Marknadsnyheter

Mer protein kan utvinnas ur tång med ny metod

Published

7 månader ago

14 november, 2024

Tanalys

Proteiner i havssallat, en sorts tång, kan bli ett lovande alternativ till såväl kött som andra proteinkällor. Tång innehåller även många andra viktiga näringsämnen, och odlas utan att vare sig behöva vattnas, gödslas eller besprutas. Proteinerna sitter ofta hårt bundna, men nu har forskare på Chalmers hittat ett sätt att utvinna dem som är tre gånger så effektivt som tidigare metoder. Framsteget öppnar för tångburgare och proteinsmoothies från havet.

− Det smakar umami med en viss sälta trots att det inte innehåller så höga halter vanligt salt. Jag skulle säga att det är en bra smakförstärkare i fisk- och skaldjursrätter, men möjligheterna att utforska är oändliga. Varför inte i proteinsmoothies eller som havsburgare? säger João Trigo, doktor i livsmedelsvetenskap på Chalmers, om det mörkt gröna pulver som är ett koncentrat av proteiner från havssallat, vars vetenskapliga namn är Ulva fenestrata.

Havssallaten är en sorts makroalg, i vanligt tal kallad tång, som växer på klippor och stenar i lugna vatten eller flyter fritt på ytan, och som till utseendet liknar vanliga sallatsblad.

Det så kallade proteinskiftet – att byta från rött kött till mer hållbara och hälsosamma proteinkällor – är ett sätt att minska matproduktionens klimatpåverkan samtidigt som alla får näringsrik kost. Många alternativa proteinkällor, i huvudsak baserade på ärt-, soja- och svampprotein, är vanliga i våra matbutiker. Men allt det vegetariska protein som finns under havsytan är än så länge en outnyttjad källa.

I projektetCirkalg, som letts från Chalmers, har man utforskat möjligheterna att utveckla processer som kan skapa en ny, blå-grön näring i Sverige, och ta till vara tång som en lovande proteinkälla. Inom ramarna för projektet visar en nypublicerad studie ett nytt sätt att extrahera proteiner från havssallat, så att det nu går att utvinna tre gånger så mycket protein från tången än vad som tidigare varit möjligt.

− Vår metod är ett viktigt genombrott, eftersom den innebär att det kan bli mer ekonomiskt lönsamt att extrahera proteinerna ur havssallat, något man gör med ärtor och soja idag, säger João Trigo.

Innehåller flera viktiga näringsämnen

Förutom livsnödvändiga proteiner innehåller havssallaten flera andra viktiga näringsämnen, såsom vitamin B12 och samma sorts omega-3-fettsyror som finns i fet fisk, som lax. Människor som inte äter animaliska produkter riskerar att få brist på vitamin B12, som är nödvändig bland annat för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar. Och odlingen av havssallat har flera fördelar jämfört med landväxande proteiner – som att den inte behöver vattnas, gödslas eller besprutas med insektsgifter. Havssallaten är dessutom härdig och växer bra under många olika förutsättningar, till exempel varierande salthalt och tillgång till kväve.

− Vi kommer att behöva hitta och kombinera intag av många fler olika proteinkällor än vad som finns i vår kost idag för att uppfylla krav på hållbarhet och näringsmässiga behov. Alger är ett bra komplement till många av de produkter som redan finns på marknaden. Vi behöver alla dessa lösningar och hittills har de havsbaserade möjligheterna, de så kallade blå proteinerna, varit förbisedda, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och koordinator för Cirkalg.

Förutom den nya extraktionsmetoden, som innebär att mer protein kan utvinnas ur havssallaten, tittar man i samverkan med Göteborgs universitet på möjligheterna att öka proteinhalten i själva tången. Genom att odla i processvatten som blir över från sjömatsindustrin, kan proteinhalten i havssallaten öka markant samtidigt som förlorade näringsämnen cirkuleras tillbaka till livsmedelskedjan. På Tjärnö marina laboratorium i norra Bohuslän, som är en del av Göteborgs universitet, har en lång rad lyckade odlingsförsök gjorts inom Cirkalg.

− Framöver vill vi också kunna ta tillvara de delar av algen som inte är protein, och som skulle kunna användas i livsmedel, material eller för medicinska tillämpningar. Målsättningen är att inga molekyler ska gå till spillo, för att uppnå både hållbarhet och kommersiella möjligheter, säger Ingrid Undeland.

Mer om studien

Havssallaten innehåller, förutom proteiner som är vattenlösliga, även rikligt med fettlösliga så kallade membranproteiner. Det innebär att algproteinerna är mer komplexa att utvinna än exempelvis soja- och ärtprotein. I den nya processen öppnas membranen i havssallatens celler upp för att komma åt de fettlösliga proteinerna. Därefter extraheras de olika typerna av proteiner med vatten med högt pH-värde, och i nästa steg, genom att göra lösningen sur, fälls proteinerna ut i aggregat som sedan kan avskiljas från vattnet och tas till vara som en proteinrik ingrediens.

Forskarna såg också att marina omega-3-fettsyror anrikades i proteiningrediensen, och i en uppföljningsstudie kunde de bekräfta att detsamma gällde vitamin B12. Den nya algprotein-ingrediensen kan därmed bidra till att fylla fler näringsmässiga behov än till exempel sojaprotein.

Studien A new method for protein extraction from sea lettuce (Ulva fenestrata) via surfactants and alkaline aqueous solutions har publierats i tidsskriften Food Chemistry. Studiens författare är João Trigo, Sophie Steinhagen, Kristoffer Stedt, Annika Krona, Simone Verhagen, Henrik Pavia, Mehdi Abdollahi och Ingrid Undeland. Forskarna var vid studiens genomförande verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Rise – Research Institutes of Sweden.

För mer information, kontakta:

Ingrid Undeland, professor, avdelningen för livsmedelsvetenskap, institutionen för Life sciences, Chalmers tekniska högskola, 031 772 38 20, undeland@chalmers.se

João Trigo, postdoktor, avdelningen för livsmedelsvetenskap, institutionen för Life sciences, Chalmers tekniska högskola, 0739 78 74 16 trigo@chalmers.se

Filmklipp från Tjärnö marina laboratorium, där tången odlas och skördas, kan laddas ner via den här länken.
Filmfoto: Chalmers | Lars Lanhed

Bildtext: Proteiner från tång, såsom havssallat, har potential att bli en viktig livsmedelskomponent. Proteinerna sitter dock ofta hårt bundna, men nu har forskare på Chalmers hittat ett sätt att utvinna dem som är tre gånger så effektivt som tidigare metoder. Här odlas havssallat i tankar på Tjärnö med processvatten som blir över från fisk- och skaldjursindustrin. Genom denna odling tar de upp näringsämnen som annars skulle ha kasserats, vilket varit en av hörnstenarna i Cirkalg-projektet.
Foto: Sophie Steinhagen

Karin Wik
Presskommunikatör
0708-86 48 35
karin.wik@chalmers.se

________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället.

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

—

Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.

Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:

Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

4 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

4 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

4 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51