Marknadsnyheter

Tillståndsansökan för Vindpark Takenehöjden inlämnad

Published

1 år ago

14 februari, 2025

Tanalys

Takenehöjden Vind AB har lämnat in sin tillståndsansökan för en ny vindkraftspark i Årjängs kommun. Projektet omfattar 12 vindkraftverk och förväntas generera både förnybar energi och lokal ekonomisk nytta.

Projektägaren Thomas Esmann säger:

– Det är alltid stort att äntligen lämna in en ansökan för en vindpark man arbetat med i flera år. Vårt arbete har inte bara handlat om att ta fram en optimal layout och en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning utan även säkerställa att projektet innebär lokal nytta genom Närförmåner, intäktdelning till närboende och kommunal nytta genom den kommunala intäkten som beslutats av regeringen. Enligt våra beräkningar innebär Vindpark Takenehöjden en intäkt på 4,5 miljoner kronor till kommunens budget.

Länsstyrelsen kommer nu att granska ansökan, begära in eventuella kompletteringar och därefter begära in yttranden från bland annat kommunen. Frågan till kommunen om tillstyrkan eller avstyrkan för miljöprövning kommer med stor sannolikhet att lyftas under 2025.

Jeanette Lindeblad, projektledare för Takenehöjden Vind

– Den kommunala tillstyrkansprocessen är ett orosmoment. Vi vet att det finns politiker som tenderar att välja den lätta vägen, det vill säga nej, men jag känner att det skett en positiv förflyttning i både Årjäng och hela Värmland. Många politiker och invånare har börjat bli medvetna om det stora behovet av lokal elproduktion som finns i länet. Ska Värmland behålla sin position som stark aktör i den svenska industrin måste tillgången till effekt kombineras med utbyggnad av näten. Om det inte finns lokal elproduktion riskerar man att bli utan bägge ovannämnda faktorer.

SOM-institutets senaste undersökning visar att endast 3 % av svenskarna är starkt emot utbyggnaden av vindkraft vilket branschorganisationen Svensk Vindenergi nyligen gjort en informationskampanj kring.

Sammanfattning Miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan

Ansökan gäller tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift av en gruppstation med vindkraftverk samt tillhörande infrastruktur i Årjängs kommun, Värmlands län. Ansökan har lämnats in till Miljöprövningsdelegationen hos Länsstyrelsen i Örebro län.

Projektet benämns Vindpark Takenehöjden.
Ansökan omfattar 12 vindkraftverk
Totalhöjd på maximalt 290 m (tornhöjd + halva rotordiametern)

Lokalisering: den planerade vindkraftsparken är lokaliserad 13 km sydöst om staden Årjäng, i Årjängs kommun. Verksamhetsområdet ligger inom Silleruds församling och Sillerud tätort ligger cirka 4 km sydväst om verksamhetsområdet.

Verksamheten utgör B-verksamhet och prövas av Miljöprövningsdelegationen hos Länsstyrelsen i Örebro län.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till tillståndsansökan och syftet är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta miljöeffekter som den planerade verksamheten kan medföra samt att föreslå skyddsåtgärder för att uppfylla kraven i 2 kap. 3 § miljöbalken samt att utgöra ett beslutsunderlag i tillståndsprövningen.

Ägare
Projektet drivs av projektbolaget Takenehöjden Vind AB som ägs genom det danska projektbolaget Takenehöjden Vind ApS i ett samarbete mellan Immobilien Invest ApS och Esmann Energy ApS. Immobilien Invest ApS ägs till 100 % av Thomas Roldskov och Esmann Energy ApS ägs till 100 % av Thomas Esmann, där Esmann Energy ApS är majoritetsägare i Takenehöjden Vind AB

Projektets roll i att uppnå energi- och klimatmål

Globala målen
FN:s klimatkonferens som ägde rum i Paris 2015 resulterade i ett bindande globalt avtal om minskade utsläpp av växthusgaser (Parisavtalet). Avtalet började gälla år 2020 och målet är att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader, helst till en och en halv grad. Utbyggnad av förnybar energi är en mycket viktig åtgärd för att uppnå målet i Parisavtalet (

EU-mål
EU-länderna har beslutat att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Fram till 2030 ska klimatutsläppen och energiförbrukningen minska medan andel förnybar energi och upptagning av växthusgaser ska öka. Till år 2030 ska klimatutsläppen minska med 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Målen ska uppnås huvudsakligen genom ökad andel förnybar energi och energieffektivisering.

Nationella mål
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Som en del i ovanstående miljökvalitetsmål har flera etappmål satts upp. Här kan nämnas att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp (Sveriges Miljömål, 2024). Sverige har högt ställda mål om 100 % fossilfri elproduktion. Regeringen tar höjd för ökad elanvändning och prognostiserar ett elbehov på minst 300 terawattimmar (TWh) år 2045 (Regeringskansliet, 2024). Det är ett fördubblat elbehov jämfört med den sammanställda elanvändningen år 2021 som uppgick till 140 TWh. Vindkraft har en viktig funktion i den svenska energimixen och bidrar till att uppnå behovet av en snabb expansion av ny elproduktion. (Energimyndigheten, 2021).

Regionala strategier
Värmlands Energi- och klimatstrategi Värmlands Energi- och klimatstrategi har som övergripande mål att uppnå ett klimatneutralt Värmland till 2030 genom att eliminera fossila bränslen och kompensera för återstående utsläpp med ökad kolinlagring. Ett robust energisystem innebär en ökad produktion av förnybar energi, särskilt vindkraft och solkraft, med potential att göra Värmland till en nettoproducent av förnybar el.

Elektrifiering ses som en viktig trend i många samhällssektorer, och tillgången till förnybar el blir avgörande för att locka nya investeringar till regionen. En central del av strategin är samordning mellan olika aktörer på både lokal och regional nivå för att säkra att länets energi- och klimatmål bidrar till de nationella klimatmålen, som sträcker sig till år 2045.

Regional vindkraftsanalys Värmland
Länsstyrelsen i Värmlands län har tillsammans med länsstyrelsen i Dalarnas län fått i uppdrag av Energimyndigheten att arbeta fram en regional vindkraftsanalys. Vindkraftsanalysen har resulterat i ett planeringsunderlag, vilket redovisar områden som bedöms ha förutsättningar för utbyggnad av vindkraft utifrån statliga och regionala intressen (Regional vindkraftsanalys, 2024). Verksamhetsområdet för Vindpark Takenehöjden är i huvudsak utpekat i vindkraftsanalysen.

Vindpark Takenehöjdens överenstämmelse med mål och strategier
Verksamheten ligger i linje med både internationella, nationella och regionala mål och strategier. Höga politiska ambitioner om en hållbar utveckling av energisektorn kräver en storskalig utbyggnad av vindkraft. Denna utbyggnad skall också ske på för ändamålet lämpliga platser. Att verksamhetsområdet är utpekat i det regionala planeringsunderlaget för Värmlands län får ses som mycket positivt.

Elnätsutredningen
Etablering av nya vindkraftsparker i Värmland kräver förstärkningar i det regionala elnätet. Redan under våren 2023 tog Vindpark Takenehöjden initiativ till en samverkansgrupp mellan lokala vindkraftsprojektörer för en gemensam dialog med elnätsägaren Ellevio. Ellevio genomför för närvarande en samlad nätutredning, ”Anslutningsmöjligheter för produktion i västra Värmland” som tittar på nätförutsättningar, stamnät och regionnät i Värmland.

Under 2025 fortsätter Ellevio nätutredningen för de projekt som valt att teckna nätutredningsavtal. Nätutredningen innebär att en plan för nätförstärkning, nätutbyggnad och utredning av stamnätsstationer tas fram samt att dialog förs med Svenska Kraftnät med avseende på de 2700 MW som i dagsläget är under utredning.

Två klusterlösningar planeras för anslutning av 2700 MW elproduktion. För det södra, klustret där Vindpark Takenehöjden är lokaliserat, krävs en ny ledning längs sträckan Borgvik-Årjäng som måste byggas först, med avseende på avbrottsplanering för hela regionnätet. Denna ledning är därmed en grundförutsättning för att möjliggöra fler nya ledningar och denna sträckning kommer först i tid, preliminärt 2031. Varje vindpark tar sin andel av den kostnad som krävs för att bygga ut nätet. Vindpark Takenehöjden tar solidariskt ansvar och har tecknat ett nätutredningsavtal med Ellevio. Vindpark Takenehöjden har dessutom påbörjat ett arbete och utredning lokalt med förslag på åtgärder och påverkansarbete för att tydliggöra vikten av förstärkning av elmatningen till Töcksfors och den viktiga industrin i det området.

Jeanette Lindeblad
VD Renewable Sweden
Telefon: + 46 (0) 70 605 44 41
E-post: jeanette.l@renewablesweden.com

Vindpark Takenehöjden

Esmann Energy och Renewable Sweden samarbetar för att utreda en etablering av vindkraftpark i Årjängs kommun i Värmlands län. Vindpark Takenehöjden beräknas kunna producera 296 GWh vid en installation av 12 vindkraftverk vilket motsvarar ungefär 14 800 villor med en årsförbrukning på 20 000 kWh.

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

1 månad ago

4 juni, 2026

Skribent

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

2 månader ago

3 juni, 2026

Skribent

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

2 månader ago

3 juni, 2026

Skribent

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna: