Anhöriga har hamnat i en blind fläck i den svenska äldreomsorgen, vilket leder till att personer som har omsorgsansvar för en gammal förälder riskerar svårigheter i att få ihop vardagen.

– Ju äldre befolkningen blir, desto mer krav ställs det på oss att klara av både förvärvsarbete och obetalt arbete med att vårda våra äldre familjemedlemmar. Omsorgsarbetet tar både tid och energi i anspråk, vilket påverkar yrkeslivet och det egna måendet, säger Elisa Labbas om sin avhandling i ekonomisk historia.

Avhandlingen består av fyra forskningsartiklar som tittar på välfärdsstater i olika delar av Europa, hur mycket omsorgsarbete för de äldre som sköts av det offentliga, respektive av närstående och hur detta framför allt påverkar kvinnorna som står för huvuddelen av insatserna.

De nordiska länderna skiljer sig från övriga Europa i och med att det offentliga står för en stor del av omsorgen. Trots att många länder kännetecknas av att båda vuxna i hushållet förvärvsarbetar så blir det tydligast i södra och östra Europa att en stor del av omsorgsarbetet utförs obetalt av närstående. Detta går emot EU-målet att allt fler män och kvinnor i arbetsför ålder ska förvärvsarbeta.

I artiklarna undersöker Elisa Labbas hur omsorgsansvar för gamla föräldrar påverkar arbetsutbud, psykiskt välmående och sjukfrånvaro bland berörda män och kvinnor i åldrarna 50 till 64, en målgrupp för insatser som ska förlänga arbetslivet.

Resultaten visar att få minskar sina arbetade timmar eller slutar förvärvsarbeta på grund av sitt omsorgsansvar, men att det finns andra risker. Trots att det offentliga hjälper till i större omfattning i de nordiska länderna så visar studierna att män och kvinnor från dessa länder som har ett omsorgsansvar, har en ökad risk för depression och upplever också en sämre livskvalité jämfört med dem som inte utför omsorgsarbete. Utfallen i fråga om psykiskt välmående visar de dystraste siffrorna för kvinnor i södra Europa, där familjens ansvar är stort och många vårdar en svårt sjuk förälder i sitt eget hushåll. I hela Europa är omsorg för föräldrar kopplad till en ökad risk för sjukfrånvaro.

Resultaten tyder på att det är vanligt att uppleva svårigheter med att kombinera arbete och omsorg. De visar också att de nordiska ländernas offentliga insatser för äldreomsorg saknar ett anhörigperspektiv. Därför betonar Labbas vikten av att politiker som önskar att vi ska kunna jobba längre och vara friska beaktar och ger stöd till familjemedlemmar som har ett sådant omsorgsansvar. Framför allt måste den offentliga äldreomsorgens betydelse för anhöriga i arbetsför ålder beaktas vid reformer.

 elisa.labbas@ekh.lu.se

+46462224202, +46462222402

Centrum för ekonomisk demografi

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Taggar: