I dag har kommissionen föreslagit att utformningen av EU:s elmarknad ska reformeras för att snabbare öka andelen förnybar energi och utfasningen av gas, göra konsumenternas utgifter mindre beroende av instabila priser på fossila bränslen, bättre skydda konsumenterna mot framtida pristoppar och eventuell otillbörlig marknadspåverkan samt göra EU:s industri ren och mer konkurrenskraftig.

EU har i över 20 år haft en effektiv, välintegrerad elmarknad. Konsumenterna har kunnat dra nytta av de ekonomiska fördelarna med en inre energimarknad. Den har också säkerställt försörjningstryggheten och främjat processen för minskade koldioxidutsläpp. Den energikris som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina har understrukit behovet av att anpassa elmarknaden för att bättre stödja den gröna omställningen och erbjuda energikonsumenter, både hushåll och företag, bred tillgång till förnybar, icke-fossil el till överkomliga priser. 

Den föreslagna reformen omfattar ändringar av flera EU-rättsakter – särskilt elförordningen, eldirektivet och Remit-förordningen. Reformen omfattar åtgärder som ger incitament till mer långsiktiga avtal som bygger på icke-fossil energiproduktion. Det införs renare, flexibla lösningar i systemet för att möjliggöra konkurrens med gas, t.ex. efterfrågeflexibilitet och lagring. Tack vare dem kommer konsumenternas utgifter för el i mindre utsträckning att påverkas av de fossila bränslena, och de lägre kostnaderna för förnybar energi kommer att synas på fakturan. Dessutom kommer den föreslagna reformen att främja en öppen och rättvis konkurrens på de europeiska grossistmarknaderna för energi genom att öka marknadens transparens och integritet.

Att bygga upp ett energisystem som är baserat på förnybar energi är inte bara avgörande för att sänka kostnaderna för konsumenterna, utan också för att säkerställa en hållbar och oberoende energiförsörjning till EU, i linje med den europeiska gröna given och REPowerEU-planen. Reformen, som är en del av industriplanen i den gröna given, kommer också att göra det möjligt för den europeiska industrin att få tillgång till förnybar icke-fossil energiförsörjning till ett överkomligt pris, vilket är en nyckelfaktor för utfasningen av fossila bränslen och den gröna omställningen. För att vi ska nå våra energi- och klimatmål måste utbyggnaden av förnybar energi tredubblas fram till slutet av detta årtionde.

Bättre skydd och inflytande för konsumenter 

Höga och instabila priser, som de som rådde under 2022 till följd av Rysslands energikrig mot EU, har inneburit en alltför stor börda för konsumenterna. Genom förslaget kommer konsumenter och leverantörer att kunna dra nytta av ökad prisstabilitet som bygger på teknik för förnybar och icke-fossil energi.  Framför allt kommer det att ge konsumenterna ett brett utbud av avtal och tydligare information innan de tecknar avtal så att de har möjlighet att på ett säkert och långsiktigt sätt binda priserna för att undvika onödiga risker och instabilitet. Samtidigt kommer de att kunna välja avtal med dynamisk prissättning för att dra nytta av prisvariationer och använda el när det är billigare (t.ex. för att ladda elbilar eller använda värmepumpar).

Utöver att öka konsumenternas valmöjligheter syftar reformen till att främja prisstabilitet genom att minska risken för att leverantörer inte kan uppfylla sina skyldigheter. Enligt förslaget ska leverantörerna hantera prisrisker åtminstone för de volymer som bygger på fasta avtal för att de ska vara mindre exponerade för pristoppar och marknadsvolatilitet. Medlemsländerna är också skyldiga att utse sistahandsleverantörer så att ingen konsument blir utan el.

Skyddet av sårbara konsumenter förbättras också avsevärt. Enligt den föreslagna reformen ska medlemsländerna skydda sårbara konsumenter med försenade betalningar från att få strömmen avstängd. Det gör det också möjligt för medlemsstaterna att i händelse av en kris utvidga de reglerade slutkundspriserna till att omfatta hushåll och små och medelstora företag.

Enligt förslaget uppdateras också reglerna om delning av förnybar energi. Konsumenterna kommer att kunna investera i vindkrafts- och solfångarparker och sälja överskottsenergi från takmonterade solcellspaneler till sina grannar, inte bara till sin leverantör. Till exempel kommer hyresgäster att kunna dela överskottssolenergi med en granne.

För att förbättra energisystemets flexibilitet kommer medlemsländerna nu att behöva bedöma sina behov och fastställa mål för att öka flexibiliteten i fråga om icke-fossila bränslen. De kommer att kunna införa nya stödsystem särskilt för efterfrågeflexibilitet och lagring. Reformen gör det också möjligt för systemansvariga att få till stånd en minskning av efterfrågan under högförbrukningsperioder. Parallellt med detta förslag har kommissionen i dag också utfärdat rekommendationer till medlemsländerna om att främja innovation, teknik och kapacitet när det gäller lagring.

Öka energikostnadernas förutsägbarhet och stabilitet för att främja industrins konkurrenskraft

Under det senaste året har många företag drabbats hårt av synnerligen instabila energipriser. För att öka EU-industrins konkurrenskraft och minska dess exponering för prisvolatilitet föreslår kommissionen att man ska underlätta införandet av mer stabila långsiktiga avtal, t.ex. energiköpsavtal, genom vilka företagen kan skaffa sig egna direkta leveranser av energi och därmed dra nytta av stabilare priser som härrör från förnybar och icke-fossil energiproduktion. För att avlägsna nuvarande hinder, såsom köparnas kreditrisker, är medlemsstaterna genom reformen skyldiga att se till att det finns marknadsbaserade garantier för energiköpsavtalen.

För att ge energiproducenterna intäktsstabilitet och skydda industrin från prisvolatilitet måste allt offentligt stöd till nya investeringar i inframarginell och tilldelad förnybar och icke-fossil elproduktion ske i form av dubbelriktade differenskontrakt och medlemsländerna måste kanalisera överintäkter till konsumenterna. Dessutom kommer reformen att främja likviditeten på marknaderna för långsiktiga kontrakt som binder framtida priser, så kallade terminskontrakt. På så sätt kan fler leverantörer och konsumenter skydda sig mot alltför instabila priser under längre tid. 

Det kommer också att införas nya skyldigheter för att underlätta integreringen av förnybar energi i systemet och öka förutsägbarheten för produktionen. Skyldigheterna inbegriper krav på transparens för systemansvariga när det gäller överbelastning av nätet och tidsfrister för handel som ligger närmare realtid.

För att säkerställa konkurrensutsatta marknader och öppen prissättning kommer Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och de nationella tillsynsmyndigheterna att få bättre möjligheter att övervaka energimarknadens integritet och öppenhet. I synnerhet kommer den uppdaterade förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (Remit) att säkerställa bättre datakvalitet och stärka Acers roll i utredningar av eventuella fall av marknadsmissbruk av gränsöverskridande karaktär. På det hela taget kommer detta att stärka skyddet för EU:s konsumenter och industri mot alla slag av marknadsmissbruk.

Vad händer nu?

Den föreslagna reformen måste nu diskuteras och godkännas av Europaparlamentet och rådet innan den träder i kraft.     

Bakgrund

Sedan sommaren 2021 har energipriserna drabbats av ökningar och volatilitet utan motstycke, med allvarliga konsekvenser för hushållen och ekonomin i EU, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina som utlöste en energikris i Europa. Många konsumenters utgifter ökade på grund av de kraftigt stigande gaspriserna, trots att förnybara energikällor redan täcker mer än en tredjedel av EU:s efterfrågan på el.

EU reagerade snabbt genom att införa ett brett spektrum av åtgärder för att mildra effekterna av de höga och instabila grossistpriserna på energi på hushåll och företag. Europeiska rådet har uppmanat kommissionen att arbeta med en strukturreform av elmarknaden, med det dubbla målet att säkra europeisk energisuveränitet och uppnå klimatneutralitet. Den föreslagna reformen är ett svar på denna uppmaning från EU:s ledare och tillkännagavs av ordförande Ursula von der Leyen i hennes tal om tillståndet i unionen förra året. Den ingår också i industriplanen i den gröna given som syftar till att öka konkurrenskraften hos Europas nettonollindustri och påskynda omställningen till klimatneutralitet.

Läs mer

Frågor och svar

Faktablad

Förslag till ändringsförordning för att förbättra utformningen av unionens elmarknad

Förslag till ändringsförordning för att förbättra unionens skydd mot otillbörlig marknadspåverkan på grossistmarknaden för energi

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om reformen av elmarknadens utformning

Rekommendation och arbetsdokument från kommissionens avdelningar om lagring

Elmarknadens utformning

Citat

”Den nuvarande utformningen av elmarknaden har lett till en effektiv och väl integrerad marknad under många årtionden, men ett begränsat utbud i världen och Rysslands otillbörliga påverkan på våra energimarknader har lett till att många konsumenter mött kraftigt ökade energikostnader. I dag föreslår vi åtgärder som kommer att göra energikostnaderna mer stabila och förutsägbara i hela EU. Att främja investeringar i förnybar energi kommer att hjälpa oss att nå målen i den gröna given och låta EU ta ledningen i fråga om ren energi under de kommande årtiondena”.
Energikommissionär Kadri Simson – 14/03/2023

”Förnybar energi kommer i allt högre grad att bli en grundläggande resurs för Europas medborgare och industrier i framtiden. Med hjälp av förnybar energi kan vi bli självförsörjande på energi och få ett slut på vårt beroende av fossila bränslen. Vi måste uppdatera utformningen av vår marknad för att se till att denna övergång sker så snabbt som möjligt och att konsumenterna kan dra nytta av de lägre kostnaderna för förnybar energi”.
Frans Timmermans, verkställande vice ordförande med ansvar för den europeiska gröna given – 14/03/2023

Presskontakt
Anna REZETTE
Chef för avdelningen för press, media och informationsnätverk vid EU-kommissionen i Sverige
+46 8 562 44 29 eller +46 72 084 99 95
anna-johansson.rezette@ec.europa.eu  

Presskontakter EU-kommissionen i Bryssel
Tim McPHIE
+32 2 295 86 02
tim.mcphie@ec.europa.eu

Guilia BEDINI
+32 2 295 86 61
Giulia.BEDINI@ec.europa.eu

Anna CRESPO PARRONDO
+32 2 298 13 25
ana.crespo-parrondo@ec.europa.eu

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post