Connect with us

Marknadsnyheter

Många skäl att sköta sjöns vatten

Published

on

Att inte kunna skönja botten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister, men ställer främst till det för ekosystemet och dricksvattnet. Med fokus på sjön Bolmen samlas nu forskare, myndigheter och lokala aktörer i ett forskningsprojekt för att tillsammans hitta metoder som kan lösa vattenutmaningen.

En brunfärgad sjö kan liknas vid en kopp te där tebladen färgar det klara vattnet. I sjön består ”tepåsen” av organiskt material i omgivande mark, såsom växtrester och jord.

De senaste decennierna har sjöarna blivit allt brunare, berättar Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och projektledare för det Formas-finansierade projektet ”Reducering av brunifiering i sjövatten”.

Bolmen särskilt viktig
Brunifiering leder till förändringar i ekosystemet och försämrar dricksvattnet – en utmaning som är särskilt angelägen att hantera i sjön Bolmen.

– Bolmen är landets tionde största sjö och en viktig dricksvattensjö. Vi måste med gemensamma krafter ta hand om den, säger Tina Martin.

Projektets gemensamma krafter är forskningsaktörer, myndigheter, kommuner, det lokala näringslivet runt sjön samt Sydvattens forskningsstation Bolmen.

Klimatförändringar och dikning delar av problemet
Till följd av klimatförändringar har vintrarna blivit kortare och perioden för växttillväxt ökat med tre veckor per år de senaste årtiondena.

Emma Kritzberg, professor i akvatisk ekologi vid Lunds universitet, förklarar att det allt varmare och blötare klimatet leder till en större transport av organiskt material till sjön.

– Extremväder som skyfall och stormar har blivit allt vanligare och kraftiga regn förflyttar mer material från skogen ner i sjövattnet. Ju våtare år desto brunare vatten, säger hon.

Den snabba avrinningen till sjön påverkas också av att skogsmarken dikas upp.

– Diken i skogen gör marken intill fårorna torrare och underlättar för fordon att ta sig fram i skogen. Men samtidigt bildar dikena direktkanaler till sjön i vilka organiskt material snabbare transporteras till sjövattnet, säger Tina Martin.

Barrskogen tar över
En stor andel av marken runt Bolmen har tidigare varit våtmark, som utöver att ha vattenrenande egenskaper också binder koldioxid – något som är viktigt för att kunna bromsa klimatförändringar.

Emma Kritzberg berättar att en stor del av våtmarkerna har dikats och planterats med barrskog.

– Mark under granskog släpper ifrån sig mer organiskt kol än lövskog, så ju mer gran nära sjön desto brunare vatten får vi. Det organiska materialet ackumuleras över tid, och ju äldre skog desto större mängd organiskt material som kan läcka till vattnet, säger hon.

Metodutveckling pågår
Forskningsprojektet har en god bild av problematiken och vad som påverkar vattnet i Bolmen, och nu pågår testning av vilka metoder som kan bidra till en minskad brunifiering.

– En av lösningarna kan vara att plantera mer lövträd nära sjön. I lövskog och jordbruksmark bryts det organiska materialet ned mycket snabbare än i barrskogen, och till skillnad från i granskogen så läcker det inte ut i vattnet i samma utsträckning, säger Emma Kritzberg.

Men det är inte enda lösningen, och mycket arbete återstår för att förbättra ekosystemet och göra sjövattnet klarare – något som skulle kunna innebära att vattenverken på sikt använder mindre mängd kemikalier vid reningsprocessen och att vissa alger inte sprider sig i lika hög grad.

Med hänvisning till projektkollegan Antonia Liess vid Högskolan i Halmstad berättar Tina Martin att en växtplanktongrupp som skulle kunna minska är brunvattenalgerna, till vilka algen gubbslem hör. En alg med slemmiga egenskaper och ett inte så trevligt namn.

– Att ta ett dopp i brunt sjövatten med gubbslem på ytan är inget jag längtar efter, säger Tiina Martin.

_________________________________________

Om forskningsprojektet
Projektet Reducering av brunifiering av sjövatten finansieras av Formas. I projektet samverkar forskare från Lunds universitet inom teknisk geologi, teknisk vattenresurslära och akvatisk ekologi, forskare från Högskolan i Halmstad, myndigheter, kommuner, lokalt näringsliv runt Bolmen samt Sydvatten med sin forskningsstation vid Bolmen. Stationens projekt inriktas bland annat på hur land- och sjöekosystem påverkas av klimatförändringar. Forskningsstation Bolmens föreståndare är Juha Rankinen.

Kontakt
Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet
tina.martin@tg.lth.se

046-222 89 92

Mer om Lunds universitets vattenforskning i Almedalen: Vattendemokrati – hur ska det gå till?
6 juli kl 15-17 på Hästgatan 13 i Visby

Lunds universitet+46 46 222 00 00press@kommunikation.lu.se

Lunds universitet grundades 1666. Här finns 46 000 studenter och över 8 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Peter Kullgren besöker Småland

Published

on

By

Under helgen 25–26 maj besöker landsbygdsminister Peter Kullgren Småland för att bland annat göra studiebesök och delta i en bygdegårdsträff.

Under lördagen kommer landsbygdsministern att besöka Skullaryd Älgpark i Eksjö för att delta i en bygdegårdsträff med två av Lantbrukarnas Riksförbunds kommungrupper. Dagen avslutas med ett studiebesök på Sands Maskinstation.

Under söndagen gör landsbygdsministern ett gårdsbesök samt deltar på Jordägareförbundets årsmöte i Växjö.

Presskontakt
Frida Bramstedt
Politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren
076-267 34 14
frida.bramstedt@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.