Nationella standardiserade vårdförlopp för cancer infördes 2015 för att korta väntetiderna inom cancervården och för att ge en likvärdig vård i hela landet. Men trots det är efterlevnaden av målet för väntetiderna låg – under de senaste fem åren har uppfyllelsen av de nationella målen endast förbättrats marginellt. År 2021 fick inte ens hälften av patienterna i förloppen vård inom utsatt tid.

Standardiserade vårdförlopp ska öka effektiviteten i cancervården och minska onödig väntan för patienten. Tiden från det att en välgrundad misstanke om cancer finns till start av behandling ska göras så kort som möjligt. Syftet är att det inte ska spela någon roll var i Sverige en person blir sjuk – omotiverade väntetider ska undvikas och tiden från välgrundad misstanke om cancer till behandling ska vara densamma.

Idag finns standardiserade vårdförlopp för 31 cancerdiagnoser i Sverige. Målet är att 80 % av de patienter som ingår i ett förlopp ska få vård i enlighet med uppsatta mål för ledtider. Men måluppfyllelsen är låg; under 2021 nådde ingen region upp till målet om 80 %. I snitt över riket fick endast 47 % av alla patienter som ingick i ett vårdförlopp vård inom den överenskomna tidsramen, enligt siffror från Regionala cancercentrum.

– Vårdförloppen ska göra vården mer jämlik och ge så bra resultat som möjligt. Men det handlar också om att minska det personliga lidande som ovissheten innan ett besked kan betyda. Varje vårdförlopp som inte efterlevs kan innebära en stor psykologisk påfrestning för den enskilda patienten. Politiken har beslutat om mål för väntetider av en anledning. Då har man också ansvar att se till att vården har möjlighet att leva upp till det, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Stora skillnader

Resultaten skiljer sig kraftigt mellan diagnoserna. Vid till exempel akut lymfatisk leukemi fick 92 % av patienterna behandling inom den angivna ledtiden år 2021. Till skillnad från till exempel cancer i urinblåsan, som idag kostar cirka 835 liv per år, där endast 14 % av patienterna fick vård inom utsatt tid. Även de regionala skillnaderna är stora.

– Tanken med vårdförloppen är god, men så länge vi är så långt ifrån målet bidrar inte vårdförloppen till den jämlikhet mellan diagnoser eller regioner i så stor utsträckning som de skulle kunna göra. Sedan införandet 2015 är dessutom utvecklingen marginell, säger Ulrika Årehed Kågström.

Förlagan till de standardiserade vårdförloppen kommer från Danmark som införde dessa redan 2007. Där fick i snitt 76 % av patienterna som ingick i ett förlopp vård inom målet för ledtiderna år 2021, enligt danska Sundhedsstyrelsen. Att jämföra med Sveriges 47 %.

– Även om man ska vara försiktig med nationella jämförelser så ger de danska resultaten en fingervisning om att Sverige kan och bör höja ambitionsnivån. Det är dags att stärka den nationella samordningen med tydligare incitament för att leva upp till de mål för väntetider vi kommit överens om, säger Ulrika Årehed Kågström

För mer information kontakta:
Ahmad Abdelrahman
Kommunikationsstrateg 
+46 70 – 354 45 72
ahmad.abdelrahman@cancerfonden.se

Cancerfondens vision är att besegra cancer

Genom att finansiera den främsta forskningen, sprida kunskap om cancer och påverka beslutsfattare i viktiga frågor, arbetar vi för att färre ska drabbas och fler ska överleva. Cancerfonden är en fristående, ideell organisation utan statligt stöd. Vårt arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Sedan 1951 har vi delat ut 12 miljarder kronor till de främsta forskningsprojekten i Sverige.

#tillsammansmotcancer