Connect with us

Marknadsnyheter

Trots skenande priser – svenskar slänger mat för nära 800 kr varje månad

Published

on

Den 29 september infaller den Internationella matsvinnsdagen som uppmärksammar matsvinnet och dess påverkan på klimatet. Enligt en ny undersökning av HelloFresh slänger svenskar i genomsnitt 20 procent av sina inhandlade matvaror – till ett värde av nära 800 kr per månad. Men det finns många knep att ta till för att minska sitt matsvinn.

Internationella matsvinnsdagen, ett globalt initiativ som introducerades 2019 av FN, äger rum den 29 september. Matsvinnet står för mellan åtta och tio procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen och den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen.*

Nära 800 kr i soptunnan varje månad

Enligt en ny undersökning avHelloFresh och Censuswide spenderar svenskar i genomsnitt 3913 kr på mat i månaden. Ett belopp som trots det svåra ekonomiska omvärldsläget inte hade behövt vara så högt. En femtedel (20%) av maten som inhandlas, motsvarande 782 kr, hamnar nämligen i soptunnan. 

– Det finns nog inget lättare sätt att bli mer klimatsmart än att sluta slänga mat. Oavsett vad det är eller hur råvaran är producerad så slänger man alla leds resurspåverkan när man släpper något i soptunnan. Det är rent slöseri med både naturens och egna tillgångar, säger Paul Svensson, stjärnkock och hållbarhetsförespråkare.

Utvecklingen verkar dock gå åt rätt håll. När HelloFresh undersökte matsvinnet för ett år sedan slängde svenskarna i genomsnitt 25 procent av den inhandlade maten, till ett värde av 840 kr.

– Höjda matkostnaderna och en tunnare plånbok till följd av ökade fasta kostnader har gjort oss mer medvetna om matsvinnet. Men vi har fortsatt en lång väg att gå. Att så mycket mat och pengar varje månad i onödan går till spillo är inte hållbart. Det finns däremot många knep att ta till för att minska hushållets matsvinn, säger Sara Hoffgaard, säger Sara Hoffgaard, matexpert på HelloFresh.

Paul Svenssons tips för att undvika matsvinn

För att hjälpa svenskarna att minska och ta kontroll över sitt matsvinn har Paul Svensson tagit fram några användbara tips:

  1. Organisera smart i kylskåpet: Matens hållbarhet påverkas av kylskåpets olika temperaturzoner. Kylskåpsdörren är varmast och ska därför användas till mat som kan hålla länge, eller mat som du förbrukar snabbt. Den nedre hyllan är kallast och lämpar sig bäst för kött, fisk, fågel och oöppnade mejeriprodukter. Separera grönsaker och frukt för att undvika påskyndad mognad.
     
  2. Planera måltider: Ha en bestämd dag där du planerar veckans måltider och portioner. Genom att planera i förväg får du större koll på hur mycket matvaror som behöver handlas och vad du redan har hemma. Genom att ha en plan undviker du också onödig spontanshopping.
     
  3. Köp mat ofta: Att köpa storpack kan kännas mer ekonomiskt, men maten hinner lätt bli dålig innan den hinner ätas.
     
  4. Titta, lukta, smaka: stirra dig inte blind på bäst-före-datum. Mat kan oftast användas lite längre än vad som står på förpackningen. Titta, lukta och smaka för att avgöra. 
     
  5. Dela upp och frys ner: Att laga storkok kan vara en bra idé, men bara om du äter upp all mat. Dela upp resterna och frys ner i matlådor.
     
  6. Använd alla delar: Utforska nya recept och användningsområden för vanligtvis bortkastade matrester. Överbliven mat kan enkelt göras till exempelvis en omelett, wok eller smoothie. Låt fantasin flöda!

*Livsmedelsverket

Om undersökningen
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget Censuswide. Under perioden 29-juni 17 juli 2023 har sammanlagt 1 005 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor, 16+ år, i Sverige.

För ytterligare pressförfrågningar, vänligen kontakta:  
Carina Berg, presschef, HelloFresh Sverige
E:
carina.berg@hellofresh.se
M: +45 206 763 10 

Om HelloFresh

HelloFresh SE är en global koncern inom livsmedelslösningar och den globala marknadsledaren inom måltidslådor. HelloFresh Group består av sju varumärken som ger kunder högkvalitativ mat och recept för olika måltider. HelloFresh grundades i Berlin i november 2011 och är verksam i USA, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Australien, Österrike, Schweiz, Kanada, Nya Zeeland, Sverige, Frankrike,  Danmark,Norge, Italien, Irland och Spanien. Under andra kvartalet 2023 levererade HelloFresh över 253 miljoner måltider och nådde 7,3 miljoner aktiva kunder. HelloFresh börsnoterades på Frankfurtbörsen i november 2017 och handlas för närvarande på MDAX (Mid-Cap German Stock Market Index). HelloFresh har kontor i Berlin, Saarbrücken, New York, Chicago, Boulder, London, Amsterdam, Sydney, Toronto, Auckland, Paris, Milano, Köpenhamn, Milano, Dublin och Barcelona.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera”

Published

on

By

Tillsammans med Arla signerar Lantmännen i dag en debattartikel. Cecilia Kocken, vd på Arla Sverige, och Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, menar att det är glädjande att så många politiker gärna vill prata om livsmedelsberedskap och omställning. Men det räcker inte, enligt dem. Det måste hända saker också, och Cecilia och Per ger tre konkreta förslag. Utöver debattartikeln kommer Arla och Lantmännen även prata om livsmedelsberedskap och klimatomställning i Almedalen i ett gemensamt seminarium.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri, 21 juni 2024. Den kan även läsas nedan.

Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera

Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan.

Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt.

Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar.

Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion

Spannmål utgör en viktig grund i svensk matproduktion, kan lagras kostnadseffektivt och användas för många olika ändamål. För att inte störa marknaderna kommer det dock ta tid att successivt bygga upp lager och man når därför inte tillräckliga volymer förrän nästa decennium. Kravet på snabba åtgärder ökar därför dramatiskt.

Eftersom vi är helt beroende av importerad mineralgödsel, drivmedel och växtskyddsmedel är det nödvändigt att man bygger upp lager och möjliggör ökad svensk produktion. Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon produktion av mineralgödsel, men det finns flera industriprojekt i startgroparna.

2. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion

Om vi inte producerar tillräckligt mycket mat går det inte att bygga upp livsmedelsberedskap. Det är därför avgörande att lönsamheten och produktionen i lantbruket och livsmedelsförädlingen ökar. Det är nödvändigt att regering och riksdag tillför resurser samt att den uppdaterade livsmedelsstrategin blir offensiv och inriktad på tillväxt.

För 40 år sedan var svenska spannmålsarealen cirka 60 procent större och det fanns ungefär 120 procent fler mjölkkor samt dubbelt så många grisar. Det finns därför både potential och utrymme att öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka exporten. Med rätt förutsättningar kan vår miljövänliga produktion öka, vilket gynnar klimatet, handelsbalansen, jobben och livsmedelsberedskapen. Handelsnetto noll för livsmedel är både möjligt och önskvärt.

3. Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Svenskt lantbruk står inför två parallella utmaningar – öka produktionen och samtidigt klara den gröna omställningen med en klimatpolitik som skapar trygghet för jordbruket att växa samt uppmuntrar forskning och utveckling. Därtill är det inte rimligt att lantbruket ska kompensera för transporternas ökade utsläpp. För att möta båda dessa utmaningar och möjligheter krävs stora investeringar i lantbruksföretagen. Som representanter för Sveriges två största livsmedelsproducerande lantbrukskooperativ är vi beredda att leda detta arbete. Men det är inte rimligt att våra ägare – Sveriges bönder – ensamma ska finansiera det gröna totalförsvaret.

Vi kan bygga upp vår livsmedelsberedskap och samtidigt accelerera klimatomställningen i lantbruket. Men det krävs ambitiösa, kloka och långsiktiga beslut av sittande och kommande regeringar. Vill vi vara trygga måste vi stärka beredskapen inom livsmedel, precis som vi gör med militära försvaret. Det är bråttom nu.

Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen

 

För mer information, kontakta gärna oss  

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: 
press@lantmannen.com  

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.