Finalisterna till Raoul Wallenbergpriset 2024 är Deqa Abukar, Hanna Gerdes, Shanga Aziz och Rogerio Silva. Priset delas ut av Raoul Wallenberg Academy till en person som verkar i Raoul Wallenbergs anda, främst genom kunskapshöjande insatser i syfte att motverka rasism, diskriminering och intolerans samt för alla människors lika värde. Finalisterna mottar idag ett diplom av juryn och Raoul Wallenbergpriset delas ut den 27 augusti.

Finalisterna har valts utifrån hundratals förslag som inkommit till Raoul Wallenberg Academy från allmänheten samt fem samarbetsorganisationer. 

Deqa Abukar kombinerar entreprenörskap med samhällsengagemang och brinner för att göra skillnad. Hennes vision är att människor oavsett bakgrund ska ha samma möjligheter att nå sin potential, och har fokuserat lite extra på Järvaområdet i Stockholm. 

– Jag är så stolt, det är otroligt hedrande. Att veta att mitt arbete är i linje med Raoul Wallenbergs anda, en person vars mod och övertygelse har inspirerat generationer är stärkande. Det ger mig kraft att fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter och att våga agera för det som är rätt, även när det är utmanande. Säger Deqa Abukar om att ha blivit utsedd till finalist av juryn. 

Hanna Gerdes är människorättsjuristen som har dedikerat sitt yrkesliv till att arbeta med att utbilda och stärka skyddet av våra mänskliga rättigheter. Hon har även skrivit böcker och har lång erfarenhet av ledningsarbete med demokrati och antidiskriminering i fokus.  

– Vi lever i en tid med mycket polarisering där grupper ofta ställs mot varandra. De historiska och samtida lärdomarna av vad som händer om vi accepterar detta är brutala. Ansvaret att vända denna utveckling kan vi aldrig frånskriva oss i väntan på en hjälte som ska lösa allt. Det måste vi ta själva tillsammans. Har därför ägnat mitt liv åt att folkbilda kring mänskliga rättigheter och försöka bidra med praktiska verktyg för att göra juridiken tillgänglig för fler. Sällan har detta arbete känts så tufft men också så viktigt som nu. Så nomineringen betyder mycket. Den ger energi och uppmuntran att orka lite till, säger Hanna Gerdes. 

Shanga Aziz och Rogerio Silva är de sociala entreprenörerna som grundat den ideella organisationen Locker Room Talk. Visionen är att göra killarnas omklädningsrum till en trygg plats för att skapa nästa generations förebilder och idrottsutövare.  

– Det känns otroligt hedrande. Raoul Wallenbergs anda handlar om mod och att våga utmana när det inte är självklart att andra tycker likadant. Att vi får komma vidare som finalister i den meningen känns stort och värdefullt, säger Shanga Aziz och Rogerio Silva. 
 

OM JURYN

• Anna Urombi, Generalsekreterare Raoul Wallenberg Academy
• Anna Wåglund, Kommunikationschef Forum för Levande Historia 
• Annie Lööf, Fd partiledare för Centerpartiet
• Diamant Salihu, Journalist och författare
• Julius Kramer, Fredsmäklare för Folke Bernadotteakademin
• Maxida Märak, Artist och urfolksaktivist
• Sven Hagströmer, Styrelseledamot Raoul Wallenberg Academy
• Trifa Shakely, Människorättsaktivist

OM PRISET

Varje år delas Raoul Wallenbergpriset ut på Raoul Wallenbergs dag, den 27:e augusti. Priset går till en person som arbetar i Sverige i Raoul Wallenbergs anda, främst genom kunskapshöjande insatser riktade till barn och unga i syfte att motverka rasism, diskriminering och intolerans och för alla människors lika värde. Raoul Wallenbergpristagare är föredömen – personer som unga kan spegla sig i och se upp till. Pristagaren tilldelas 100 000 kronor samt en statyett föreställande Raoul Wallenbergs portfölj i brons. 

Läs mer: https://raoulwallenberg.se/raoul-wallenbergpriset/

FÖR VIDARE INFORMATION

Anna Urombi

Generalsekreterare Raoul Wallenberg Academy

070-677 41 93

anna.urombi@rwa.se

Tilda Pettersson

Projektledare Raoul Wallenbergpriset 

070-810 64 04

tilda.pettersson@rwa.se

KONTAKT: Anna Ringborg, Kommunikationsansvarig, anna.ringborg@rwa.se, 0703230004

Raoul Wallenberg Academy
Med Raoul Wallenbergs gärning och ledarskap som inspiration stärker vi unga att stå upp för mänskliga rättigheter och agera med civilkurage. Genom att rusta unga lägger vi grunden för en motståndskraftig demokrati – och ett medmänskligt samhälle fritt från antisemitism och andra former av rasism.

Taggar:

93 procent av befolkningen är oroade över skjutningars och sprängningars konsekvenser för samhället. Den mellanmänskliga tilliten i landet är fortfarande hög, men det finns ett tydligt samband mellan ökande oro och minskande tillit till människor med annan religion eller kulturell bakgrund.

I ljuset av den dystra samhällsutvecklingen på området brottslighet genomfördes i den senaste nationella SOM-undersökningen en särskild studie om kopplingen mellan oro och mellanmänsklig tillit. Resultaten från studien presenteras nu i bokkapitlet Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar av Markus Sjölén vid Uppsala universitet.

Upplevs som enormt oroande för samhället
Resultaten från SOM-undersökningen visar övergripande en kraftig oro för sådant som relaterar till brottslighet och att frågor om lag och ordning ligger högst på dagordningen över viktiga samhällsproblem i landet.

Den nya frågan om oro, som specifikt avser skjutningar och sprängningar, visar att hela 93 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroade för dessas konsekvenser för samhället. Oron på samhällsnivå är avsevärt högre än den mer individnära oron. 58 procent är ganska eller mycket oroade för konsekvenser för närstående och 42 procent är oroade för egen del.

Studien visar också att oro för organiserad brottslighet och förtroende för polisen under de senaste tio åren har ökat i ungefär samma takt som det faktiska antalet dödade i skjutningar i Sverige. Vid första anblick verkar detta däremot inte påverka tilliten till andra människor, som också mäts i SOM-undersökningen. En majoritet av svenskarna, 57 procent, klassas 2023 som ”höglitare” och anser i hög utsträckning att det går att lita på andra. 2013 var andelen 58 procent.

Negativt samband mellan oro för brottslighet och tillit
Däremot visar studien att de som är mycket oroade för skjutningar och sprängningar generellt har lägre mellanmänsklig tillit. Och oron påverkar tilliten till olika grupper i olika utsträckning. I synnerhet är tilliten lägre gentemot grupper som uppfattas stå längre ifrån en själv.

Studien finner ett särskilt starkt samband mellan hög oro för skjutningar och sprängningar och en lägre grad av tillit till människor med annan religion eller med annan kulturell bakgrund. Tilliten till familj och vänner och tilliten till personer av annat kön än en själv påverkas inte av den höga graden av oro.

− Vi ser statistiskt signifikanta negativa samband mellan de tre formerna av oro och tilliten till de grupper som står längst ifrån individen. Den höga oron riskerar att få människor att sluta sig och begränsa sin tillit till de grupper som är mest lika eller nära de själva säger Markus Sjölén, doktorand vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

− Sverige är fortfarande ett ”höglitarland” där den totala mellanmänskliga tilliten är stabil över tid. Men det är bekymrande om en eskalerande oro gör att tilliten begränsas till vissa sociala och kulturella grupper, då det kan leda till ökad polarisering och ojämlikhet i samhället, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet och en av redaktörerna till kommande boken Inferno där studien ingår.

Läs det förhandspublicerade kapitlet: Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar av Markus Sjölén.

Fakta:

• Kapitlet ”Ont krut förstås inte så lätt – mellanmänsklig tillit i en tid av skjutningar och sprängningar” är hämtat från SOM-institutets kommande forskarantologi Inferno.
• Frågorna ställdes i den nationella SOM-undersökningen hösten och vintern 2023.
• Undersökningen gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 48 procent.
• Studien är en del av forskningsprojektet ”Det öppna samhället” som finansieras av Myndigheten för psykologiskt försvar och Vetenskapsrådet.

Kontakt:

• Markus Sjölén, författare till kapitlet och doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, telefon: 073–656 8803, e-post: markus.sjolen@statsvet.uu.se
• Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, telefon: 031–786 3092, e-post: anders.carlander@gu.se  
• Daniel Jansson, forskningskommunikatör vid SOM-institutet, telefon: 031–786 5529, e-post: daniel.jansson@som.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Stockholm, den 15 maj 2024 – BioArctic AB:s (publ) (Nasdaq Stockholm: BIOA B) partner Eisai meddelade idag att de påbörjat en stegvis ansökan till amerikanska läkemedelsverket (FDA) om marknadsgodkännande (Biologics License Application (BLA)) av lecanemab för veckovis subkutan underhållsbehandling med en autoinjektor. Ansökan påbörjades efter att doseringsformen beviljats snabbspårsstatus, så kallad Fast Track designation, av FDA. I USA är Leqembi, som är varumärkesnamnet för lecanemab, godkänt för behandling av Alzheimers sjukdom hos patienter med mild kognitiv störning eller mild Alzheimers sjukdom, gemensamt benämnt tidig Alzheimers sjukdom.

Leqembi är godkänt för intravenös administrering som utförs varannan vecka, vanligtvis på sjukvårdsinrättningar. Subkutan administrering går även snabbare än den intravenösa behandlingen. Detta gör att behandlingen blir lättare för patienter och deras vårdpartners och kan minska behovet av sjukhusbesök och omvårdnad jämfört med intravenös administration. Samtidigt blir det enklare för patienter att fortsätta behandlingen.

Alzheimers sjukdom är en pågående process som långsamt skadar neuronerna i hjärnan och som börjar före och fortsätter efter avlägsnandet av amyloid beta (Aβ)-plack, som är ett kännetecken för sjukdomen. Tillgängliga data antyder att tidig och kontinuerlig behandling kan förlänga patientnyttan även efter det att placket avlägsnats från hjärnan. Om ansökan godkänns av FDA skulle patienter som avslutat den inledande fasen, med intravenös behandling varannan vecka, kunna behandlas en gång i veckan med 360 mg lecanemab via av en subkutan autoinjektor för att upprätthålla en effektiv koncentration av läkemedlet. Elimineringen av skadliga protofibriller[i] av Aβ, som kan fortsätta att skada hjärnan även efter det att Aβ-placket avlägsnats, kan då upprätthållas. Ansökan baseras på data från den öppna förlängningsdelen av fas 3-studien Clarity AD och modellering av observerade data.

Leqembi är nu godkänt i USA, Japan och Kina, och ansökningar om marknadsgodkännande har lämnats in i EU, Australien, Brasilien, Kanada, Hongkong, Storbritannien, Indien, Israel, Ryssland, Saudiarabien, Sydkorea, Taiwan, Singapore och Schweiz. Eisai lämnade i mars 2024 in en tilläggsansökan om marknadsgodkännande (sBLA) till FDA för mindre frekvent intravenös underhållsbehandling månatligen med Leqembi.

Eisai ansvarar för utvecklingen och regulatoriska ansökningar avseende Leqembi globalt, och samarbetar med Biogen avseende marknadsföring och kommersialisering av produkten, där Eisai är den slutgiltiga beslutsfattaren. BioArctic har rättigheter att kommersialisera lecanemab i de nordiska länderna och för närvarande förbereder BioArctic och Eisai en gemensam kommersialisering i dessa länder i väntan på europeiskt godkännande.

—

Denna information är sådan information som BioArctic AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom nedanstående kontaktpersoners försorg, för offentliggörande den 15 maj 2024, kl. 01.30 CET.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Oskar Bosson, VP Communications and Investor Relations
E-post: oskar.bosson@bioarctic.se
Telefon: 070 410 71 80

Jiang Millington, Director Corporate Communication and Social Media
E-post: jiang.millington@bioarctic.se
Telefon: 079 33 99 166

Om lecanemab (generiskt namn, varumärkesnamn i USA, Japan och Kina: Leqembi®) 
Lecanemab (Leqembi) är resultatet av ett strategiskt forskningssamarbete mellan BioArctic och Eisai. Lecanemab är en humaniserad IgG1 (immunglobulingamma 1) monoklonal antikropp riktad mot aggregerade lösliga och olösliga former av amyloid beta (Aβ). Lecanemab är godkänt i USA, Japan och Kina med följande indikation:

• USA: För behandling av Alzheimers sjukdom. Behandling bör inledas hos patienter med mild kognitiv störning eller mild Alzheimers sjukdom. Förskrivningsinformationen i USA kan läsas här (engelska).
• Japan: För att bromsa sjukdomsförloppet av mild kognitiv störning och mild Alzheimers sjukdom
• Kina: För behandling av mild kognitiv störning eller mild demens på grund av Alzheimers sjukdom

Lecanemab godkändes baserat på fas 3-data från den stora globala kliniska studien Clarity AD, där det primära effektmåttet och samtliga sekundära effektmått uppnåddes med statistiskt signifikanta resultat. I november 2022 presenterades resultaten från Clarity AD-studien vid Alzheimer-kongressen Clinical Trials on Alzheimer’s Disease (CTAD) 2022 och publicerades samtidigt i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine.

Eisai har också lämnat in ansökningar för marknadsgodkännande av lecanemab i 14 länder och regioner, inklusive EU.

Eisai har genomfört en fas 1-studie för subkutan dosering av lecanemab och en subkutan formulering utvärderas just nu i den öppna förlängningsstudien av Clarity AD. Underhållsbehandling har studerats som en del den öppna förlängningsstudien av lecanemabs fas 2b-studie.

Sedan juli 2020 pågår Eisais fas 3-studie AHEAD 3-45 för individer med preklinisk (asymtomatisk) Alzheimers sjukdom, vilket innebär att de kliniskt sett är normala, men har medelhöga eller förhöjda nivåer av Aβ i hjärnan. AHEAD 3-45-programmet bedrivs som offentlig-privat samverkan mellan med Alzheimer’s Clinical Trials Consortium (ACTC), som tillhandahåller infrastruktur för akademiska kliniska prövningar av Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar i USA, finansierat av United States National Institute on Aging som är en del av National Institutes of Health, och Eisai. Sedan januari 2022 pågår Tau NexGen-studien för individer med dominant ärftlig Alzheimers sjukdom där lecanemab ges som anti-amyloid-bakgrundsbehandling. Tau NexGen är en klinisk studie som bedrivs av konsortiet Dominantly Inherited Alzheimer Network Trials Unit (DIAN-TU), under ledning av Washington University School of Medicine i St. Louis, USA. 

Om samarbetet mellan BioArctic och Eisai 
BioArctic har sedan 2005 ett långsiktigt samarbete med Eisai kring utveckling och kommersialisering av läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom. De viktigaste avtalen är utvecklings- och kommersialiseringsavtalet avseende antikroppen lecanemab som ingicks 2007 och utvecklings- och kommersialiseringsavtalet avseende antikroppen Leqembi back-up för Alzheimers sjukdom som ingicks 2015. 2014 ingick Eisai och Biogen ett gemensamt utvecklings- och kommersialiseringsavtal som innefattar lecanemab. Eisai ansvarar för den kliniska utvecklingen, ansökan om marknadsgodkännande och kommersialisering av produkterna för Alzheimers sjukdom. BioArctic har rätt att kommersialisera lecanemab i Norden och för närvarande förbereder Eisai och BioArctic en gemensam kommersialisering i regionen. BioArctic har inga utvecklingskostnader för lecanemab inom Alzheimers sjukdom och har rätt till betalningar i samband med myndighetsgodkännanden och försäljningsmilstolpar samt royalties på den globala försäljningen. 

Om BioArctic AB 
BioArctic AB (publ) är ett svenskt forskningsbaserat biofarmabolag med fokus på läkemedel som kan fördröja eller stoppa sjukdomsförloppet av neurodegenerativa sjukdomar. Företaget ligger bakom Leqembi® (lecanemab) – världens första läkemedel som bevisat bromsar sjukdomsutvecklingen och minskar den kognitiva försämringen vid tidig Alzheimers sjukdom. Leqembi har utvecklats i samarbete med BioArctics partner Eisai, som ansvarar för kommersialisering och regulatoriska processer globalt. Utöver Leqembi har BioArctic en bred forskningsportfölj med antikroppar mot Parkinsons sjukdom och ALS samt ytterligare projekt mot Alzheimers sjukdom. I flera av projekten används bolagets egenutvecklade teknologiplattfrom BrainTransporter™ som hjälper till att förbättra transporten av antikroppar in i hjärnan. BioArctics B-aktie (BIOA B) är noterad på Nasdaq Stockholm Large Cap. För ytterligare information, besök www.bioarctic.com.