Problem med stök, buller och bristande studiero i klassrummet är vardag för många av Sveriges elever och lärare. Statistik från OECD visar att Sverige är det land i Europa som har sämst klassrumsdisciplin. Regeringen vidtar en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Svenska skolor har stora problem med både kunskapsresultat, trygghet och studiero. Lärarna har i dag en tuff arbetsmiljö och det senaste decenniet har antalet anmälningar på grund av hot och våld i skolan fördubblats.

Ett index som presenterats av OECD slår fast att Sverige är sämst i Europa när det gäller klassrumsdisciplin. Indexet, som kallas DISCLIMA, bygger på data från PISA-undersökningen och är ett mått på disciplinärt klimat i skolor. Man har denna gång mätt klimatet på matematiklektionerna bland 15-åringar. Sverige är tillsammans med Nya Zeeland och Chile ett av länderna med sämst disciplinärt klimat. Bland annat svarar en tredjedel av de svenska eleverna att det oftast eller alltid är bullrigt och stökigt på lektionerna. Omkring 30 % uppger att de blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, på de flesta eller varje lektion.

– Även om vi visste att det finns stora utmaningar med trygghet och studiero i de svenska skolorna så är det nedslående att se att vi ligger så här dåligt till. Regeringen tar krafttag för att vända denna utveckling. Alla elever ska känna sig trygga i skolan och få möjlighet att fokusera på att lära sig saker på lektionerna, säger skolminister Lotta Edholm.

För att förbättra ordningen i klassrummet och skolan gör regeringen flera insatser:

• Stärkt trygghet och studiero. En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå flera samverkande åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i skolan. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag som innebär att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen och förslag som förtydligar att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, inte vårdnadshavare och elever.
• Fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Regeringen genomför en stor statsbidragssatsning om totalt 600 miljoner kronor för att huvudmännen ska kunna anställa fler speciallärare och inrätta fler särskilda undervisningsgrupper. Inom ramen för fortbildningsbidraget har regeringen även satsat 200 miljoner kronor per år från 2023–2025 för att lärare ska kunna utbilda sig till speciallärare.
• Skolsociala team. Regeringen genomför en satsning på skolsociala team där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. De skolsociala teamen kan fånga upp elever med hög frånvaro i tid och sätta in rätt insatser. Satsningen omfattar 250 miljoner kronor för 2024 och 2025.
• Skolsäkerhetsutredningen. Utredningen ska kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och polis i brottsförebyggande syfte och lämna förslag som förbättrar möjligheterna att utbyta information.
• Akutskolor. I vissa fall kan en elev som till exempel stör ordningen behöva placeras tillfälligt utanför den egna skolenheten i enlighet med skollagens bestämmelser. Detta för att skapa en bättre skolsituation både för den aktuella eleven och för övriga som verkar i skolan. Från 2024 avsätter regeringen 100 miljoner kronor årligen för att fler huvudmän ska kunna inrätta akutskolor.

Klassrumsklimat i Sverige

• 37 % av 15-åriga elever tycker att det oftast eller alltid är bullrigt och stökigt på lektionerna.
• Elever som svarar att det ofta eller alltid är stökigt på lektionerna presterar i genomsnitt sämre på PISA-proven.
• 29 % av 15-åriga elever blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, på de flesta eller varje lektion.
• Elever som blir distraherade av digitala verktyg på lektionerna presterar i genomsnitt sämre på PISA-proven.

Källa: OECD

Kontakt

Ellen Kult, pressekreterare hos Lotta Edholm, 076-140 15 28, ellen.kult@regeringskansliet.se