Marknadsnyheter

Hur skiljer sig kryptovalutor från kronor?

Published

3 år ago

21 april, 2022

Detta inlägg är sponsrat

De flesta har nog hört talas om kryptovalutor men inte helt förstått vad det är och hur de funkar. I denna artikel kommer vi göra en djupdykning i hur vår valuta, den svenska kronan, skiljer sig från kryptovalutor.

Vad innebär kryptovalutor i korthet?

I enkla termer är kryptovaluta digital valuta eller digitala pengar.. Även om de inte kan ses eller röras fysiskt, har kryptovalutor värde (mer om detta i stycket nedan). Kryptovalutor kan lagras i en ”digital plånbok” på en smartphone eller dator. Kryptovalutor har ingen central utfärdande myndighet som banker eller regeringar. Transaktioner utförs anonymt och registreras och säkras med blockkedjeteknik. Du kan köpa kryptovaluta i syftet att köpa vanliga varor och tjänster, men många investerar i kryptovalutor som de gör i andra tillgångar, som aktier eller ädelmetaller.

Varför har valutor värde?

I större delen av historien har ett lands valuta varit kopplad till värdet av deras guldreserv. Men så är inte fallet längre. För att förstå hur valutor fungerar idag behöver vi gå tillbaka ungefär 50 år i tiden. Den amerikanske presidenten Richard Nixon kom då att sätta stopp för den så kallade “guldmyntfoten” – eller åtminstone det som fanns kvar av den. Fram till den 15 augusti 1971 garanterade Federal Reserve att ett kilo guld motsvarade 1250 amerikanska dollar. Anledningen till detta beslut är kortfattat att Vietnamkriget hade blivit betydligt dyrare än förväntat och att man då inte hade tillräckligt med pengar i omlopp för kunna fortsätta kriget. Efter det kom flera länder att ta efter detta.

Idag används så kallade fiatpengar i kontrast till guldstandardpengar som användes tidigare. Fiatpengar från det latinska ordet fiat (”Låt det ske!”) är ett föremål utan egenvärde som fungerar som ett betalmedel. Alla moderna monetära system fastställer inte valutans värde till en officiell kurs i förhållande till en vara. I stället säkras värdet genom regeringens befogenhet att föreskriva att valutan är lagligt betalningsmedel. Enbart genom en juridisk definition som betalningsmedel i en monetär konstitution (exempelvis Riksbanken) får den dock inte nödvändigtvis pengarnas egenskaper, utan endast genom att handelspartnerna (betalare och mottagare) allmänt accepterar den, även när det gäller valutans värde och kurs.

Varför har kryptovalutor värde?

För att förstå hur kryptovalutor får sitt värde är det viktigt att förstå hur blockchain fungerar. Låt oss ta hur Bitcoins blockchain fungerar som ett exempel. En Bitcoin utvinns genom mining, eller gruvdrift på svenska. Blockkedjan kan jämföras med en mycket stor databas. Uppgifterna finns dock inte på en enda server. Den är snarare fördelad på många enskilda datorer. Därför används ofta termen distribuerad huvudboksteknik. Denna distribuerade lagring av data och transaktioner gör blockkedjan säker mot hackare. Teoretiskt sett skulle varje enskild dator behöva hackas för att få tillgång till eller ändra informationen, men det är nästan omöjligt. Detta är också anledningen till att många kryptovalutor som Bitcoin är beroende av tekniken.

Blockkedjan erbjuder en hög säkerhetsnivå och uppnår detta framför allt genom följande faktorer:

Anonymiserade konton
Decentraliserad lagring av all kontoinformation
Godkännandeförfarande för transaktioner
Krypterat genomförande av transaktioner

Dessutom finns det ett maximalt antal Bitcoins som kan utvinnas vilket motverkar inflation. När alla Bitcoins är utvunna finns det ingen möjlighet att utvinna mer.

Så, hur skiljer de sig åt?

Kryptovalutor har mycket gemensamt med (fiat)pengar, men erbjuder också några intressanta fördelar.

Båda kan användas för betalningar och som värdehandlingar.
Båda är beroende av ett utbrett konsumentförtroende för att fungera som ett bytesmedel.
Svenska kronor ges ut och kontrolleras av Riksbanken. Kryptovalutor produceras och distribueras genom en process som kallas gruvdrift och transaktionerna kontrolleras inte av en centraliserad myndighet utan av noderna i det decentraliserade nätverket.
Bitcoin är säkert eftersom det är bedrägerisäkert och inte kan utfärdas två gånger.
En Bitcoin-transaktion kan inte återkallas, avbrytas eller upphävas.

Medan förtroendet för kronor garanteras av penningmängden som utfärdas av Riksbanken, bygger förtroendet för kryptovalutor på den underliggande tekniken: blockkedjetekniken. I båda fallen litar köparen och säljaren på att valutan kommer att behålla sitt värde efter en transaktion.

Är kryptovalutor och fiatpengar samma sak?

Ja och nej. Kryptovalutor är pengar eftersom de möjliggör utbyte mellan två parter och fungerar som ett värdeförråd. Men de erbjuder också funktioner som det traditionella penningsystemet för närvarande inte kan erbjuda: kryptovalutor kan utfärdas och tas emot av vem som helst, var som helst, när som helst i världen, utan att det behövs någon bank eller regering. Detta är den mest revolutionerande aspekten av kryptovalutor.

Fiatpengar (som svenska kronor) har ett värde eftersom en regering förklarar dem som lagliga betalningsmedel, men de har inget egentligt värde. De flesta av de pengar som en regering skapar är när den beviljar lån. Bankerna skapar pengar när människor lånar pengar. Om inga lån togs upp skulle det förmodligen inte finnas någon valuta i omlopp.

Medan fiatpengar verkar få mycket av sitt värde från skulder är detta inte fallet med kryptotillgångar. Krypto har ett egenvärde som sträcker sig längre än tilltron till dess gemenskap. Exempelvis Bitcoin är inte beroende av ett skuldsystem, utan dess värde beror på hur effektivt det är som betalningsmedel.

Kryptovalutor kan utfärdas och tas emot av vem som helst, var som helst och när som helst, utan att en bank eller regering behöver ingripa. Det är detta som gör dem så revolutionerande. Bitcoin har skapat en ny form av förtroende för vårt framtida globala monetära system. Systemet bakom kryptovalutor är helt transparent och bygger på matematik och konsensus bland vanliga användare.

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

1 månad ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

1 månad ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

1 månad ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51