Connect with us

Marknadsnyheter

Så påverkas leasingtagare och IFRS 16 av Corona

Published

on

Som ett resultat av Coronapandemin sker stora förändringar i leasingavtal. Enligt IFRS 16 finns det en viktig skillnad mellan omprövningar och ändringar i redovisningen – men det kan vara svårt att fastställda om en ändring kopplad till Corona är en omvärdering eller modifiering. Här reder vi ut begreppen.

Många leasingtagare förhandlar just nu fram lättnader i hyresinbetalningar, som en följd av Corona. Det kan handla om engångssänkningar av leasing, sänkning under en viss period eller ändrad form av leasingberäkning, till exempel från fast till variabel hyra. Ett annat scenario är att leasingtagare vill förlänga hyran av exempelvis attraktiva lokaler där leasingtagaren genomfört förbättringar, för att förlänga perioden för att tjäna in dessa kostnader och därmed förlänga avskrivningstiden.

Enligt IFRS 16 finns det en viktig skillnad mellan omprövningar och ändringar i bokföringen. Dessa skillnader kan vara svåra att urskilja när det gäller händelser som är kopplade till Corona. Internationellt har det varit ett stort tryck på IASB och FASB att tillåta förenklingar kopplade till ändringar till följd av Corona.

Denna artikel innehåller en skiss på bokföring av ändringar i avtal för leasingtagare såsom de ser ut i IFRS 16 nu och visar vad FASB (Financial Accounting Standard board) och IASB (International Accounting Standards Board) planerar att göra.

Omvärdering eller modifiering

I en tidigare artikel som publicerades i Revisjon og Regnskap 8-2019 redogjorde vi för omvärderingar och modifieringar med två figurer över principerna för bokföring av de olika ändringarna. Dessa skillnader har i samband med Covid-19-krisen blivit aktuella.

Omvärderingar är justeringar knutna till förhållanden som var en del av de ursprungliga villkoren i leasingavtalen. Detta skiljer sig bokföringsmässigt från modifieringar. Modifieringar är ändringar av leasingavtalens användningsområden eller vederlag som inte ingick i de ursprungliga villkoren i leasingavtalen.

Det som framförallt är aktuellt nu och kopplat till Corona är att leasingtagaren får reducerade eller uppskjutna leasingbetalningar. Reducerad leasingbetalning är normalt antingen:

  • en variabel hyra till följd av omprövning som räknas in i resultatet, eller
  • en ändring där leasingtagaren får mäta hyresskulden på nytt med ny ränta när båda parter godkänner ändringen (tidpunkten för ikraftträdande).

Omvärdering

Man bör bedöma huruvida dagens situation med Corona är en ändring som kan relateras till villkor i kontrakten, t.ex. force majeure-klausuler, eller lagar och förordningar knutna till avtalen. Sådana klausuler eller lagar och förordningar kan vara knutna till de ursprungliga avtalen även om detta inte nämns specifikt i avtalen och inte uttryckligen bedöms vid det första godkännandet av avtalen.

En leasingreducering baserad på villkor i de ursprungliga avtalen eller lagar och regler som reglerar avtalen och ska anses utgöra en del av avtalsvillkoren, kommer oftast anses som variabel hyra. Variabel hyra ska inräknas i resultatet under de perioder den gäller för. Vår hållning är att den variabla hyran bör räknas som en driftskostnad, och vid en lättnad som en negativ driftskostnad.

Nedan illustrerar vi en situation med delvis anstånd och delvis efterskänkning av hyran med ett exempel för leasingtagare.

Exempel för leasingtagare

Hyresskuld 2020-03-31 på 5000, kvartalsvis betalning 750. Förenklat kan antas att räntekostnaden både i kvartal 2 och 3 jämfört med ursprunglig beräkning är 150. Det avtalas en delvis utsättning på 750 och efterskänkning av hyresbetalningar på 300, genom att det i kvartal 2 inte betalas någon hyra och att det i kvartal 3 betalas 1200.

Efter ändring betalas ingen hyra för kvartal 2 men skulden reduceras med efterskänkning på 300 med motpost i resultatet. Räntan på 150 räknas in som tidigare och ökar skulden som vid slutet av kvartal 2 är 4850. I kvartal 3 betalas 1200 och ränta på 150 räknas in. Skulden vid utgången av kvartal 2 är 3800. Denna är samma hyresskuld som om det inte varit någon ändring i leasingbetalningarna.

De användbara tillgångarna påverkas inte i utgångspunkten men det bör bedömas om det finns behov av att göra ett nedskrivningstest. I denna bedömning är det också viktigt att vara medveten om de användbara tillgångarna ska bedömas separat eller som en större kontantgenererande enhet.

Modifiering

En leasingtagare som uppnår reducering av hyresbetalningar utan ändring i omfång av hyresobjektet (längd eller mängd) som inte är baserad på villkor i det ursprungliga avtalet kan mäta hyresskulden på nytt och ändra de användbara tillgångarna i takt med att skulden ändras. Leasingtagaren ska göra beräkningarna baserat på en uppdaterad diskonteringssats. Leasingtagaren kan oftast använda marginell låneränta när båda parter godkänt ändringen (tidpunkten för ikraftträdandet). Riskfri ränta reduceras generellt men kreditriskpremien för leasingtagaren kan ha ökat betydligt då nettoeffekten på räntan är osäker. Det kan också hända att leasingtagaren vid tidpunkten för ikraftträdandet inte får lån beviljat eller får lån endast med en garanti från myndigheterna. Vi antar att den marginella låneräntan hänsyftar till ett lån utan garanti från myndigheterna, då en sådan garanti ska separeras och räknas in som offentligt tillskott.

Ska effekterna räknas in, och i så fall när?

En modifiering ska inte räknas in förrän båda parter godkänner ändringen. Vi förväntar oss att en ändring inte räknas in förrän ändringen är klar och juridiskt bindande för båda parter. Förhandlingar som inte avslutats före 31 mars 2020 ska enligt vår mening inte räknas in i första kvartalet.

En modifiering som i realiteten är ett anstånd av betalningen är inte en ändring i vederlag, även om det kan ha en nuvärdeseffekt, och faller således inte in under reglerna om omvärdering. Detta kan gälla tillfällen då det helt eller delvis avtalas om lättnader för inbetalningar under andra kvartalet mot att hyran under senare kvartal höjs i motsvarande grad. En sådan ändring ger i utgångspunkt inte upphov till ändrad bokföring.

Vi rekommenderar också att bedöma om ändringarna i leasingavtalen kan bli väsentliga och påminner om väsentlighetskriterierna i IAS 8.

Ändringar från FASB och IASB

För företag som har leasingavtal i olika länder kan det vara extra svårt att bedöma om ändringarna är omvärderingar eller ej. Både med tanke på olika lagar och regler men även på grund av att myndighetsincitament knutna till Corona skiljer sig åt.

FASB och IASB har tagit emot en rad förfrågningar gällande beviljande av lättnader i bokföringen kopplat till ändringar till följd av Corona. FASB har redan öppnat upp för att leasingtagare ska kunna välja att räkna in lättnader som variabla hyresbetalningar, se exemplet ovan. IASB har snabbehandlat ett liknande förslag om att ändra IFRS 16. IASB föreslår att ändringen enbart ska gälla för leasingtagare och endast för leasingreduceringar för 2020 som totalt sett reducerar eller i huvudsak ger oförändrade totala hyresbetalningar, och inte omfattar andra ändringar. IASB tror att en ändring kan vara klar i slutet av maj. Det föreslås att ändringen ska ha retroaktiv kraft, som i praktiken gäller från 2020-01-01. Ändringen behöver också godkännas av EU. Således kommer ett företag som lämnar 1:a kvartalsrapporten enligt IAS 34 före denna tidpunkt inte kunna utnyttja ändringarna i 1:a kvartalsrapporten men kan utnyttja dem för bland annat halvårs- och årsredovisningen för 2020.

Kontantstöd och andra offentliga stödåtgärder

Olika länder har olika stödåtgärder. I Norge har man det som benämns «kontantstöd» medan Sverige har infört tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher. Även om hyresbetalningar kan ingå i grunden för fasta kostnader menar vi att ett sådant stöd inte kan ses som och utgöra en del av hyresavtalen, och bör räknas in enligt IAS 20 som offentligt tillskott. Det innebär att när det finns en rimlig säkerhet för att företaget uppfyller villkoren och tillskottet tillhandahålles, kan företaget räkna in tillskottet i resultatet på systematisk grund. Samtidigt som kostnaderna det ska kompensera för räknas in.

Ändrad bedömning av options- och uppsägningsklausuler

Dagens situation på marknaden kan ha skapat betydande osäkerhet. Och leasingtagare kan ha ändrat sin bedömning knuten till options- och uppsägningsklausuler. Bara om antingen en väsentlig händelse eller väsentlig ändring inträffar i förhållanden som uppstår inom leasingtagarens kontroll, kan och ska leasingtagaren göra en ny bedömning. Om leasingtagaren vidtagit åtgärder, till exempel igångsatt en nedskärning eller stängt en fabrik, kan det vara aktuellt att kraven uppfyllts för att göra en ny bedömning. En ny beräkning ska göras med uppdaterad diskonteringsränta och kommer ändra hyresskuld och användbara tillgångar.

Utmaningar

Dagens marknadssituation gör att ändringar i leasingavtal kan bli mer aktuellt än man tidigare antagit. Och bokföringen enligt IFRS 16 är komplicerad. Det är historiskt att IASB verkställer en snabbändring av en nyligen implementerad redovisningsstandard. Det skapar utmaningar för systemen som ska uppdateras och en korrekt beräkning av ändringarna. Det är viktigt att systemleverantörer planerar för en redovisning av dessa effekter och ger god vägledning.

Terje Glesaaen, Statsauktoriserad revisor, VD Share Control
Serge Fjærvoll, Statsauktoriserad revisor, Partner KPMG

Originalartikel: https://sharecontrol.se/sa-paverkas-leasingtagare-och-ifrs-16-av-corona/

Sharecontrol A/S
Ragnar Bryne
rb@sharecontrol.no
 

Vi skapar en enklare vardag för ekonomiavdelningar och ledningsgrupper i stora och små bolag. Det gör vi genom att leverera en prisvärd och enkel programvara som är byggd på djup kunskap och erfarenhet om ekonomi- och verksamhetsstyrning.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Loomis årsstämma 2024

Published

on

By

Loomis AB höll idag, den 6 maj 2024, årsstämma. Stämman fattande följande beslut.

Resultaträkning och balansräkning samt beslut om utdelning

Stämman beslutade att fastställa resultaträkningen och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen för räkenskapsåret 2023. Vidare beslutades om utdelning om 12,50 kronor per aktie och som avstämningsdag för utdelningen den 8 maj 2024. Utbetalning av utdelningen beräknas ske från Euroclear Sweden AB den 14 maj 2024.

Styrelse och revisor

Styrelseledamöterna och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för förvaltningen under räkenskapsåret 2023.

Till styrelseledamöter omvaldes Alf Göransson, Lars Blecko, Cecilia Daun Wennborg, Liv Forhaug, Johan Lundberg och Santiago Galaz. Till ny ledamot valdes Marita Odélius. Till styrelsens ordförande omvaldes Alf Göransson.

Arvode till styrelseledamöterna fastställdes till totalt 5 755 000 kronor (baserat på ett oförändrat antal utskottsledamöter), fördelat enligt följande: styrelsens ordförande 1 400 000 kronor och till var och en av de övriga styrelseledamöterna 585 000 kronor. Därutöver tillkommer ersättning för utskottsarbete med 320 000 kronor till ordföranden för revisionsutskottet, 150 000 kronor till ordföranden för ersättningsutskottet, 150 000 kronor till ledamot av revisionsutskottet och 75 000 kronor till ledamot av ersättningsutskottet.

Till bolagets revisor omvaldes revisionsbolaget Deloitte AB, med auktoriserade revisorn Didrik Roos som huvudansvarig revisor, för en mandatperiod om ett år. Det beslutades vidare att arvode till revisorn ska utgå enligt avtal.

Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om återköp och överlåtelse av egna aktier

Stämman beslutade att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier i syfte att ge styrelsen möjlighet att fortlöpande anpassa Loomis kapitalstruktur till bolagets kapitalbehov och möjliggöra förvärvsfinansiering genom utnyttjande av egna aktier.

Beslut om minskning av aktiekapitalet genom indragning av återköpta aktier samt ökning av aktiekapitalet genom en fondemission

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att minska aktiekapitalet med 21 399 145 kronor genom indragning av 4 279 829 egna aktier som innehas av bolaget. Samtidigt genomförs en fondemission som ökar bolagets aktiekapital med samma belopp, utan utgivande av nya aktier. Efter genomförd fondemission kommer således bolagets bundna egna kapital och aktiekapital att vara oförändrat. Efter genomförd minskning av aktiekapitalet och fondemission kommer det totala antalet utestående aktier och röster i bolaget att uppgå till 71 000 000.

Ersättningsrapport

Stämman beslutade att godkänna framlagd ersättningsrapport.

Detta pressmeddelande finns också tillgängligt på bolagets webbplats, www.loomis.com

6 maj 2024

Alf Göransson
Styrelseördförande

Kontakt:
Jenny Boström

Ansvarig för hållbarhet och investerarrelationer

Mobiltelefon: 079-006 45 92
Epost: jenny.bostrom@loomis.com

Loomis erbjuder säkra och effektiva helhetslösningar för att hantera betalningar, vilket inkluderar distribution, hantering, förvaring och återanvändning av kontanter och andra värdeföremål. Loomis kunder är banker, detaljhandlare och andra finansiella aktörer. Loomis bedriver verk­samhet via ett internationellt nätverk av cirka 400 operativa lokalkontor i drygt 20 länder. Loomis sysselsätter cirka 25 000 personer och omsatte 2023 mer än 28 miljarder kronor. Loomis är noterat på large cap-listan på Nasdaq Stockholm.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Återköp av aktier i Arise under vecka 18, 2024 och avslutande av aktieåterköpsprogram

Published

on

By

Under perioden 29 april till och med 3 maj 2024 har Arise AB (publ) (LEI 549300FOT7EE85QYB655) (“Arise”) återköpt sammanlagt 23 909 egna stamaktier (isin: SE0002095604) inom ramen för det återköpsprogram som styrelsen initierat i syfte att bidra till ökat aktieägarvärde och en optimerad kapitalstruktur. Med detta avslutas det återköpsprogram som initierades den 16 november 2023 och som kunde löpa fram till datumet för Arises årsstämma 2024. Arise har sammanlagt återköpt 2 023 609 stamaktier under programmet, till ett värde av SEK 84,0 miljoner.

Återköpen är en del av det återköpsprogram omfattande återköp motsvarande högst SEK 100 miljoner som Arise tillkännagav den 14 november 2023. Återköpsprogrammet, vilket har löpt från den 16 november 2023 och fram till idag, 6 maj 2024, har genomförts i enlighet med EUs marknadsmissbruksförordning nr 596/2014 (MAR) och EU-kommissionens delegerade förordning 2016/1052 (den så kallande “Safe Harbour”-förordningen). Syftet med återköpsprogrammet har varit att anpassa Bolagets kapitalstruktur för kapitalbehovet över tid och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. Avsikten är för närvarande att de stamaktier som återköpts ska makuleras genom beslut vid kommande bolagsstämmor.

Stamaktier i Arise har återköpts enligt följande:

Datum Aggregerad daglig volym (antal aktier) Viktat genomsnittspris per dag (SEK) Totalt dagligt transaktionsvärde (SEK)
29/04/2024 12 071 38,3670 463 128,06
30/04/2024 11 838 38,6734 457 815,71
01/05/2024
02/05/2024
03/05/2024

Efter ovanstående förvärv uppgår Bolagets innehav av egna aktier per den 6 maj till 2 077 803 aktier. Det totala antalet utestående aktier i Bolaget uppgår till 44 494 235 stamaktier.

Fullständig information om de genomförda transaktionerna enligt artikel 5.3 i MAR och artikel 2.3 i Safe Harbour-förordningen biläggs detta pressmeddelande.

Halmstad 6 maj 2024

ARISE AB (publ)

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Per-Erik Eriksson, VD Arise AB, +46 702 409 902

Denna information lämnades genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 6 maj 2024 kl. 18.00.

Om Arise

Arise är ett ledande och oberoende företag som förverkligar ny grön energi. Bolaget prospekterar, bygger, säljer och förvaltar förnybar elproduktion. Bolaget är noterat på Nasdaq Stockholm.        

Arise AB (publ), Box 808, 301 18 Halmstad, tel. 46 35 10 450 71 00, org.nr. 556274-6726. E-mail: info@arise.se, www.arise.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kommentar om utlåtande från Dala Energis budkommitté

Published

on

By

Idag meddelade Dala Energis budkommitté sin så kallade fairness opinion i förhållande till Ellevios bud på bolaget. Utlåtandet ska vara en vägledning för bolagets aktieägare att avgöra om budet är finansiellt attraktivt eller inte. Men uttalandet idag handlade mindre om finansiell avvägning och mer om att spegla de känslor som uttryckts i de kommuner som är storägare i bolaget. Här bemöter Ellevio några av de argument som anförs i budkommitténs pressmeddelande.

  1. Dala Energis planer på omstrukturering av koncernen

I sitt pressmeddelande skriver budkommittén:

I februari 2024 fattade styrelsen beslut om att inleda arbetet med att utvärdera strategiska partnerskap och alternativ till omstrukturering av koncernen för att säkra finansieringen av den fortsatta strukturutvecklingen och tillväxten.”

Dala Energi har ännu inte presenterat några detaljer om sin strukturomvandling och hur de har för avsikt att bidra till långsiktig lönsamhet och tillväxt av koncernen. Och när det gäller kursutvecklingen i aktien har den historiskt inte mött förväntningarna hos Dala Energis aktieägare.

”Styrelsen fortsätter driva det ovan beskrivna strategiska arbetet samtidigt som Dala Energis aktieägare har möjligheten att ta ställning till det offentliga uppköpserbjudandet med en annan inriktning för bolaget.” 

Detta framstår för oss som en motsättning till det som bolaget framförde vid ägarmötet den 5 april då man uttryckte att man har valt ett ”aktivt avvaktande tills ägare har tagit ställning till uppköpserbjudandet”.

  1. Ellevios och Dala Energis prisstrategier

I pressmeddelandet skriver kommittén: ”Ellevio och Dala Energi har i grunden samma prisstrategi, att intäktsramar som är beslutade av Energimarknadsinspektionen utnyttjas till investering och utveckling av elnätet samt ger ägarna en skälig avkastning.”

Här konstaterar man mycket riktigt att Ellevio och Dala Energi verkar under samma reglering som bestämmer intäktsramar. Samtidigt är det viktigt att förstå att bolagen har skilda prisstrategier – och att Ellevios strategi skapar stora besparingar för de allra flesta hushållskunder.

För de allra flesta kunder är Ellevios elnätsavgifter alltså lägre än Dala Energis. Budkommittén menar att skillnaden i den totala prissättningen har varierat från år till år och mätt över en längre historisk period är skillnaderna små, där olika prismodeller är till för- eller nackdel för olika kundgrupper.”

Här vill vi poängtera att historiska perioder är irrelevanta för Ellevios framåtblickade tariffstrategi. Detta eftersom dessa inte grundade sig på en nationell samprissättningsstrategi (som vi har idag), samt att de byggde på en helt annan reglermodell och otydlighet kring regulatoriska förutsättningar.

  1. Regionala och nationella investeringsbehov

Dala Energis budkommitté resonerar kring huruvida det finns en risk för att Ellevios investeringar skulle kunna missgynna elnätet i Dalarna till förmån för det nationella nätet.

Vi uppfattar en omsorg och oro för bygdens konkurrenskraft, men detta är återigen ett argument som inte påverkar budets finansiella styrka och värdeskapande för aktieägare.

Det belyser dessutom ett av de stora problemen kopplat till elektrifiering där varje energibolag endast ser till sitt geografiska område, medan investeringar behöver göras med ett nationellt perspektiv för att långsiktigt säkra effekt och energi över större geografier än kommunala gränser. Ellevio planerar att fördubbla sin nationella investeringsnivå, men inom regionen Dalarna kommer investeringar att mer än femdubblas över kommande fem år. Det kommer att skapa både direkta arbetstillfällen genom utökade investeringar i regionen, och även indirekta arbetstillfällen genom tillgång till energi och effekt som kan attrahera energiintensiva industrier att söka etableringar i regionen.

  1. Förändring i antal anställda

När det gäller förändring av antal anställda i regionen framför budkommittén att man kan förvänta sig ett bortfall av tjänster om Ellevio blir ny ägare. Vi har försökt vara tydliga med detta budskap men tydligen inte nått fram. För oberoende av Ellevios framtida planer för övriga verksamheter kommer vi att verka för att alla anställda ska ha en tryggad anställning. Och genom den kraftiga tillväxt vi ser i regionen planerar Ellevio att med utgångspunkt från Dala Energis nuvarande kontor att öka anställningarna. Gällande exakt vilka och hur många kontor som långsiktigt behålls ser Ellevio inga principiella hinder med att behålla fler eller alla.

Detta argument är också det ett budskap som naturligtvis är viktigt för många, men inte nödvändigtvis för de aktieägare som har bästa möjliga värdeutveckling för ögonen.

  1. Det underliggande finansiella tillgångsvärdet

Slutligen fastställs i pressmeddelandet: ”Budkommitténs uppfattning är att Erbjudandet, med Ellevios strategiska inriktning där befintliga verksamheter skall delas upp, säljas och integreras med andra parter, inte reflekterar det underliggande finansiella tillgångsvärdet.”

Det föranleder den uppenbara frågan: vilket är då detta värde? Budkommittén presenterar inte något i sin fairness opinion som visar på vad värdet borde vara. Vårt bud är 76 procent över senaste stängningskurs. Det är en osedvanligt hög premie.

Sedan vårt bud 2022 har inget annat bud på bolaget presenterats. Man hade förväntat sig att de stora värden som finns i koncernen som motiverar en högre värdering än Ellevios bud borde ha yttrat sig under denna period, inte minst på marknadsintresse för bolaget eller på aktievärdet (som haft en negativ utveckling sedan dess).

Nu behöver Dala Energis styrelse visa sina aktieägare vilka alternativ de har att ta ställning till – och vara öppna med värderingen av bolaget.

För mer information om budet, se budhemsidan framtidens-energi.se

Kontakt
Sarah Östberg, 070 971 12 40
Framtidens-energi@ellevio.se

Kontakt för media
Jesper Liveröd, presschef, 070 929 96 23
Jesper.liverod@ellevio.se

Ellevios pressjour, dygnet runt 020-20 20 60

Om Ellevio
Med nära en miljon kunder är Ellevio ett av Sveriges största energiföretag. Tillsammans med våra kunder tar vi en aktiv roll i resan mot ett allt mer elektrifierat samhälle. Våra elnät är ryggraden som kopplar ihop producenter och konsumenter av el, som möjliggör mer förnybar elproduktion, elektrifiering av transporter och industri och som skapar förutsättningar för nya klimatsmarta lösningar. Vi har 730 anställda och sysselsätter totalt cirka 3 000 personer runt om i landet. Huvudkontoret finns i Stockholm och vi ägs av OMERS Infrastructure, Tredje AP-fonden, Folksam och AMF. Läs mer om oss på ellevio.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.