Connect with us

Marknadsnyheter

Reporäntan höjs till 0,25 procent

Published

on

Inflationen har stigit till den högsta nivån sedan 1990-talet och kommer att vara hög ännu en tid. För att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen har direktionen beslutat att höja reporäntan från noll till 0,25 procent. Direktionens prognos är att räntan höjs gradvis framöver och att den ligger något under 2 procent om tre år. Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april. På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet.

Ökad osäkerhet och snabbt stigande priser

Världsekonomin påverkas fortfarande av den stora störning som pandemin inneburit och fortsätter att innebära i exempelvis Kina. Till detta kommer Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har orsakat ett stort mänskligt lidande och drivit miljontals människor på flykt. De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i de globala produktionskedjorna, förvärrade leveransproblem och osäker tillgång på flera viktiga råvaror. Detta leder till högre priser på energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett läge där den redan är hög i flera länder.
Såväl svensk ekonomi som ekonomierna i omvärlden går nu in i en lugnare tillväxtfas men den ekonomiska aktiviteten bedöms trots det vara fortsatt god.

Svensk inflation stiger nu brett

Det har varit ovanligt kraftiga svängningar i inflationen i Sverige. KPIF-inflationen var 6,1 procent i mars. Uppgången i inflationen i fjol berodde till stor del på snabba prisökningar på energi. Men sedan årsskiftet har även inflationen bortsett från energi ökat snabbt och inflationen har blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från februari. Utfallen tyder på att uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt.  

Penningpolitik för att värna inflationsmålet

Penningpolitiken kan inte påverka att de internationella råvaru- eller fraktpriserna är höga. Det är därför oundvikligt att ökningstakten i konsumentpriserna på till exempel energi, livsmedel och vissa varor kommer att vara hög ännu en tid. Men Riksbanken kan med penningpolitiken motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen och se till så att inflationen återgår till målet efter en tid.  

Direktionen har därför beslutat att höja reporäntan till 0,25 procent. Prognosen är att  räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden. Riksbankens program för köp av värdepapper, som inleddes i mars 2020, avslutades vid årsskiftet. I år har Riksbanken köpt värdepapper enbart för att kompensera för förfall i värdepappersportföljen. Nu har direktionen beslutat att sänka takten i dessa köp under andra halvåret 2022 så att innehavet börjar minska. Riksbanken kommer att köpa obligationer för 37 miljarder kronor under andra halvåret, vilket är en halvering jämfört med köpen under första halvåret. Direktionen har också beslutat att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april.

Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent. Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och osäkerheten kring inflationsutsikterna är stor. Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.   

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta
Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde

2021 2022 2023 2024 2025 kv 2*
KPI 2,2 (2,2) 6,0 (2,9) 5,0 (2,0) 2,8 (2,4) 2,3
KPIF 2,4 (2,4) 5,5 (2,9) 3,3 (1,9) 2,0 (2,2) 2,1
BNP 4,8 (5,2) 2,8 (3,6) 1,4 (2,0) 1,4 (1,7) 1,5
Arbetslöshet, procent 8,8 (8,8) 7,6 (7,7) 7,4 (7,2) 7,4 (7,0) 7,4
Reporänta, procent 0,0 (0,0) 0,4 (0,0) 1,2 (0,0) 1,6 (0,2) 1,8

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2022 inom parentes.
* Kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet kvartal 2 2025.
Källor: SCB och Riksbanken

 

Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden

2022 kv 1 2022 kv 2 2023 kv 2 2024 kv 2 2025 kv 2
Reporänta 0,00 (0,00) 0,16 (0,00) 1,18 (0,00) 1,57 (0,13) 1,81

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2022 inom parentes.
Källa: Riksbanken

Beslutet om reporäntan tillämpas från den 4 maj. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 6 maj. Mer information om tillgångsköpen finns i protokollsbilagan på www.riksbank.se.

En pressträff med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag 11:00 på Riksbanken men föranmälda journalister kan även delta och ställa frågor via Zoom. För att delta krävs presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se. De journalister som vill delta och ställa frågor via Zoom föranmäler sig till presstjänsten antingen via telefon 08-787 0200 eller via mejl susanne.meyer@riksbank.se senast den 28 april klockan 10.00.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00

Continue Reading

Marknadsnyheter

Varför går det så dåligt för Las Vegas?

Published

on

By

Vy över Las Vegas

Det pratas mycket om att Las Vegas har blivit tomt. Det kommer färre besökare både från USA och utlandet, i en sådan omfattning att vägar som förut var fyllda med bilar nu är smidiga att ta sig fram på. De enda som fortsatt verkar komma är affärsresenärerna.

Las Vegas får mycket kritik för att ha blivit för giriga. Hotellen har börjat lägga på alla möjliga konstiga avgifter för att tjäna mer, restaurangerna lägger på avgifter och dessutom har det tillkommit flera nya skatter. Besökarna känner sig lurade.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Rekordhög belåning bland investerare – påminner om tidigare bubblor

Published

on

By

Investerares belåning har nått nya höjder i USA. Enligt färska siffror från Finra steg belåningen på amerikanska investerares depåer till över 1 biljon dollar i juni – en ny rekordnivå.

Den snabba ökningen av belåningen, det som på engelska kallas ”margin debt”, där investerare lånar pengar för att köpa värdepapper, väcker oro bland analytiker. Fenomenet jämförs med tidigare perioder av spekulativt överdrivet risktagande, såsom dotcom-bubblan i slutet av 1990-talet och meme-aktiefebern under pandemin.

Enligt analytiker är investerarsentimentet nu nära glödheta-nivåer, vilket tyder på ett marknadsklimat präglat av eufori snarare än försiktighet. Historiskt sett har liknande situationer ofta föregått kraftiga börsnedgångar.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan det bli allt viktigare för investerare att väga riskerna noggrant innan de ökar sin exponering med lånade pengar.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.