tor, nov 12, 2020 09:17 CET

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.

Slemhosta och andningssvårigheter är viktiga symptom på de kroniska luftvägssjukdomarna KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och kronisk bronkit. Båda sjukdomarna orsakas vanligen av långvarig rökning. Enligt Hjärt-Lungfonden är KOL en av de ledande dödsorsakerna i Sverige, och bedöms av WHO, Världshälsoorgansationen, vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2030.

Följer unga vuxna från födseln

I de aktuella studierna använde forskarna data från BAMSE-projektet (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi). BAMSE har följt 4 089 deltagare med upprepade undersökningar från födseln mellan 1994-96 till att de fyllt 24 år.

– Vi fann till vår överraskning att kronisk bronkit och begränsat luftflöde förenligt med KOL-definitionen var relativt vanligt hos de unga deltagarna, 5,5 procent respektive 2,0 procent, säger Erik Melén, barnläkare och professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och studiernas sisteförfattare.

– Vanligtvis diagnostiseras dessa sjukdomar hos patienter som är äldre än 50 år, säger medförfattare Anders Lindén, lungläkare och professor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. 

Doktoranden Gang Wangs analyser visar att tidiga exponeringar för luftföroreningar och rökning är riskfaktorer för kronisk bronkit, medan amning identifierades som en skyddande faktor. Återkommande lunginflammation och astma i barndomen innebär också en förhöjd risk för kronisk luftvägssjukdom senare i livet.

Riskfaktorerna rök och avgaser kan undvikas

Luften i Stockholm är relativt ren jämfört med många andra städer, och att forskarna trots detta såg negativa hälsoeffekter innebär att man måste se än allvarligare på exponering för luftföroreningar i ett globalt perspektiv.  

– Det är relativt lokala utsläpp från vägtrafik som ger upphov till luftföroreningarna vi analyserat i den aktuella studien. Vi ser också ett tydligt samband mellan rökning och kronisk bronkit, som bekräftar att även kort tids exponering för tobaksrök är skadligt för hälsan. Det är alltså fullt möjligt att förebygga risken att barn senare i livet drabbas av kronisk luftvägssjukdom, säger Erik Melén, och fortsätter:

– Våra studier bekräftar förekomsten av kronisk bronkit och begränsat luftflöde hos unga vuxna, och visar att god lunghälsa grundläggs tidigt i barndomen. Resultaten pekar på möjligheten att prevention i barndomen skulle kunna övervägas för att begränsa förekomsten av kronisk luftvägssjukdom senare i livet.

Arbetet har fått ekonomiskt stöd av European Research Council (TRIBAL, 757919), Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm och China Scholarship Council.

Publikationer: “Assessment of chronic bronchitis and risk factors in young adults: results from BAMSE”, Gang Wang, Jenny Hallberg, Petra Um Bergström, Christer Janson, Göran Pershagen, Olena Gruzieva, Marianne van Hage, Antonios Georgelis, Anna Bergström, Inger Kull, Anders Lindén, och Erik Melén. European Respiratory Journal, online 12 november 2020, doi: 10.1183/13993003.02120-2020.

“Early-life risk factors for reversible and irreversible airflow limitation in young adults: Findings from the BAMSE birth cohort”, Gang Wang, Inger Kull, Anna Bergström, Jenny Hallberg, Petra Um Bergström, Stefano Guerra, Göran Pershagen, Olena Gruzieva, Marianne van Hage, Antonios Georgelis, Christer Janson, Anders Lindén, och Erik Melén. Thorax, online 12 november 2020, doi: 10.1136/thoraxjnl-2020-215884.

För mer information, kontakta:
Erik Melén, professor
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
Telefon: 0706 68 91 94
E-post: erik.melen@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: