Det är mindre vanligt att röka bland elever som är mer fysiskt aktiva på fritiden. Det visar en ny fokusrapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Det omvända sambandet gäller för spel om pengar, som är mer vanligt förekommande bland dem som är mer fysiskt aktiva.   ​​​​​​​

I en ny rapport undersöks sambanden mellan fysisk aktivitet på fritiden och användning av t ex cigaretter och alkohol samt spelande om pengar bland elever i årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2.  

– Vi har jämfört de elever som är fysiskt aktiva sju timmar i veckan eller mer, med de elever som är fysiskt aktiva mindre än sju timmar i veckan, berättar Tony Nilsson som är forskare hos CAN och en av författarna till rapporten.   

Därefter har forskarna undersökt hur vanligt det är att ha druckit alkohol, rökt cigaretter, snusat, spelat om pengar och vejpat de senaste 30 dagarna i de två grupperna av fysisk aktivitet.  

– Det var mindre vanligt bland de elever som är fysiskt aktiva minst sju timmar i veckan att ha rökt cigaretter någon gång under den senaste månaden, säger Tony Nilsson.  

För spel om pengar visade resultaten det omvända. De mer fysiskt aktiva eleverna var mer benägna att ha spelat om pengar den senaste månaden.  

– Vad det här beror på vet vi inte men man har funnit liknande resultat då man studerat elever på idrottsgymnasier, säger Johan Svensson som är forskare hos CAN och författare till rapporten. 

– Det är också värt att notera att det på det stora hela inte finns någon tydlig skillnad mellan de mer fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva eleverna i användningen av alkohol, snus och vejp, säger Johan Svensson.  

Däremot fanns kopplingar till egenskattad hälsa.  

– Generellt kan man se att de elever som är fysiskt aktiva sju timmar eller mer i veckan på sin fritid är mer nöjda med sig själva och sin hälsa, säger Tony Nilsson.   

Läs rapporten här https://www.can.se/publikationer/ungas-fysiska-aktivitet-pa-fritiden/

Läs om CAN:s nationella skolundersökning här CAN:s nationella skolundersökning – CAN

Presskontakt   

Johan Svensson
Forskare och utredare
072-371 43 51
johan.svensson@can.se 

Sara KristenssonKommunikationschef072-371 43 21sara.kristensson@can.se

CAN är ett nationellt kompetenscentrum som tar fram och sprider kunskap om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.

Vi följer konsumtions- och skadeutvecklingen genom undersökningar och forskning. Myndigheter och organisationer använder kunskap från CAN som underlag för beslut och insatser. Vi är en del av civilsamhället och i vår styrelse finns representanter för våra medlemsorganisationer. Där finns även olika myndigheter representerade.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning – www.can.se

Det ekonomiska läget fortsätter att påverka antalet arbetslösa. Ungefär 19 000 personer fler var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i april jämfört med ett år tillbaka.

I slutet av april var drygt 346 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det är en ökning med närmare 19 000 personer jämfört med samma period förra året. Arbetslösheten är totalt 6,6 procent.

– Arbetsmarknaden fortsätter försvagas. Jämfört med ett år tillbaka ökar arbetslösheten och antalet varsel, samtidigt som färre antal nya lediga platser anmäls till Platsbanken. Det ekonomiska läget fortsätter att påverka arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef.

I april varslades cirka 6 900 personer om uppsägning, vilket är den högsta månadssiffran under 2024. I år har knappt 23 600 personer varslats om uppsägning.

– Antalet varsel har under en längre period legat högre än det historiska snittet, men är inte lika högt som under finanskrisen eller pandemin. Samtidigt kan siffrorna variera mycket beroende på enskilda varsel. Generellt är varslen knutna till konjunkturkänsliga branscher, säger Lars Lindvall.

Kort om arbetsmarknaden i april 2024
_{Inom parentes anges motsvarande siffror för april 2023.}

• 6,6 procent var inskrivna som arbetslösa (6,3).* Sammanlagt 346 029 personer (327 473).
• 7,2 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa (6,6).* Sammanlagt 38 985 ungdomar (35 630).
• 140 337 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer (141 311).
• 170 595 personer var öppet arbetslösa (146 580).
• 175 434 personer deltog i program med aktivitetsstöd (180 893).
• 30 448 personer anmälde sig som arbetssökande (26 050).
• 33 013 personer fick arbete (29 381).
• 6 851 personer varslades om uppsägning (3 733).

*Andel av den registerbaserade arbetskraften.

Källa: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik i april 2024.

Statistikkartor för alla län

Mer statistik

Verksamhetsstatistiken för maj publiceras den 13 juni 2024 kl. 6:00.

Fakta om statistiken     

Arbetsförmedlingens månadspressmeddelanden redovisar myndighetens verksamhetsstatistik. Redovisningen bygger på Arbetsförmedlingens registeruppgifter om bland annat inskrivna arbetslösa och om nyanmälda lediga platser. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik redovisar olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En av dessa är öppet arbetslösa – alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Metoden för att beräkna arbetskraftens storlek, och därmed även den relativa arbetslöshetsnivån ändrades under 2024. Läs mer om ändringen här.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU).

Mer information om Arbetsförmedlingens statistik

Mer information om SCB:s arbetskraftsundersökning

Presstjänsten: 010-486 10 00, press@arbetsformedlingen.se

ARBETSFÖRMEDLINGEN
Vi hjälper arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra.
Pressjour: 010-486 10 00, press@arbetsformedlingen.se
arbetsformedlingen.se

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning i Sverige. Ungefär 25 500 personer drabbas varje år, enligt Socialstyrelsen. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas. Därför uppmanar Hjärt-Lungfonden till att fler lär sig att känna igen en stroke genom AKUT-testet.

– När en stroke inträffar krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. Tyvärr kommer endast var tredje drabbad till sjukhus inom tre timmar. Om hela Sveriges befolkning lär sig symtomen på stroke så kan vi rädda fler liv och öka chanserna till fler friska år för dem som insjuknar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

När någon drabbas av en stroke krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. Att snabbt kunna känna igen symtomen på stroke med hjälp av AKUT-testet och ringa 112 kan vara skillnaden på liv och död. Se faktaruta om AKUT-testet nedan. 

Hjärt-Lungfonden genomförde i april förra året en sifoundersökning som visar att endast var fjärde svensk, 26 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet.

– Om allmänhetens kunskaper om symtomen för stroke skulle öka så skulle med största sannolikhet även livskvaliteten för de drabbade öka, säger John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Med närmare en miljon vårddagar per år är stroke den enskilda sjukdom som står för flest vårddagar på svenska sjukhus. En av tre drabbade har kunnat återgå till det liv och aktiviteter de hade före insjuknandet i stroke. Vid en tre- och fem-årsuppföljning har två tredjedelar av de drabbade fortfarande inte fullt ut kunnat återgå till det liv de hade före insjuknandet.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd
AKUT-testet

Fakta: AKUT-testet (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Vid minsta misstanke om stroke – ring 112!
• Ett sätt att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet (Ansikte Kropp Uttal Tid). Om någon plötsligt börjar bete sig annorlunda och du misstänker stroke ber du personen i fråga utföra följande handlingar:
A – Ansikte. Be personen le. Vid stroke hänger den ena mungipan inte alltid med.
K – Kroppsdel. Be personen hålla armarna rakt upp. Vid stroke faller ofta ena armen ned.
U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen ”det är vackert väder i dag”. Vid stroke är uttalet ofta sluddrigt.
T – Tid. Varje sekund räknas för att rädda liv.

Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Håll koll på ditt blodtryck – Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.
• Ät hjärtvänlig mat – Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.
• Skär ner på saltet – Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.
• Sluta röka – Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka.
• Fysisk aktivitet – Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka succesivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Högt blodtryck
• Ett alltför stort saltintag
• Rökning
• Förmaksflimmer
• Diabetes
• Låg fysisk aktivitet
• Höga blodfetter
• Tidigare genomgången stroke eller TIA
• Hög ålder
• Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar
• Hög alkoholkonsumtion
• Nedstämdhet och psykosocial stress

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symptom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas ungefär 25 500 personer varav 5 900 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85% av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se