Connect with us

Marknadsnyheter

Våra matvanor i snabb förändring

Published

on

Vad och hur kommer vi att äta i framtiden? I takt med att människorna på jorden blir fler och odlingsytan krymper tilltar uppfinningsrikedomen. Enligt matetnologen Håkan Jönsson kommer livsmedel allt oftare tillverkas av sådant som vi idag kastar bort. När det gäller måltidsvanor befinner vi oss i en brytningstid.

Hade man sagt till någon som levde på 1950-talet hur många människor som skulle bo på jorden ett halvsekel senare, och att de allra flesta av dem skulle få mat för dagen, hade man nog inte blivit trodd.

Dagens livsmedelsförsörjning är, åtminstone ur det perspektivet, något av en framgångssaga.  

Mer mat av avfall 
Men klimatförändringar och befolkningsökning tvingar oss till att tillvarata jordens resurser effektivare och skonsammare än idag. Broccoli är ett exempel.

– Trots att hela plantan går att äta använder vi bara toppen. Resten plöjs ner i åkermarken igen, säger Håkan Jönsson, docent i etnologi och lektor i livsmedelsteknologi vid Lunds universitet. 

Genom att tillvarata sidoströmmar, det vill säga sådant som idag lämnas därhän eller i bästa fall blir djurfoder, blir det möjligt för företag att såväl hitta nya intäkter som att signalera hållbart ansvarstagande. 

Fallet med broccolin kan tyckas enkel att ändra på. I många andra fall krävs avancerad teknologi för att få till återvinningen.

Bara på Lunds universitet pågår flera projekt. De handlar bland annat om att vaska fram kolhydrater ur havrekli, aminosyror från rester från rapsoljetillverkningen och proteiner från svamp. Andra försöker göra livsmedel av potatisstärkelse eller av dranken från vodkatillverkningen. 

Lantbrukare avfärdas som särintresse
Idén om cirkulära lösningar innebär delvis en återgång till det gamla jordbrukssamhället, då tillgång till begränsade resurser tvingade fram en hållbar fördelning mellan växter, foder och djur. 

– Problemen uppstod när det gamla platsbundna bysamhället övergick till en nationell och internationell jordbruksmarknad. De gamla principerna om cirkularitet ersattes inte av några nya.  

Håkan Jönsson önskar att de som utformar regelverken idag skulle lyssna mer på lantbrukare.

– Som det är idag får jordbrukare anpassa sig väldigt mycket, inte utifrån sin egen kunskap om vad jorden kan bära, utan snarare vilka typer av bidrag som det finns att hämta i olika regelverk. Lantbrukare borde ges mer utrymme att experimentera, istället avfärdas de som ett särintresse.

”Fisk och växter kan odlas i hav och sjöar betydligt mer än idag”
Några ”havsbrukare” har dock människan aldrig blivit – förrän helt nyligen. 

– Det är lite av en historiens ironi att det skulle ta 10 000 år efter att vi blev jordbrukare på land innan vi började bruka havet. Till havs har vi aldrig lämnat jägarstenåldern. Fisk och växter kan odlas i hav och sjöar betydligt mer än idag. 

Viktigt blir att utmana invanda mönster och vanor, anser Håkan Jönsson. Exempelvis vore det mer hållbart att äta den ”skräpfisk” som laxen föds upp på. 

– Sill och skarpsill är alldeles utmärkta matfiskar. Samtidigt är laxen mer hållbar än tonfisk som ibland används i exempelvis sushi.

Politiker borde ta ett mycket större ansvar att få till en mer hållbar fiskkonsumtion, anser Håkan Jönsson.

– Fiskindustrin är till hög grad politiskt styrd, så den är relativt enkel att ställa om. Idag läggs ett alldeles för stort ansvar på konsumenterna generellt. 

Mer småätande när arbetslivet förändras 
Mat handlar också hur och när vi äter. Måltidsordningen har alltid hängt samman med arbetslivet, förklarar Håkan Jönsson som menar att vi befinner oss mitt i ett skifte. 

– I det gamla bondesamhället fanns en måltidsordning som såg annorlunda ut än den i industrisamhället.

Ordningen frukost, lunch och middag är uppbyggd efter åtta timmars arbetsdag och på att jobbet är en plats i närheten men inte i hemmet.

När det idag talas om ”frukostering” och” grazing”, det vill säga småätande, är det ett resultat av att arbetsdagen blivit mer utsträckt över tid och på senare tid även inneburit en hel del hemarbete. 

Digitaliseringen medför också att vi numera lever i många fler gemenskaper, vilka dessutom sällan är platsbundna. 

Måltidsgemenskapen behövs
De sociala formerna kring måltiderna har ännu inte satt sig. Varje generation behöver uppfinna nya former för att få till dem, ”annars blir vi olyckliga”, understryker Håkan Jönsson.

– Just nu befinner vi oss i en speciell situation när vi skall återanpassa oss efter pandemins påverkan på våra måltidsvanor.

Artikeln har nyligen publicerats i Apropå där några av Lunds universitets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser. www.lu.se/artikel/vara-matvanor-i-snabb-forandring Om apropå: www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

För mer information, kontakta Håkan Jönsson, docent i etnologi och lektor vid institutionen för livsmedelsteknik, +46 46 222 95 12, +46 73 360 35 21, hakan.jonsson@food.lth.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.