, menar att det är glädjande att så många politiker gärna vill prata om livsmedelsberedskap och omställning. Men det räcker inte, enligt dem. Det måste hända saker också, och Cecilia och Per ger tre konkreta förslag. Utöver debattartikeln kommer Arla och Lantmännen även prata om livsmedelsberedskap och klimatomställning i Almedalen i ett gemensamt seminarium.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri, 21 juni 2024. Den kan även läsas nedan.

Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera

Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan.

Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt.

Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar.

Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion

Spannmål utgör en viktig grund i svensk matproduktion, kan lagras kostnadseffektivt och användas för många olika ändamål. För att inte störa marknaderna kommer det dock ta tid att successivt bygga upp lager och man når därför inte tillräckliga volymer förrän nästa decennium. Kravet på snabba åtgärder ökar därför dramatiskt.

Eftersom vi är helt beroende av importerad mineralgödsel, drivmedel och växtskyddsmedel är det nödvändigt att man bygger upp lager och möjliggör ökad svensk produktion. Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon produktion av mineralgödsel, men det finns flera industriprojekt i startgroparna.

2. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion

Om vi inte producerar tillräckligt mycket mat går det inte att bygga upp livsmedelsberedskap. Det är därför avgörande att lönsamheten och produktionen i lantbruket och livsmedelsförädlingen ökar. Det är nödvändigt att regering och riksdag tillför resurser samt att den uppdaterade livsmedelsstrategin blir offensiv och inriktad på tillväxt.

För 40 år sedan var svenska spannmålsarealen cirka 60 procent större och det fanns ungefär 120 procent fler mjölkkor samt dubbelt så många grisar. Det finns därför både potential och utrymme att öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka exporten. Med rätt förutsättningar kan vår miljövänliga produktion öka, vilket gynnar klimatet, handelsbalansen, jobben och livsmedelsberedskapen. Handelsnetto noll för livsmedel är både möjligt och önskvärt.

3. Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Svenskt lantbruk står inför två parallella utmaningar – öka produktionen och samtidigt klara den gröna omställningen med en klimatpolitik som skapar trygghet för jordbruket att växa samt uppmuntrar forskning och utveckling. Därtill är det inte rimligt att lantbruket ska kompensera för transporternas ökade utsläpp. För att möta båda dessa utmaningar och möjligheter krävs stora investeringar i lantbruksföretagen. Som representanter för Sveriges två största livsmedelsproducerande lantbrukskooperativ är vi beredda att leda detta arbete. Men det är inte rimligt att våra ägare – Sveriges bönder – ensamma ska finansiera det gröna totalförsvaret.

Vi kan bygga upp vår livsmedelsberedskap och samtidigt accelerera klimatomställningen i lantbruket. Men det krävs ambitiösa, kloka och långsiktiga beslut av sittande och kommande regeringar. Vill vi vara trygga måste vi stärka beredskapen inom livsmedel, precis som vi gör med militära försvaret. Det är bråttom nu.

Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen

 

För mer information, kontakta gärna oss  

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: 
press@lantmannen.com  

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.