När kommunfullmäktiges möten blev digitala under pandemin började kvinnliga ledamöter ägna mer talartid åt att prata infrastruktur och ekonomi. Det visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Resultatet tyder på att det är lättare för kvinnor att komma till tals även i ”hårda politikämnen” när mötena hålls digitalt.

– Tidigare forskning visar att män vid vanliga sammanträden kan använda härskartekniker som att avbryta kvinnor genom att hosta eller tala i mun på dem. Det är betydligt svårare i digitala möten, säger Fredrik Garcia, doktorand vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling på Linköpings universitet.

I sin avhandling har han undersökt tre kommuner: Linköping, Sundvall och Valdemarsvik. För varje kommun har han jämfört ett vanligt fullmäktigemöte innan pandemin med ett digitalt möte under coronapandemin ett år senare. En av de aspekter som studerats är om mäns och kvinnors talartid förändrades av att mötena blev digitala.

Tidigare forskning har visat att kvinnor traditionellt ägnar mer tid åt ”mjuka” frågor som kultur, vård och förskola och mindre åt ”hårda” ämnen som infrastruktur, energi och bostäder. Vid de digitala mötena visade det sig att balansen mellan ämnen blev jämnare. 

När mötena hölls på plats ägnade de kvinnliga politikerna i Linköping drygt 10 procent av talartiden åt ”hårda” ämnen. Det ökade till nästan 33 procent vid de digitala mötena. Likadant såg det ut i Sundsvall. Det här betydde också att skillnaden mellan hur mycket män och kvinnor talade oavsett ämne minskade. 

Fredrik Garcia pekar på ett par möjliga orsaker. Förutom att digitala möten kan försvåra vissa härskartekniker skulle digitala möten kunna passa kvinnors talarstil bättre. Annan forskning visar nämligen att kvinnor tenderar att uttrycka sig kortare och mer koncist. Eftersom talartiden på de digitala mötena begränsades kunde männen inte ta lika stor plats.

Mycket tyder på att digitala möten gynnar kvinnors deltagande i debatten. Samtidigt kan det finnas nackdelar, menar Fredrik Garcia. Eftersom kvinnor ofta drar ett större lass när det gäller hushållsarbete finns en risk att fler distansmöten i slutändan skulle göra deras tillvaro ännu mer splittrad.

Det visar sig också att kommunfullmäktige snabbt återgick till traditionella möten efter pandemin. I intervjuer som Fredrik Garcia gjort med fullmäktigeordförande i kommunerna finns en enighet om att de digitala mötena var nödvändiga för att upprätthålla demokratin, men att de hade brister. Framför allt saknade ledamöterna de mer informella mötena vid kaffeapparaten där en del motsättningar som uppstår i fullmäktigesalen normalt kan lösas. De rent digitala mötena tenderade att bli mer konfliktfyllda.

– Hittills tror jag att man är väldigt glad över att ha gått tillbaka till vanliga möten. Sen får vi se om man om något år eller så börjar känna att man kanske ska vara mer flexibla, säger Fredrik Garcia.

Han tillägger att även om resultatet är statistiskt säkerställt och urvalet av kommuner gjorts för att det ska bli så representativt som möjligt, går det inte att säga säkert att resultatet gäller hela kommunsverige. För det krävs mer forskning. I sin avhandling har därför Fredrik Garcia tagit fram en ny metod som gör det möjligt att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors talartider i hela landet.

Avhandlingen har finansierats av Sveriges kommuner och regioner (SKR), Formas och det nordiska forskningsprojektet Polygov.

Kontakt:

Fredrik Garcia, doktorand, fredrik.garcia@liu.se,  070–0896692 
Elin Wihlborg, professor och handledare, elin.wihlborg@liu.se, 073–6209468

Avhandlingen: Det digitala mötet som experiment: Institutionell stabilitet och förändring i kommunalt beslutsfattande under pandemin, F Garcia, doktorsavhandling, Linköping Studies in Arts and Sciences, ISSN 0282-9800, 2024, DOI: 10.3384/9789180758482

Pressmeddelandet skickat av: 
Jonas Roslund
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 16 99
jonas.roslund@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar: