Personer som började spela datorspel i tidig skolålder utvecklade ett problematiskt spelande fortare jämfört med dem som började spela några år senare. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Förstaförfattare till studien är Annika Hofstedt, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, psykolog och enhetschef för Sahlgrenska Universitetssjukhusets Mottagning för spelberoende och skärmhälsa där studien är genomförd.

– Vi kan inte slå fast att tidig speldebut leder till snabbare beroende men det kan ha betydelse. Att de som började spela i yngre ålder snabbare utvecklade problem skulle också kunna vara en följd av att dagens unga har tillgång till andra spel som snabbare leder till ett beroende. Våra resultat understryker behovet av förebyggande insatser, säger Annika Hofstedt.

Det handlar om datorspel där man inte spelar om pengar. Studieresultaten är i linje med tidigare forskning som antytt att tidig datorspelsdebut är en riskfaktor för att utveckla ett svårare datorspelberoende. Resultaten publiceras i tidskriften Frontiers in Psychiatry.

Både vuxna och unga

I studien ingår 69 patienter i åldrarna 15 till 56 år som uppfyllde kriterierna för datorspelsberoende. Endast tre av studiedeltagarna var kvinnor. Patienterna delades in i två lika stora grupper: en yngre grupp upp till 25 år och en äldre grupp som var 26 år eller äldre. Datainsamling skedde med strukturerade intervjuer och formulär.

Den yngre gruppen visade sig ha börjat med datorspel när de var 6 till 7 år gamla och hade utvecklat problem när de i genomsnitt var i 14-årsåldern. Den vuxna gruppen började spela först när de var omkring 10 år och fick tydliga problem först när de i genomsnitt var 21 år gamla.

Olika faser i livet

Anna Söderpalm Gordh, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskningssamordnare inom Verksamhet Beroende på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är senior författare till studien.

– Allt fler människor i alla åldersgrupper spelar digitala spel. Datorspel i sig är inte dåligt men vi behöver mer kunskap om hur problematiskt spelande utvecklas under livets olika faser. Våra resultat väcker viktiga frågor för samhället och även för föräldrar. Kanske kan det vara en bra idé att avvakta några år innan barnet får sin första spelkonsol, säger Anna Söderpalm Gordh.

Studie: Young and adult patients with gaming disorder: Psychiatric co-morbidities and progression of problematic gaming; https://doi.org/10.3389/fpsyt.2024.1423785

Expertkontakter:

Annika Hofstedt, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, psykolog och enhetschef för Sahlgrenska Universitetssjukhusets mottagning för spelberoende och skärmhälsa, tel. 0700 20 76 02, e-post annika.hofstedt@vgregion.se

Anna Söderpalm Gordh, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskningssamordnare inom verksamhet Beroende på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel. 0734 02 02 37, e-post anna.soderpalm@neuro.gu.se

Pressbilder: Annika Hofstedt (foto: Paul Björkman) och Anna Söderpalm Gordh (foto: Olof Holdar)

Presskontakt: Elin Lindström, tel. 0766 18 30 37, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Om datorspelsberoende:

Personer med datorspelsberoende har ett okontrollerbart begär att spela dator-, tv- eller mobilspel. För att diagnosen ska ställas ska problemen ha funnits en längre tid och spelandet ska ha en tydlig negativ inverkan på relationer och andra aspekter av livet.

Datorspelsberoende (gaming disorder) klassificeras som en beroendesjukdom av Världshälsoorganisationen WHO sedan 2018. Den behandling som har mest stöd i forskning är kognitiv beteendeterapi (KBT) och det är också den typen av behandling som utvecklats och erbjuds på Sahlgrenska Universitetssjukhusets mottagning.

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin